Senaste kommentarerna i forumet

Sök hjälp. Länkarna, AA eller någon terapeut via psykiatrin.

En viktig bit hos en kompis som ställde om sitt liv var att han la ner alkoholen för gott. Sen ändrade han det beslutet och började dricka igen efter tre år. Nu klart mer kontrollerat.

Tidigare var alkoholen det centrala om han skulle hänga med flickvännen till svärföräldrarna. Eller om han skulle träffa någon. Eller satt han helt sonika bara och väntade på att alla hade gått och lagt sig så han kunde dricka vin.

Tidigare hade han det inte så men det eskalerar ofta. Själv har jag också lagt ner för gott nu men tror du inte tankarna i mitt huvud säger "en kall öl en varm sommardag, mums" eller eller glas rött om kvällen. Det funkar ett bra tag för mig, sen dunkar jag in i en tredagarsfylla eller liknande.

Personligen är jag väldigt trött på det. Att ta en vit månad är nog ofta bra bara för att se hur "beroende" man är. Kan man skita i det eller är alkoholen så pass viktig i ens liv? Vad anser du själv är problemet för dig? Hur vill du förändra det?

Jag har ju två saker, dels tappar jag kontrollen var tionde gång jag dricker kanske, och av dessa är det väl var tredje som slutar i en flerdagsfylla. För 15 år sen kunde kan inte ens dricka två dagar i rad, det äcklade mig. Då mådde jag får dåligt helt enkelt. Sen inser man att istället för att härda ut är det ju bara att dricka några glas så är allt lugnt, men jävligt lätt att tappa kontrollen då.

Svårt att säga var du ligger i skalan, vissa kan ju dricka som dig utan att det eskalerar men för många blir det värre. Och flerdagsfyllor är inget man önskar någon! Sen har jag två vänner som körde i veckor och månader i sträck med två vodkaflaskor om dagen. Det är heller inget man leker med när man ska nyktra till sen.

Ta en vit månad är min rekommendation och känn efter hur det känns!

Tack båda för peppen!

Startanew, hur länge har du varit nykter nu? Jag funderar på när de känslorna av tomhet försvinner... Jag har förstått att de kan bero på låga dopaminnivåer, och att det kan rätta till sig efterhand? Eller om det är så att man fyller livet med naturligt dopamin istället för det konstgjorda? Kommer ej ihåg hur det var riktigt.

Miss Lyckad! Tack för dina insiker. Jag följer din tråd med spänning :) Ska kolla detta med filmer ockå.

Många människor är dömande och förstår inte alls. Försök hitta några som du kan prata med och som förstår. Det blir mindre kaos då!

Jag har för mig att B-peth är de senast 2-4 veckornas konsumtion som syns här. Tror jag låg på 3 eller liknande men håll dig nykter några veckor så förändras det värdet drastiskt - till det bättre :D Så 0.78 behöver du inte oroa dig för. Häll inte i dig tre flaskor vodka på två dagar samt lite vin och en del öl för då är du också uppe på klart högre nivåer. Åtminstone om man även druckit lite sporadiskt veckan innan och haft en två flaskor vodka samt sex liter vin som slank ner på fyra dagar någon vecka innan dess också.

Som peppat. Massa ❤️❤️❤️❤️❤️ till er. Stor kram till dig Gunda. Mkt bra kämpat!

Tack för ditt svar. Viljan finns hos honom. Men det märks att han har svårt stt veta hur han ska gå till väga. Ritalinen ger ångest och alkohol-sug som han klarar av att jobba med under perioder men sedan verkar han falla när energin att atå emot tar slut.

Vad jag undrar är om någon vet var man börjar. Ritalin är ju en väldigt svår medicin att hantera. Ska han vända sig till den adhd-klinik som ham besöker, eller söka en second opinion hos ny klinik? Några tips från er med mer erfarenhet?

Och hoppas att det ska reda ut sig för dig. Att från ett långt förhållande gå utan
att känna något är nog mer konstigt än att gå med både sorg och glädje.
Vore det inte att det fanns stunder då man haft det bra, så hade ni kanske
separerat för länge sen, det viktiga är nog att bara se på känslorna och låga dem
komma och gå.
Tänker på dig, du har en tuff tid framför dig, men nya tider kommer.
Kram

..., bra att du inte vanemässigt bara tog ett glas och att du verkar bli mer medveten om din inre "A-röst" som är specialist på att hitta anledningar att dricka. Man kan hitta en anledning att dricka på nästan vad som helst. Ta en dag i sänder och se hur du vill framåt. Många i detta forum (och även jag) rekommenderar gärna att man tar en period utan alkohol och utvärderar efter det. Ett par saker som hjälpt mig mycket är att identifiera risksituationer och förbereda mig på hur jag ska svara/hantera dessa. Ett annat viktigt verktyg är att ha koll på basala saker som hunger, törst och sömn. D v s se till att jag inte dricker p g a av dessa saker. Ofta har jag märkt tidigare att jag druckit p g a av att jag är hungrig eller törstig och när jag släckt hungern/törsten blir det så mkt lättare. Motion är en annan superviktig nyckel för mig. På återhörande!

Du har verkligen börjat landa mentalt inför hösten redan ? Jag gillar hösten, det är nystart för mig. Lever fortfarande mentalt i "läsår" fast det är evigheter sedan jag gick i skolan.

Onekligen en riktigt effektiv medicin! Varför är den inte godkänd i Sverige? Eller är den kanske jättedyr?

Hej,
Och välkommen hit. Du har påbörjat en spännande resa och möjligheten att lära känna dig själv. Det är både tufft och utmanande men du är värd det. Jag känner igen mycket i din beskrivning och jag har oxå barn. En sak är säker, det blir inte bättre om du fortsätter dricka. Konsekvenserna blir värre... men det tror jag att du redan har insett.
Jag har gjort en behandling för mitt beroende men det jag har nu är AA och det fantastiska 12-stegs programmet. Alla som har en önskan att sluta dricka passar in. Det är en väldig blandning av personligheter men istället för att se olikheter så ser jag på det vi har gemensamt. Klart du vågar gå dit. Bor du i en större stad finns det flera olika grupper och flera städer har även kvinnomöten. Min drivkraft i början var att jag jämförde med de saker jag gjort på fyllan och den ångesten jag kände då. Då gick det ganska lätt att gå på möte.
Styrkekram
Ellan❤️

Maken och älsta sonen lagade middag till oss ikväll och tog hand om tvätten. Sonen körde ut en kompis han har haft boende här den senaste veckan så det blev lugnt i huset igen.
Ätit ordentligt och nyttigt idag. Promenerat och myst med katten. Så här efteråt känns det iallafall bra att jag har tagit upp alkoholen med maken. Han kommer inte köpa hem något i fortsättningen och se till att det vi eventuellt får i present kommer att försvinna. Upplägget känns tryggt.
Nu tar jag sats framåt.

Hej,
Tiden är din bästa vän i detta. Ångesten är vidrig i början. Jag kan fortfarande komma ihåg den och att inte hamna där igen har blivit min drivkraft. I början är det svårt att skilja på vad som är vad. Får jag ångest för att jag dricker eller dricker jag för att jag har ångest?! Att vara ensam i detta kan kännas hemskt då de enda vi har att prata med är våra hjärnspöken. Har du någon att dela detta med och/eller kan du tänka dig att söka upp en AA-grupp? Det kan lätta den värsta ångesten genom att få prata. När vi dricker stänger vi ju av alla våra känslor och när vi slutar så vaknar känslorna till och ofta slår det tillbaka med full kraft.
Modigt av dig att söka dig till VC och be om hjälp. Berättade du allt för läkaren? I så fall extremt dåligt bemötande. Men det finns annan hjälp. Du är så värd att må bra. Ge dig själv chansen.
Styrkekram
Ellan

Alla har vi gränser för vad vi kan utstå.

Moraliska gränser för rätt och fel.

Därför blir skammen så stor när man ser sig själv flytta fram gränserna.
Lite lite i taget.

Och så lite till.

Till slut är gränsen så långt från det som ursprungligen kändes så självklart.

Och då är skammen så otroligt stor.

För vem är jag som utsätter mig för det här?

Gränslös. Utan självrespekt.

Så jag skyddar. Skyddar mig själv. Min livslögn.

För hur kommer andra se på mig? Vem blir jag i andras ögon?

Lögnen blev lättare.

För honom. Och för mig.

I tio år flyttades gränserna. Och lögnen var så grundad i mig.

Nu ska jag jobba för lämna skammen bakom mig och låta ärligheten följa mig i stället.

'

Att läsa ditt inlgg är så jobbigt för mig som är en som är beroende och vet att jag orsakar smärta och oro.
Jag hoppas att du känner till att det finns gemenskap att finna även för er som är "medberoende". Alanon t.ex. är ett forum där du kan möta andra i samma situation.
All styka önskar jag dig!

...hoppade jag alkohol idag också. Är hos mina föräldrar så kontexten är inte så festlig, dvs det är betydligt lättare att avstå alkohol här än på, låt oss säga, en AW i Stockholm med vänner. Jag är ändå stolt över att jag inte hittar anledningar att ta det där glaset vin (de andra dricker ju, ett glas skadar inte, mamma har ju lagat så god middag, det skulle sitta fint med ett glas nu, jag är rastlös/uttråkad/less). Jag har fortfarande inte för avsikt att ha en nykter period, utan tar en dag i taget och sparar mig tills jag är i ett sammanhang där det känns viktigare för mig att få dricka. När jag väl gör det vill jag inte behöva ha dåligt samvete eller ifrågasätta mig själv. Jag ville bara dela detta här, då detta forum hjälper mig att säga nej.

Hej,
Det känns som att du står vid ett vägskäl. Att ta fighten nu, lägga ner alternativet att bedöva dig med alkohol och ta emot den hjälp du behöver som Anders skrev... eller gräva dig djupare ner i skiten och förlänga ångesten. Det låter säkert väldigt hårt men det är precis så det ser ut för oss.
Konsekvenserna kommer på löpande band och du har jobb och fina vänner som fortfarande betyder något för dig.
Att dricka för att känna sig "normal" känner jag igen så väl men du är värd så mycket mer. Ta beslutet och bryt. Det finns hjälp att få.
Styrka och mod till dig!
Kram
Ellan

Tack för svar. Jag läser vad som skrivs här på sidan. Det hjälper.

Mår som man förtjänar just nu, vilket suger.
Att få lite glada tillrop gör dock kvällen lite bättre :)
Stannar hemma ikväll, ska dock resa iväg och festa med släkten imorgon, plan är att minska alkoholen successivt närmsta dagarna och sedan sluta helt.
Blir det för jävligt finns ju beroendeakuten.

Har inte uppdaterat på ett tag eftersom det varit extremt mycket på jobbet.

Baklofenet hjälper verkligen. Jag har sänkt mitt alkoholintag med 70-80%.

Fixeringen kring alkohol är borta. En höjning till eller två skulle troligtvis göra mig helnykter om jag får gissa.

Det är så skönt att inte vara bakis varje dag!!

Låter som en oerhört komplicerad situation för dig och för er! Har du funderat på vad du själv vill offra och sätta in i detta? Om han har en diagnos och ändå inte vill ta emot proffessionell hjälp känns det som ditt liv kommer att bli tufft ihop med honom! Svårt att vara krass, eller hur man skall uttrycka det, när man precis har träffats och är kär! Men hade jag varit du hade jag nog tänkt mig för innan jag tar fler steg i förhållandet! Han måste nog vilja själv när det gäller hjälp, mediciner, alkohol mm! Visst kan man peppa, uppmuntra mm men viljan måste nog finnas hos honom!

Du verkar målinriktad med ditt beslut, bra! Inget" jag vill dricka som alla andra" Det vet dom allra flesta att det är omöjligt när man hamnat i träsket en gång. Det är spännande och givande att kolla sin tråd efter ett tag. Och att ..jaha då tänkte jag så..Det finns massor av filmer att se på youtube t ex om a-missbruk, men det kanske du visste? Kram..

Det värsta med abstinens och oförmågan att vänta ut den är åtminstone i mitt fall denna jävla ångest orsaken till. Ångest över allting, över livet, över framtid och dåtid. Har aldrig känt något liknande när jag varit förkyld och nykter. Det går faktiskt inte att jämföra.Den dag man kan låta bli att fortsätta dricka är en mycket bra dag, och att det finns ett annat sätt att uppleva tillvaron det vet vi ju!
Flåt inpasset.?
Vad jag egentligen vill säga är att du kan hitta ut igen. Ge inte upp!