Senaste kommentarerna i forumet

Tycker inte du är sorglig jag tycker du är modig.
Du är här och du talar om ditt problem det är ju ett steg på rätt väg.
Jag hejar på dig!

Tack Anders!

Ditt svar betyder så mycket! Det känns som man famlar runt i ett mörker och att man behöver något ljus någonstans. Jag var på vårdcentralen idag och frågade om man kunde få något mot min ångest. Men läkaren sa nej och "du behöver lida" och "du har fortfarande en chans att komma tillbaka". Det är ju inte precis vad man behöver höra när man har ångest. Hur som helst det spelar ingen roll. Återigen, tack för hjälpen Anders!

och av allt som gör livet gott. Jag minns när jag skrev i en vän-bok som barn. "vad vill du bli?" Jag skrev lycklig. Då frågade en kompis mig "hur då" Jag vet inte men jag ska försöka i alla fall..Svarade jag. Tycker det stämmer fortfarande. Vi får göra förändringarna som krävs för att vi ska bli lycliga. Vad det gäller jobb, beroenden, relationer, hus och hem, och intressen. Sen är ju inte varje dag magisk, men att se på livet från den ljusa sidan hjälper. Kram till starka fina Lim...

att han tog det så då du sökte stödet.
Känner lite så även här att min man menar att det bara är att skärpa sig.
Men tror i mitt fall är att han inte vet eller förstår vidden av missbruket.
Jag har inte vågat berätta riktigt hur det är, har du berättat fullt ut hur det ligger till? Jag tror inte att de fattar innan man tagit alla detaljer så är det här i alla fall.
Hoppas att det löser sig och stt bu får honom att förstå.
Kram

Tror inte du anar hur glad jag blir att du skriver!
Du svarade faktiskt i min gamla tråd för snart ett år sedan och lyckades övertala mig att åka til bas då abstinensen var som värst.
Hur som haver slutade jag efter den upplevelsen och höll uppe 3 månader, gick på AAmöten och träffade härliga människor. Jag mådde verkligen bra (på riktigt) då.
Icke desto mindre hittade jag tyvärr tillbaka till Mr. Booze igen, påbörjade och avslutade några långkörare sedan dess (dock utan medicinsk hjälp dessa gånger)
Nu finner jag mig själv i ett stadie där jag inte ens dricker för att bli full. Bara för att må normalt?
Hur sorglig är jag på en skala 1 till tusen?

Kul att du skrev i min tråd också och tack för din berättelse. Ja, det vi ger oss ut på när vi vågar och väljer den fria och oberoende vägen är märker och tror jag en häftig och spännande resa mot något nytt! Jag vill i alla fall se det så. Jag är så j-a less på den romantiserande delen av alkohol och att det i princip ska alkohol så snart man ska ses.
Jag har varit på möten i grupp där samtliga vill sluta (eller göra ngt åt sina alkoholproblem) och mina erfarenheter är att de är mycket nyttiga på många sätt. Har dock aldrig varit på ett AA-möte, men kommer att gå när det blir lite mera vardag igen. Det jag har hört är att de som går på dessa möten är vem som helst, så passar in tror jag definitivt att du gör. Kram och styrka även till dig, på återhörande!

Det är som att ena dagen är allt sorgset, nästa dag är det framåtanda och glädje. Jag får acceptera att livet är sådant just nu. idag hjälpte sambon mig med att bygga en garderob i nya huset. Det kändes bra. Jag sa till sonen att sånt här samarbete hade varit bra om vi kunde ha framöver. Att vi hjälper varandra och kommer överens. Sonen trodde att det skulle bli både bra och dåliga stunder mellan oss i framtiden. Tack för feedback skogsfrun. Ja det vore lättare om sambon var otrevlig hela tiden, men tråkigt för både mig och barnen. Tänker på vad min mamma(död) sa en gång. En jättebra man som spriten tog. Om en vän till henne. Det stämmer nog på många av våra män, men även kvinnor. Alkoholberoendet är ett helvete både för drinkaren men i allra högsta grad även för familjen..Jag funderar på någon anhörigvecka eller liknande. Även min pappa var ju a-beroende...

I det du berättar! Mitt ex var tusan som en kopia av din man! Gränslösheten, kan säga precis vad som helst under fylla! Man skämdes ihjäl och kände sig så förnedrad! Han kunde också berätta för andra hur jag var i sängen och mycket annat! Känner även igen det där att man inte kan räkna med sin man för fem öre! Full vid dom mest olämpliga tillfällen när man behövde honom som mest! Även det så förnedrande och besvikelsen lade sig som en tung kletig filt över en! Jag gjorde slut efter många om och men! Hade två tillstånd den sista tiden: ursinnig eller jätteledsen! Och sååå trött att jag knappt orkade ur sängen på mornarna! Kände också att jag älskade honom så mycket och hade därför svårt att lämna! Nu i efterhand så undrar jag vad det var som gjorde att jag kände sån kärlek för en person som behandlade mig på det sättet! Drömmen om hur det skulle kunna vara? Jag vet inte! Har fortfarande stunder då jag saknar honom! Men så ringer han (full) och då känner jag ändå att jag fattade rätt beslut! Önskar jag hade nåt förlösande att säga till dig! Har inte det men ville bara tala om att du är långt ifrån ensam! Och kom ihåg att du förtjänar bättre, mycket bättre! Särskilt nu när du har din mamma att tänka på! Kram

2 veckor är bra, härligt kämpat! Det sägs att det tar 21 dagar att ändra/förändra vanor/ovanor, så bara att hålla i..... ;-) Vi lägger dag till dag, och blir förhoppningsvis mer och mer medvetna om risksituationer och olika saker som kan göra att sug plötsligt uppstår + hur vi kan hantera dessa på ett bra sätt. Vilka är dom viktigaste nycklarna för dig i att hålla dig fri och nykter?

✌️??

Att tankarna på alkohol blir färre!! Jag har 2nyktra veckor och det har inte riktigt lugnat sig..men håller med dig att läsa här hjälper?

... har mest kommenterat andras tråder sista veckorna, har haft lite svårt att hitta min egen som jag började i vintras. Hur som helst funkar det mesta bra nu, inte druckit på ca 5-6 veckor, har inte riktigt koll faktiskt. Märker att tankarna på a blir allt färre, även om jag påminner mig själv genom att läsa trådar några ggr/dag. Detta forum är ett ovärderligt stöd på många sätt. Har tagit stöd under våren och fått en hel del viktiga verktyg som jag använder i vardagen. Äventyret och det fria livet av oberoende fortsätter med en dag i taget!

Du kommer att fixa det och vist är det ett under stt vi hittat hit. Här finns massor att läsa och ta in. Jag hade inte varit nykter i en månad om jag inte varit här det är ett som är säkert.
Vi stampar vidare!! ???

Hej,
Och välkommen hit. Ang B-peth så har min läkare förklarat att över 0,30 så ligger man i riskzonen (överkonsumtion, omfattande intag). Själv låg jag på 0,78 precis efter mitt senaste (sista) intag i mars förra året. Så ja det är högt.
Det går att bryta detta men det krävs handling och insikt. Jag känner igen din beskrivning om att känna sig som två personer och i mångt och mycket så är det ju även så. När vi är aktiva så tar ju beroendepersonen över och den vill ha oss isolerade tillsammans med alkoholen. Många av oss beskriver ju just detta att dricka i sin ensamhet.
Får du någon hjälp just nu då du har tagit prover?
Kram
Ellan

Välkommen hit! Över 0,30 i PEth innebär storkonsumtion, du ligger således ordentligt högt. Fortsätt läsa och skriv, här finns hjälp! Kram

Jag törs lova att du kommer att må bättre - men det tar tid! Låt det ta lite tid. Om du under lång tid (flera dagar) har druckit väldigt mycket så tar det åtminstone lika många dagar innan kroppen och, framförallt knoppen börjar återgå till någon slags normalitet. Det är precis som du skriver i början: ångest, oro, rädsla skam och panik. Men det BLIR bättre! Önskar dig tålamod att "stå ut" ett tag till - och invänta att dessa känslor sjunker undan.

Välkommen hit - igen! Jag förstår precis hur du känner. Jag har varit precis där du är - och avslutat på beroendeakuten 2 ggr. Jag har fått hjälp att sluta, att bryta. Du kanske skall åka dit igen? Eller försöka sluta själv. Vet hur man förbannar sig själv när man står där på bolaget och köper mer dricka - bara för att kunna stå ut, eller för att skjuta upp abstinensen. Och abstinensen är som du säger - vidrig. Jag såg en film om abstinens för ett tag sedan där de diskuterade en av anledningarna till att abstinensen upplevs så jobbig? Jo, för att man VET hur "enkelt" man kan bli av med den - bara att dricka lite mer. Därför så är det så lätt att man inte tillåter sig att lida igenom det hela. Till skillnad från en förkylning/influensa - där man inte VET hur lång tid det tar att bli bra igen - man kan bara ligga i sängen och vänta på att det skall vända. Kanske låter flummigt - men jag förstod hur de menade när de förklarade det hela......

Hoppas att du finner styrka att bryta - och att du kämpar dig förbi det stadium där du befinner dig just nu. Det går verkligen - och det är ju som vi båda vet, enormt påfrestande de första dagarna. Men sen........när det vänder så är det ju en fantastisk känsla. Sakta men säkert. En dag i taget. OM det blir för påfrestande så tycker jag inte att du skall tveka att söka hjälp igen.

Styrka till dig - och en förhoppning att du lyckas stoppa!! Kämpa på!

Pepp ni gett oss. Det har hjälpt på vägen!
Inte har det varit lätt alla dagar men nu är vi i mål för den här gången, nu är nästa mål i sikte och den ska jag ta.
En månad till ska det bli!
Kram alla fina och den största kramen ska du ha MM som fick mig till detta.
Utan dig hade det inte gått ❤️❤️❤️?

Ja varför egentligen ska man urskulda sig?
Att inte behärska alkohol är förknippat med skam och tillkortakommanden tror jag. Man är mindre värd känns det som.
Vist blir många glada för att man slutar att dricka och att man tar ansvar för sitt liv.
Men skvaller i en liten håla är inte lätt att leva med. Folk ser ner på en.
Men egentligen varför ska man bry sig i det, varför är det skam i att man inte tål alkohol.
Är man full och bettet sig då är det ju lika, folk snackar och fördömer då också i lilla bygden.
En vacker dag ska jag stå upp för mig själv och med högt buret huvud säga att jag inte behärskar alkohol och därför låter jag bli!!
Ja Manda vi fortsätter vår bana och förblir nyktra ???

En del dagar är inte bra.
Jag ersatte inte vinet utan berättade för maken att det är slut nu och att jag vill att vi inte köper hem mer då jag inte kan hantera det. Jag hade förväntat mig att han skulle stötta mig i detta men han blev istället arg och tyckte att jag måste skärpa till mig för barnens skull. Det är ju det jag försöker... Slutade med jättegräl och jag tog mig en 15km promenad för att lugna ner mig. Idag är inte min stabilaste dag...
Nu ska jag bara låta familjen sköta sig själv ett tag. Jag ska läsa bok och inte säga något jag kommer ångra senare.

... går över och blandas ibland ihop med hunger och törst. Jag märker att när jag har tillgodoser dessa + rätt mängd sömn blir det så mkt lättare. Motion är ytterligare en viktig nyckel

Log för mej själv, när jag läste ditt inlägg om vita lögner och marknader. Jag kan också känna att det ibland är tröttsamt att behöva förklara varför man inte dricker alkohol. Det borde inte uppfattas som mer avvikande, än att " inte dricka kaffe". Men tyvärr är det inte alltid så med vissa människor. Du har en jättebra strategi! ? Nu kämpar vi vidare, vi har ju kommit ungefär lika långt nu. Ha fin fortsatt vecka och trevligt veckoslut. Kommer att gå hur bra som helst! ???

I min värld gör du helt rätt!
Att syssla med annat och inte sitta hemma och älta är bra tycker jag.

Att om man känner som du och även jag att man försökt skära ner men misslyckats då är det bättre att bryta helt.

För mig känns livet lite tomt och meningslöst vissa dagar men vad är alternativet? Att fortsätta leva med en sorts tickande bomb i sig. Att inte kunna styra över när man bör sluta och riskera att vakna med minneslucka och ångest? Nej tack!

Tror även på det du säger tyst för dig själv "för resten av livet". Den känns mera verkligt på nått sätt än dag för dag. Iaf för mig

Tack!
Jag lovar att skriva här - det är en jättebra kanal för mig och jag uppskattar stödet enormt :-)

Tack för era svar för det första!
Det betyder mycket.

Jag köpte öl igår och har skiten hemma.
Finns det A hemma så super jag.
Så jag tänker inte ljuga. Idag är jag inte nykter.
Det är lättare att ställa in sig direkt på morgonen när det inte finns alkohol hemma.
Jag får börja springa när jag blir sugen.
Kanske ställa om suget till något sjysst käk?
Just B-peth värdet funderar jag över.
Är det jävligt illa?