Senaste kommentarerna i forumet

Har man sådär mycket för sig då hinner man inte dricka eller vara bakis.
Hur som helst så ska du vara stolt över dig själv. Snart 14 dagar.

Sov gott

Kram

MM

Skönt att läsa att det går framåt för dig och att du gör sunda reflektioner. Jag har kommit hem från en resa till solen och det gick bra att resa, njuta och semestra utan alkohol. Alla dricker dessutom inte alkohol som vi kanske tror. Visst är det många som gör det men det finns så mycket mer att njuta av när vi väljer bort den. Det dök upp ett par rosaskimrande tankar på ett glas kallt rosé o en öl men jag noterade tanken och släppte den sedan. Det är inte för mig. Jag valde citronlemonad, Cola och vatten och var pigg och närvarande. Energin blir betydligt bättre och viljan att se och uppleva saker infann sig.
Ta hand om dig!
Kram
Ellan

Är det någon här som vet något bra behandlingshem el annan hjälp man kan få om man är ung vuxen med psykisk ohälsa?
Så tacksam för svar ?❤️

Med loppis, födelsedags kalas, en massa folk både på loppisen och kalaset.
Jättekul har det varit och jobbigt. Dagarna bara springer iväg och är helgen över.
Har knappt hunnit tänka på a och det känns så skönt.
Ny vecka och nykter.
God natt! ?

Men det vet du säkert redan. Den dagen du inte alls funderar över detta jävla gift är du en fri människa! Jag är dessvärre inte där ännu.

Hur länge brukar det normalt ta innan alla ens tankar släpper att bara tänka på alkohol? Och hur länge brukar det ta innan man bara då och då tänker på det? Vet att det givetvis är individuellt men hur har det varit för er andra?
Lp

Fly från gammal och färsk sorg, fly från verkligheten, fly från morgondagen, fly från en jobbig barndom, fly från social ångest.

Söndag, grill, bad, älskade familjen och ingen alkohol.

Kanske klarar jag morgondagen också?

Bra tips att inte tänka så långt fram. Ska sluta med det. Fru drack vin idag till maten och kvälllen, jag var inte ett dugg sugen. Skönt. Mitt ansikte börjar se helt nytt ut, nya skarpa linjer, större och klarare ögon. Känner knappt igen mig. Ska bli skönt att se hur välmående man ser ut till hösten och sen till vintern när jag ska vara tillbaka i vältränad form utan övervikt.

Ber om ursäkt, trodde att det var du Pi som skrev. ADHD då är det du som ska ha kredit för den. Det är det bästa jag läst på länge, den har hjälpt mig jättemycket. Jag har kopierat in den i ett ett dokument där jag kan läsa kloka ord och texter, där jag lätt kan hitta och läsa om o om igen.

Reaktionen blev bra, sen hade jag inte räknat med något annat heller.
Ja ge fingret är bra!!
Kämpa!!

Sjunde dagen lider mot sitt slut. Än har det inte varit några som helst problem, vilket känns skönt. När tankarna väl slår till om att jag vill bli full så blir det oftast så, tyvärr. Hoppas att kunna låta bli nästa gång. Än så länge har jag känslan kvar från förra helgen när jag blev för full..

Så skönt att det börjar gå lättare för dig, då blir allt enklare.
Ja det har varit fullt upp. Vi har haft födelsedags kalas loppis och en massa folk här.
Men nu är det lugna gatan igen.
Jag är ner sugen på skräpmat just nu men strunt i det känner jag. Hellre det än sug. Jag får ta tag i det sen.
Kram

Jag har gått på samtalsstöd hos kommunen i ett par år och tycker det fungerat bra. i början träffade jag min alkoholterapeut en gång i veckan men med tiden har vi glesat ut mötena till var annan / var tredje månad. Har dessutom fått god hjälp av antabus, men det kräver ju kontakt med vården förstås.

Hur går det för dig? Hoppas att det är bra med dig och att du stannar hos oss här på forumet, det hjälpte mig jätte mycket i början på min nykterhet.
Det är bra att dela med sig och få feedback och stöd både i med och motgångar. Vi finns här och hjälps åt.

Börjar att ge sig tillkänna i form av att jag inte längre tänker på alkohol hela tiden...
Att jag börjar hitta på andra saker och det går bra!!! Trodde inte detta var möjligt!
Nu får jag ytterligare en morot att hålla fast vid.
Och oj vad mycket lättare det är att vara utan helt än att balansera och räkna hur mycket och hur ofta jag fick dricka.

Den började dåligt med ångest och åter ångest. Men den slutade bra till sist. Jag har pysslat om mej själv, målat naglarna, lagt ansiktsmask. Jag har cyklat till jobbet nästan varje dag, gått på ett träningspass och planterat massor med blommor på balkongen. Idag har jag varit på cykelutflykt i skogen med min man och på hemvägen öste regnet ner. Det var på något sätt skönt att bli drabbad av de yttre elementen istället för att kämpa mot de inre. Sovit en del har jag gjort. Ingen alkohol.
Jag har fått en tid till en landstingsansluten beroendemottagning men jag känner inte att jag vill bli journalförd. Jobbar själv inom sjukvården så jag vet hur det där fungerar. Jag vet om sekretessen men det känns inte bekvämt på något vis. Vill alltså inte heller gå till vårdcentralen. Jag ska istället prova med min stadsdelsförvaltning för att se vad de kan erbjuda för typ av stöd till mig som ju inte har en regelrätt beroendeproblematik utan mera ett skadligt riskbruk som, om jag inte gör något åt det, riskerar att bli värre. Jag skulle kunna tänka mig en samtalskontakt 1 gång/månad. Någon som har fått stöd från kommunen och vet hur det funkar? Eller finns det privata alternativ? Men då blir det väl dyrt.

Tack för era uppmuntrande ord!
Nu har vi varit ifrån varandra i 10 dygn. Det har känts mestadels skönt på något sätt. Jag förstår ju mer och mer hur jag tidigare somrar ffa har lagt oerhörda mängder energi på att vara sysselsatt med hans osunda drickande. Antingen har jag varit orolig, arg, ledsen eller helt enkelt kännt sådan maktlöshet alla de gånger då jag märkt på hela honom att han bara blivit fullare och fullare- fast utan att det fick eller ens kunde uttalas högt.
Jag bara hanterade livet liksom.
Nu lever jag åtminstone MITT liv oavsett om han dricker eller låter bli att dricka. Det är något oerhört befriande i att kunna säga till sig själv" - Du behöver inte stå ut med detta, du är värd att ha ett fullt och helt liv. Inte som tidigare. Ett öppet officiellt liv och ett helt fördjävligt liv".
Såklart är det ändå svårt detta, då jag ju fortfarande älskar min man, men jag hatar och äcklas av hans beroendeperson. Tyvärr kan inte jag göra mer utan det jobbet måste han göra själv.
Jag vet fortfarande inte om han tänker göra det jobbet? Tror inte han är där ännu kanske aldrig att han kommer dit. Att han på riktigt känner att alkoholen inte är för honom längre- att han måste göra valet att avstå alkohol för den är inte för honom.
Jag har nu tack vare att de praktiska sakerna satts i rullning kunnat börja orientera mig i vad jag vill med mitt liv. Och nu känner jag att det äntligen är härligt! För någon månad sedan fick jag bara ångest av det eftersom det är så länge sedan jag utgått från det jag vill vad jag behöver. Jag hade möjligen klart för mig vad jag INTE ville. Och det är faktiskt skillnad på de sakerna...

Tack snälla miss lyckad. Jag ska försöka ge mig en klapp på axeln.

Idag känner jag mig rastlös. Jag har solat, badat, tvättat, dammsugit, lyssnat på poddar jag gillar och egentligen haft en jätteskön dag. Egentligen. Men nåt skaver. Jag blir så irriterad på mig själv!! Varför tänker jag på alkohol hela tiden nästan nu helt plötsligt? Jag kan inte låta bli att tänka att en öl skulle förstärka nåt. Göra det lite härligare. Härligare att njuta i solen och härligare att skrota runt hemma. Göra sånt jag längtar efter när jag är på jobbet 40 timmar i veckan. Jag får panik på mig själv.

Jag kanske behöver komma in i semesterlunket bara och min psyke tror att en öl skulle hjälpa mig dit. Jag har trots allt inte ens haft min första semesterdag. Den är ju imorgon.

Imorgon ska vi lämna huset i alla fall och göra lite saker på stan. Då får jag göra av med lite rastlöshet.

Jag ska ha is i magen nu. Kanske skulle jag kunna ha nåt litet sommarprojekt för att jag inte ska tänka så mkt på alkohol. När barnen är upptagna med sina kompisar måste jag ha nåt att fokusera på. Nu vill jag bara ha en öl ?

Jag inser att den här känslan jag har idag egentligen är en känsla många många många har i Sverige nu. När semestern kommer. Några öl för att komma i stämning. Skillnaden för mig och andra på forumet är ju att vi vill undvika ölen och vi behöver och vill klara oss utan!

Jag vet att jag klarar det. Men det är tråkigt att känna mig frustrerad och irriterad en fin dag som den här.

En dag i taget...

Tänkte lite på din kommentar här att du inte använder ordet alkoholist. Intressant... är det något som sker i Sverige just nu eller? När man säger alkoholist så tänker man på en alkis på bänken. Jag brukar säga att min mamma var alkoholist men det känns också konstigt och äckligt. Du har rätt, beroende av alkohol låter bättre. Min pappa trodde inte att det var en sjukdom, usch det skapade en så konstigt stämning och ilska i vår familj. Förstår att han var förbannad men ändå.

Håller med, helt onödigt att sitta och dricka själv. Ändå är det som jag oftast gör... eller med min man. Vi går sällan ut till barer eller klubb. Och på restaurang dricker jag helst vatten av någon anledning. Får väl inte samma kick där för det blir oftast bara ett glas och sen vill man ändå ha mer efteråt. Om vi slutar dricka själva så minskar vi nog rejält på alkoholen (i alla fall för min del).

Så bra att redan ha 13 dagar i bagaget. Det handlar extremt mycket om motivation!
Som du säger blir även jag och de flesta andra helt skruvade i huvudet av alkohol. Ser fram emot att höra din historia.
Grattis!
LillPer

Jobbigt när man vaknar med ångest fast man inte har druckit. Tänk inte för många dagar i förväg, det är ofta då jag faller för att "jag kommer ändå faila några dagar senare" så himla self-destructive. Ta en nykter dag 9 och sen imorgon tar du samma beslut. Du är ju också bestämt att du ska ta dig igenom det denna gång. :)

Heueh, jag bor i USA... det är inte lätt med all tillgänglig alkohol. Önskar att det fungerade som i Sverige här, jag dricker ALLTID mycket mindre när jag är på besök hemma. Lätt med spontanköp här klockan 9/10/11 på kvällen.

Två veckor är ju skitbra! Kämpa på och skriv här, jag har fått många fina kommentarer och goda råd.