Senaste kommentarerna i forumet

Riktigt imponerad av din beslutsamhet och detta kommer gå bra!
Jag har själv ett stort problem med alkohol och kan aldrig nöja mig med ett eller två glas. Allt går ut på att bli full.
Som sagt har jag kämpat här inne länge men det har gått upp o ner.
Nu kanske jag äntligen förstår vidden av mitt drickande och min hälsa är snabbt sämre.
Tränar också mycket och det hjälper mig att finna lugn och mening i en annars väldigt rastlös kropp och själ.
Har dock väldigt få andra verktyg som fungerar för mig.
Tänk vad sjukt egentligen, träning och alkohol. Hur f-n går den kombon ihop?
Lycka till, jag tar rygg på dig och följer dina spår.
LillPer

Jag vill bara ha skräpmat när jag är bakis, men egentligen är det bättre att äta något nyttigt för kroppen. En sallad typ. Och en massa vatten.

Tack för att du delade med dig Manda! Jag ska verkligen göra en lista med plus och minus! Ni är så kloka alla här! Sköt om dig Manda!

... att läsa din plus och minuslista! Bra påminnelse för dig själv framöver också ?

Jag har också gjort listor med + och - med att dricka. Det blev 3 st + och 22 st på minussidan... Sen har jag även skrivit ner strategier att använda när suget på alkohol kommer. Allt har jag i en anteckningsbok, den har jag även som en slags dagbok, skriver upp allt jag dricker också.
Men det det är inte lätt att dricka måttligt. Jag har också funderat på att söka mer hjälp som te x Antabus. annan medicin eller AA. Jag jobbar också inom vården (men ej socionom), men bara för att man är inom vården och hjälper andra människor så är man ju inte immun mot sjukdomar.. och alkoholberoende är ju det. Var rädd om dej! Kram

Sa de faktiska första dagen då jag bestämde mig, gav bort min whiskeysamling till min pappa och den var ganska stor så jag var tvungen att berätta ?
Dom hade vill redan förstått en del av de men ja det kändes viktigt att berätta för att få en förståelse och inte få frågan varje gång man är i sällskapet om man vill ha en öl.
Kämpa du åxå! Mot ett vitt liv

Det riktigt går att se hur bra du mår utan A. Jättebra jobbat!! Och det är så gott med grillat så man behöver inte vin/öl till det. Då kan man dessutom riktigt njuta utav maten, annars är det lätt att A tar över den känslan.

inte. Är man så efter bara tre månader så är han nog inte så intresserad.

Jag är ingen expert med jag tror inte att det är någon fara att sluta tvärt även om det kommer vara jobbigt!

Vid extrem bakfylla med allt vad det innebär brukade jag äta filmjölk eller yougurt, coca cola, möjligen nån frukt eller några chips

Hej, ville bara titta in och säga att det är inspirerande att läsa din berättelse! Jag kämpar också på, men har ett gäng dagar kvar tills jag kommer så långt som du har gjort.

Han låter inte så intresserad av förhållandet, efter bara tre månader behandlar han dig redan dåligt. Hur tror du det skulle vara om ett år? Om 5 år? I sammanhanget låter det nästintill irrelevant om han är nykter, han beter sig dåligt på alla skalor oavsett! Hoppas du kan börja se att hans handlingar säger mer än orden, klamra dig inte fast vid bilden av det du hoppats på för verkligheten med honom verkar inte se ut så.

Dina ord värmer, att någon kan se en styrka i allt mitt suckande, ältande och funderande. Tack, det du skriver stärker mig ytterligare ❤️. Exakt det du skriver om att fundera hur man vill livet ser ut om 5 år är just det som driver mig att göra en förändring. Jag vill inte hela barnens uppväxt präglas av fylla och jag vill inte bli gammal tillsammans med en mänska som hellre dricker sin fritid än gör nåt annat. Och det har hållit på länge nog, länge nog jag svalt min stolthet och tolererat hans beteende. Han blir riktigt elak som full och ibland sitter det i även nykter. Till all tur har jag en såpass stark självkänsla så jag tar inte åt mig, jag vet jag är värd bättre.

Så ja jag letar boende och har satt en tidsgräns på ett år för mig att ta mig ut, händer nåt akut flyttar vi givetvis genast ut. Jag vill göra separationen med ordning, både ekonomiskt och med tanke på att det ska bli bra för barnen sen på lång sikt. Så jag jobbar på lite i taget med att ordna allt praktiskt, prata med banker mäklare advokater och alla andra som kan vara bra att ha förberett samtidigt som jag sorterar ut saker hemma och packar ner lite ifall flytten skulle bli akut så går det att gör fort.

Vad bra att du själv miss lyckad tagit beslutet att bryta ett förhållande som inte längre fungerar, det är ändå aldrig lätt men känns säkert bra om du har ett hus på gång! Som du säger måste man bara sluta stampa på stället och ta itu med det! Lycka till med ditt hus!

Hej Manda! Hur har din vecka varit?

Har inte druckit själv, vilket är mitt stora problem. Jag har druckit vid två tillfällen, men i sällskap. Det känns bra. Att dricka själv känns så onödigt, det är verkligen inte värt det.

Ligger själv efter i spåret, 4 dagar nu. Jag berättade för mina nära, jobbigt men skönt. Jag inser nu att detta hjälper mig varje dag hittills. När och hur berättade du? Var det viktigt för dig?
Kämpa på!

För era inlägg!! Detta är det absolut svåraste jag gjort!! Och hade inte klarat det utan er! Jag känner mig just nu väldigt ensam och lite off the road.. men djupt inom mig väldigt stolt!!
Kram???

Ja, jag delar din gråt. Vet att det är nödvändigt att kapitulera, leva vidare så gott det går; vi är skyldiga livet och oss själva att göra det. Våra män skiter hur som helst i hur det blir. Dom är förlorade, även inför sig själva. Bara att acceptera. "Bara." På sätt och vis paradoxalt enkelt: det finns inget alternativ längre!!

Ja allt är nog rätt som ni säger. Är dock kvar i Asien och har flera långa dagar kvar innan jag ska hem. Funderar på att avbryta o flyga hem för jag mår så dåligt. Har druckit igen och denna miljö ensam på hotellrum är pesten för mig.
Min mage har klappat ihop helt och jag får inte behålla någonting.
Om jag kommer hem vet jag att jag börjar om på ny kula, det gör jag här också men det är svårt. Jag faller i fällorna så lätt. Det stavas SVAG.
Konstnären, vad skönt att höra om dina två månader, allt kommer bli bra, jag måste komma fram till lugn och insikt. Finns det någon som kan rekomendera ett behandlingshem? Jag ska börja hos terapeut i Augusti igen och det känns bra. Jag bor nära Gtbg. I väst.
LP

Får lust att lite anekdotiskt berätta om mitt förhållande till vinet nu och då. Om det är symptomatiskt, vet jag inte.
Det började på 70-talet under en resa i Frankrike. Jag var oskuldsfull vad gällde alkohol och vin var för mig var en ganska undgäglig dryck; sur och trist. Men där... fick jag smaka både bourdeau och bourgogne tillsammans med den vällagade maten. Lärde mig snabbt hur det förhöjde smakerna tio resor! Lärde mig identifiera toner, nyanser, mat-och-vin-kombinationernas olika verkan på mina smaklökar... jag hade förlorat min oskuld, – ja jag var förlorad i vinets, gastronomins rike! Väl hemkommen drack vi vin till maten ett par gånger i månaden. Högst en flaska åt gången, och som avnjöts med någon extra lämpad rätt därtill. Livskvalitén var nu höjd ett snäpp. Sedan hände något. På sent? 80-tal, försvann de där goda vinerna… Hur jag än letade och försökte hitta rätt i vindjungeln, kom jag inte ifrån att allt hade en lite översöt, syntetisk smak. Det var inte riktigt vin jag drack längre, utan en blek kopia, en industriellt framställt dryck som man kallade vin! I samma veva kom BiB och resten är historia… Det besynnerliga var att jag fortsatte dricka, ja, drack alltmer som i ren frustration!? Vet inte. Jag trodde länge att det var mina smaklökar det var fel på, men när jag sedan började jobba som vinprovare; vi fick smaka oss igenom det vinutbud Systemet ev skulle köpa in, då märkte jag allt bättre hur det var fatt! Läste på och fick veta på vilket sätt vinbranschen degenererat.
Så idag när jag i stort sett valt bort a, så är det utan någon större saknad. Jo, jag saknar förstås den ädla, gudomliga drycken vin, när det är framställt på traditionellt vis… Och visst…, jag kan gå på någon bättre restaurang och bli serverad äkta droppar, kanske omaka mig och gå in på Systembolagets beställningssortiment någon gång. Ska jag nog göra när det är något speciellt jag vill fira. Inte annars…..

Tack för svaret ; - Så fint och så sant skrivet Dionysa - maktlöst är jag - ( tårar faller) - ja livet måste gå vidare trots den dåligt översminkade sorgen, smärtan och vreden- tiden läker alla sår heter det. Men det är inte lätt, när ömheten och längtan finns kvar minnet, i själen och i de nattliga drömmarna. Det gör så himla ont !

Blir stärkt av att läsa dina inlägg!!
Även jag har lagt undan tobak och givetvis alkoholen! Dock kan jag känna mig håglös och har mycket tid över! Men ska försöka komma igång med träningen mer!!
Kram

Det gäller att inte starta! Lätt att säga svårt att göra!

Ska ta ditt goda råd på allvar och göra en lista! Det svåra är att jag glömmer så fort hur det är att vara bakis. Får det gå 2-3 dagar så är det glömt! Då tror jag att jag ska kunna dricka " normalt ". Bara kämpa på och försöka hålla avigsidorna levande.

Han har valt bort dig, föredrar alkoholen framför dig och vill inte söka hjälp. Han har blivit personlighetsförändrad, nedgången på olika sätt. Hans destruktivitet har hållit på att döda dig så du tvingats retirera. Det är alltså inte ditt val att ni är separerade, utan allt har skett på hans villkor. Är han medveten om det? Bryr han sig alls? Jag förstår att det känns svårt, oerhört svårt, som att umgås med en levande död, med minnen och en gestalt som vagt påminner om det som varit, som håller din längtan, sorg, smärta vid liv. Hur ska du kunna göra ett avslut med detta på hand? Jag vet inte, verkligen inte, jag bara lider med dig.

Kan tillägga att jag själv just nu upplever något som vagt liknar vad du beskriver... så jag kanske därför kan leva mig in, samtidigt som även jag är rätt handfallen inför denna nya maktlöshet.