Senaste kommentarerna i forumet

Tack för ditt råd och kramar, där kommer vi hamna till slut men vad kan man göra innan man tar det steget. Finns det ingen som gått genom detta tidigare med olika erfarenhet. Vad ska man göra för att bibehålla respekten för varandra och ändå se om det är möjligt att komma ur sjukdomen. Har någon prövat antabus eller liknande, finns det professionell hjälp, att prata med någon utan att man riskerar att blotta hela sitt liv med risk för att det blir officiellt för människor runt oss?

stöd@. Tråkigt, men ägna inte fler år på att försöka ”laga” henne genom att offra dig själv. Om det inte funkat, så är det dags att hon får ta konsekvensen av sitt val. Gång på gång har hon valt kung alkohol före dig och före barnen. Skilj er, sälj ert gemensamma gods och börja leva ditt liv. Det blir bäst så… och vem vet kanske kan det få henne att vakna och revoltera mot kungadömet Alkoholigen? Men det är hennes val, inte ditt. Styrkekramar till dig och barnen 🤗

Har en fru som jag älskar så innerligt men som inte lyckas få bukt med sitt beroende. Vi har haft det tufft under egentligen hela vårt samliv men alltid hittat tillbaka till kärleken. Hon betyder allt för mig och vi har kämpat med beroendet i 20 år. Jag har förstått att något är fel men vi gjorde verkligen en tuff resa tillsammans när vi startade eget och det har tagit väldigt mycket insats och tid, vilket gjort att man blundat för de mindre bra sakerna och trott att det blir bättre. Vi måste bara klara ett år till och så har det rullat på.. vi har pratat mycket om hennes beroende som gått i vågor men aldrig släppt greppet om henne. Jag har fått lite av en livskris som undrar om jag slängt bort livet då hennes prio fortfarande är lugnet som alkoholen ger henne. Hon har haft verkligen tufft i sin uppväxt med skilda föräldrar och sin mamma som gick bort alldeles för tidigt. Hon är stenhård och det är först de sista åren som hon öppnat upp sig lite mer och berättat om hennes uppväxt. Hon är rolig, vacker och omtänksam . Hon valde mig och glesbygden för att bygga något tillsammans och lämnade toppjobb och kompisar i storstan. Som sagt vi har pratat mycket men det hjälper inte, från vin så är det nu vodka och hon är inte ärlig. Tex så skulle hon för några veckor sedan hämta mig men kom inte fast jag ringt för 10 min sedan. Vi har iPhone och tillåter varandra att se position mest som en säkerhetsgrej och då finner jag henne på bolaget. Först så säger hon att hon glömde och jag pressar henne inte för att erkänna men till slut förstår hon att jag vet och plockar fram en liten tetra. Jag tänker inte berätta allt här men hon har varit duktig på att hålla sitt beroende privat för andra och så även mig. Jag förstår ju att detta är en sjukdom och vill inte lägga för mycket press på henne, vi har gräl i perioder men det blir alltid försoning. Mitt förtroende för henne och mitt självförtroende fick sig dock en rejäl törn efter detta (och en annan lögn som drogs helt naturligt fast vi precis pratat om ärlighet) och gjort att jag kommit helt ur balans. Man börjar tänka såsom: om hon ljuger så naturligt om detta ljuger hon även om andra saker? Jag kunde inte gå med dessa tankar så jag ställde frågan om otrohet då vi haltat lite på slutet med samlivet, vilket har varit fantastiskt bra. Dock har jag känt att det liksom blir lite gränslöst (på ett bra sätt) när vi tagit något glas tillsammans men att jag gärna hade sett det när vi är nyktra. Ja fy katten vad jag ogillar hur det blivit. Hon säger att på ett sätt blir hon triggad av beroendet ännu mer när jag tagit upp det till diskussion. Vi har ganska vuxna barn hemma så att prata om detta, ha ett samliv känns helt omöjligt, fast det gick en gång i tiden. Det ska sägas att vi är i en annan situation nu då hon har börjat jobba heltid på annat jobb för ekonomin och vi ses mindre. Jag blir bara så j-a orolig att när vi hittat en väg för bättre ekonomi så kommer hennes beroende komma fram och hela vår familj och tillvaro slås i spillror. Vi är rätt hårda bägge två och viker oss inte i första taget när det gäller att hugga i men det här beroendet börjar verkligen få mig att må dåligt . Det värsta är att jag kan inte vara mitt bästa jag för barnen, jobbet ,föräldrarna. Jag blir liksom avtrubbad och frånvarande och gräver ner mig i jobb och träning för att inte tänka på det. Finns det något sätt som kan göra att vi når fram och bryter detta beroende? Jag känner lite grann att det liksom inte är värdigt att leva så här längre fast hon är mitt livs kärlek och jag har svårt att se ett liv utan henne. Råd..

Semester... Första starkölen tar han kring 12. Sen fortsätter det. Vin till maten. Vill helst gå ut och äta varje kväll. Då hör öl, vin & Irish till. Ikväll lämnade jag honom på lokala restaurangen efter 4:e ölen & gick hem. Inte sur, inte osams men sorgsen. Det är inte kul

Wow 2,5år @Varafrisk ❤️ Det ska du verkligen vara så otroligt stolt över!

Jag ligger ju ett halvår före dig, vi har verkligen utvecklats otroligt mycket men jag kan fortfarande känna att ”varför tar inte det obehagliga slut” Jag har mött på motgång på motgång under mina snart tre år. Jag har precis som du kommit igenom och ut på andra sidan. Lärt mig släppa mer taget om det jag inte kan påverka men nu är jag till och med less på min man och det är läskigt! Jag vet inte om det beror på för mycket tid tillsammans nu under semestern, man är ju ändå van att vara på jobb och träning och annat isär så det är väldigt mycket tid ihop och vi har så lite gemensamt numera när jag ändrat mig så mycket. Vi går isär på så många olika värderingar och moral. Det är väl det största sedan att han har andra intressen än mig skulle väl vara lättare att acceptera men det är trist att hans intresse ligger kvar i fest medan mitt är leva livet fullt ut. Jag vill njuta, se, känna djupt och innerligt, han vill skynda, komma till nästa mål, inte leva varje dag som om den var en härlig dag. Det är som när vi såg livet som en transportsträcka till nästa gång vi fick dricka, hans liv verkar bara vara en transportsträcka och den stör min harmoni. Lite funderingar såhär när tröttheten börjar gripa tag. Kram❤️

Jo men innan vi blev beroende @Andrahalvlek. Hur är det för de som inte är beroende? Ser dom det som meningslöst utan alkohol? Jag minns tiden jag bara drack om det var fest, hade ingen aning om att folk drack bara för att det var fredag eller varje dag i fyra veckor på semestern. Dricker de allra flesta varje helg och varje dag på semestern? Varför? Att jag gjorde det var för jag var beroende tänker jag. Jag försöker förstå om det är normalt, jag vill tro att om man inte har några problem med alkohol så tänker man inte att man behöver dricka lite varje dag om man gör det själv dessutom, ingen annan dricker i familjen bara pappan? Är det ändå inte knepigt?

Starkt jobbat @Auti!

Jag fick också lite skev dygnsrytm i början och vaknade rätt ofta runt kl ~04 på morgonen. Det gav med sig efter ett tag i mitt fall. Detsamma med den där totala energibristen som kom i början när kroppen återhämtade sig. Nu snart 4 månader senare som nykter kan jag uppleva en energi jag inte visste att jag kunde ha.

Kväll och man kan nu pusta ut och konstatera att man har tagit sig igenom en plågsamt varm sommardag. Faktiskt enligt skrivande nykterkvists ringa mening, en helt otroligt fenomenal prestation, värd guldmedalj av största storleken. Detta utan någon som helst dikeskörning ned i alkoholträsket eller hjärtslag på grund av värmebölja. När man senare i höst och kommande vinterrusk längtar efter sommar, då ska man minnas även de plågsamma dagarna som denna. Då borde det allt gå lite lättare att stå ut med dagsregn, snöslask och allmänt segt gråväder som man ibland konstigt nog alltså kan sakna. Det här låter ju nästan som en isbjörns klagan. Man får väl vara tacksam till skaparen att man inte föddes i tropikerna. För då hade man väl avlidit av värmeslag innan man tagit det första steget i denna jämmerdal kan man tro.

Ha det gott allihopa!

@Andrahalvlek Tack❤️Ja, jag är stolt men har väldigt lätt att glömma av min stolthet.

Kram🥰

@Ny dag Tack❤️Jag vill gärna vara en förebild på så vis att även om min resa var lång och krokig så kom jag fram till målet🙏🏻Du kommer också komma dit en dag så är det❤️

Kram🥰

Idag började en ny arbetsvecka. Ska jobba två veckor och sedan vara ledig igen två. På jobbet mår jag bra på ett plan, det är något jag kan och är bra på. Det gör att jag känner mig trygg i min roll. Men just nu är det lite skakigt med nya kollegor och snart även ny chef. Den nuvarande slutar tidigt i höst. Jag har mycket av min identitet i jobbet och trivs väldigt bra. Så där finns det bra grund att samla kraft att fortsätta den inslagna, alkoholfria vägen. Den oro jag har kring jobbet är förknippat med chefsbytet. Jag ska försöka att släppa oron och fokusera på att jag inte kan påverka så mycket gällande det mer än mitt eget förhållningssätt.

@Maud 😊👍🎶

@Auti .En stor seger att övervinna & ställa sig över ett jobbigt sug➡️Vinst i form av att må bra imorgon & känna sig nöjd med sig själv!👍👍☀️🪁

Tack, för stödet. Jag hittade svamp men är för trött för att rensa. Jag bjöd barnen på god mat och myskväll. Jag är fortfarande galet sugen på vin men känner mig nöjd över att jag hållit mig till cola. Det känns som en vinst när man inte faller dit 😊

@Molnet Må så gott själv!
Strax på väg mot jobbnatt. Pigg som en lärka men imorgon bitti trött som ett...
Jaja, det går att sova bort!😊
Jag är nog lite trist med det där att hälla ngt festligt i glaset. Jag älskar faktiskt vanligt vatten utan bubblor! I ett stort typ Coca-Cola glas är det som bäst att klunka djupa svala klunkar.

@Ny dag Så bra att ni fick era gäster att upptäcka alkoholfri öl! Det är verkligen så himla mycket godare än lättöl, som jag misstänker är blandat med vatten. Alkoholfri har själva smaken intakt, och den kostar ju lika mycket som vanlig öl.

Kram 🐘

Lyckades ta mig iväg till det lokala badhålet med en bok och allt känns underbart även om utmattningen känns. Första gången jag är helt nykter här, kanske för att jag också är själv här. Aldrig varit mkt för att dricka ensam, vilket kanske är något positivt i resan iaf.

Minns min uppväxt med en pappa med alkoholproblem, hur varje ledighet (tyvärr fortfarande men nu bor jag ju inte med honom) innebar extrem fylla. Vissa rödviner klarar jag fortfarande inte ens av doften av. Det har nog räddat mig från "ensamfyllorna" iaf.

@Auti .Hej!Ja man blir lite urlakad & trött av värmen.Se till att dricka mycket vatten & vätska.A-fritt såklart.Och det där med Sug uppstår ju lätt när man känner sig trött & låg.Orsaken till det kan ju variera.Svampplockning är trevligt.Lite nytta med nöje.Bra distraktion mot A.Samt att du aktivt riktar all focus på att hitta svampen.🤣Win win .Och lite godis kan du unna dig för allt precis allt är bättre än att pimpla vin.Lycka till!

@Himmelellerhelvette För mig var en fredagkväll utan alkohol ett megatomrum i början. Vad gör man ens en fredagkväll om man inte dricker? Ja, jösses vad vårt tänk har förändrats på vägen.

Kram 🐘

@Varafrisk Grattis till 2,5 år som nykter! 🥳🥳🥳 Det är verkligen något att vara stolt över!

Kram 🐘

Åh vad trött och låg jag känner mig för tillfället. Det är så varmt och egentligen älskar jag det men nu tar jag gärna en regndag. Jag är också ordentligt sugen på alkohol för första gången sedan jag slutade. Ska plocka svamp och äta godis istället.

Måndag och hett som i helsike.. Nej, usch och fy, nu börjar man ju nästan på att gnälla och ha sig igen alltså. Så får det inte bli, så ska det inte va'. Hur som helst, var ut på balkongen i morse innan solen hade hunnit dit och intog frukost bestående av två goda limpmackor, en med makrill i tomatsås på, och en med mjukost på, samt ett glas med mjölk.

Det var hur lagom svalt och perfekt som helst. Började efter frukosten sedan tänka på att det då egentligen vore helt perfekt att ge sig iväg på cykel för att bada. Då plötsligt knackade naturligtvis alkoholdjävulen på inom mig och sade. Varför inte då sikta in sig på en badplats liggandes en bit bortom bolaget. Ja, att variera sig lite och bada på nån annan plats än sist.

Tankarna började då snurra på om att det kanske inte skulle vara så dumt då med nån sommar-pilsner att liksom förgylla dagen med. Då kom det logiska tänkandet resolut in på banan och inflikade med att. Varför kasta bort en massa pengar hos bolaget på pilsner och annat bara för att det råkar vara fint väder nån gång... Den spralliga känslan sade då, att nog kan du festa loss, bara lite lagom sådär, och inte gå omkring och vara så himla duktig jämt. Man lever ju bara en gång...

Då vaknade snålheten till och påminde mig om att drickande, det är en rätt dyr hobby som kan tömma både plånbok och bankkonto rätt så snabbt. Ja, om man inte ser upp, och kanske glömmer bort att hålla den nyktra stilen. Nu var det då dragningskamp åt alla håll inom mig. Var verkligen tvungen att stanna till i tänkandet och medvetet bromsa mig och använda mig av HALT-tänkandet. Detta ackompanjerat av vetskapen av att ett alkoholsug normalt sett ger med sig rätt snabbt bara man håller i och håller ut.

Tog väl hur som helst ett par djupa andetag och började kolla runt i min gamla dator en stund och kom på att det fanns en låt döpt till Sing-A-Long som ännu inte hade lagts ut på min musiksida för egenhändigt skapade alster under projektnamnet Flarran Stuff. Så beslutade mig därför för att låta hela världen få veta hur det går till att skapa musik med AI, för det kände jag plötsligt ett akut behov av att göra så som min terapi liksom.

Har ju faktiskt på Soundcloud en enorm publik på säkert ett par lyssnare i månaden alla fall. Spelningarna där bara rasslar in med en fasansfull fart. Tror det var tre lyssningar där förra veckan. Man kan allt undra vad det var för musikälskare som hittade dit... Nu är det allt bra varmt här i köket vid datorn. Så nog är man glad att man har en kyld halvliter ståendes på bänken. Bara kallt kolsyrat vatten och inget annat. Tja, nu har man skrivit lite tok igen och det är väl dags för en glassbåt kanske kom man i stunden på.

Ha en fin dag!

@dalina03 Tack ja en resa har det varit med uppförsbackar & nedförsbackar.Ibland har det varit kaos & ibland harmoniOch när jag fallit har jag hoppat upp i sadeln igen.Det är inte lätt att lära sig att leva nykter särskilt när man använt det som medecin mot värk,sömnlöshet,bota ångest ,som broms mot stress & för att orka.Jag har lärt mig mycket om mig själv,om beroende.Testat att strukturera vardagar,fredagskvällar , helger & semestrar.Lagt till nya vanor & försökt ta hand om mig så som man tar hand om ett litet barn.Mat regelbundet.Frisk luft,dagsljus,rörelse,lite förströelse & nattning😇.Och det funkar riktigt bra.😊☀️🦋

@TappadIgen bra kämpat, jag förstår att det nog inte alltid varit lätt.
Jag önskar och hoppas att min sambo kommer dit en dag han med och att jag fortfarande kan stå vid hans sida då.
Jag vill inte ställa krav eller ultimatum, jag vill stötta och finnas kvar men jag känner också att det pågått så länge nu och jag vet inte hur mycket mer jag klarar av. Det är därför jag vänt mig hit, kanske nån har en historia eller ett tips som jag inte testat och som skulle funka.
Jag är inte redo att ge upp på honom, jag är inte redo att säga att jag fått nog, att jag inte klarar mer. Men man blir förändrad av att leva i det här. Jag saknar så ofta min sambo fast att han sitter bredvid och det finns inget som smärtar mig mer.
Jag hoppas att jag kan nå fram, att jag kan få honom att förstå. Jag vill inte att han ska behöva vara ensam, att det ska behöva gå längre för att han ska inse.
Jag hoppas verkligen att jag kan göra alla rätt och att han då förstår.
Tack för att du delade med dig av en ändå mer solig historia, det ger mig mer hopp.

@Kevlarsjäl62 Tack för stöttning och tips vad jag ska vara förberedd på. Vi har haft samtal om alkoholen några gånger och hur det har tagits emot har alltid varit olika men han har oftast hållit med om att det har blivit mycket eller ofta på sista tiden och att han ska förbättra. Sen har det gått några veckor när det funkar ganska bra, då det bara blivit alkohol på helgerna och sen ökat stegvis tills det är i det dagliga och riktigt ordentligt varje helg. För en tid sen tog han upp samtalet med mig och sa att han har problem, att han trodde han kunde sluta men det var svårare än han trott, att han ville sluta men vill inte ta hjälp. Vi pratade om olika lösningar, planer att ha dagen efter, vad vi kan säga om vi är bortbjudna och nån erbjuder honom osv. 2-3 veckor alkoholfritt gick sen small det till ordentligt. Jag tog upp det men honom då och då hade han vänt, han ville inte sluta. Sen den dagen var det som att luften gick ur mig helt. Dels för att jag trodde på en vändpunkt innan och sen det var som att nån drog undan mattan under fötterna på mig. Därför kommer samtalet denna gång vara annorlunda, och därför måste jag känna mig förberedd och att jag gör allt rätt för i det här som det är nu, orkar jag inte allt för länge tyvärr och jag tror han är påväg till en väldigt mörk plats på den vägen han är nu. Det förtjänar han inte, sjuk eller inte så är han fantastisk och förtjänar att få må bra, jag vill få honom att förstå det.