Idag är det min 1års dag och det känns fantastiskt! Tiden har verkligen gått fort!

Jag har startat en ny tråd efter varje milstolpe för det är mycket som händer i nykterhetsprocessen i varje tremånaders period. Från början hade jag inte ens för avsikt att bli nykter för alltid, jag skulle bara vara nykter i tre månader för att sedan lära mig att dricka måttligt men tiden har hjälpt mig att läka och komma till insikt med vad jag hade att jobba med och det var ett beroende. Den insikten tog lång tid att erkänna för mig själv men den kröp fram sakta men säkert tills jag viste att jag aldrig kan ta ett glas igen och att jag inte vill ta ett glas igen.

Jag har byggt upp mig själv mycket under detta första år och älskar utvecklingen. Nu ser jag nyfiket på framtiden och min fortsatta utveckling❤️

@Himmelellerhelvette Stort varmt innerligt Grattis t ett års nykterhet🥳🌹Du har gjort en fantastisk resa! Det har inte varit smärtfritt men grundligt, reflekterande och genomtänkt💪🏻

❤️🥰❤️

@Himmelellerhelvette Grattis till 1 nyktert år! 🥳🥳🥳 Du har verkligen fått jobba hårt - och du har klarat det galant. Jobbet fortsätter, precis som livet.

Du är ett tydligt exempel på att man tänker helt olika vid 3 mån, 6 mån, 9 mån och 1 år. År 2 är magiskt, då har man upplevt det mesta nykter en eller flera gånger. Man kan släppa de tankarna.

Stort tack för att du är en av dem som tar stafettpinnen vidare till nykomlingar. Som ringar på vattnet sprider sig kunskapen och insikten om alkoholens fördärv.

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette Hipp hipp hurra 1 år idag! Grattis!🤩🥳🌺. Vilken fantastiskt resa du gör på alla sätt och vis. Det har hänt mycket inom dig under detta år, motgångar och du har rest dig. Aha upplevelser och du har tagit till dig. Medgångar och du har gått vidare. Intressanta funderingar, diskussioner och reflektioner. Stöttar och delar med dig till andra. Så fint att ha dig som forumvän och vi reser vidare tillsammans ett tag till och in på år 2. Kram❤️

@Varafrisk @Andrahalvlek @vår2022 Tack snälla, det känns så tryggt att ni varit med mig på min resa, ni har stöttat och reflekterat med mig och hjälpt mig så otroligt mycket.

Man klarar inte att bli och förbli nykter ensam, man måste ha gemenskapen som vi har här på forumet eller gemenskapen i ett tolvstegsprogram, få stöd av varandra och ge stöd. Har man inte gemenskapen, att kunna prata med människor som har samma problem då tror jag verkligen på det med att man ”tar sig fram på vita knogar” och att man då tillslut faller tillbaka i sitt destruktiva drickande.
Det är skillnad på att sluta dricka och att bli nykter. När vi blir nyktra jobbar vi med oss själva, när man slutar dricka utan att jobba med sina känslor och beteenden kämpar man med ett sug och gråa dagar som man tillslut inte orkar med längre.
Detta är min övertygelse.
Jag tror också att man behöver känna att det finns någonting som är större än oss själva, än vårt ego, en kraft som vi har inom oss, den som viskar att något inte stämmer, som försöker göra oss uppmärksamma på att vi behöver tänka om, den som för mig visade sig som ångest, oro och rädsla, den jag tystat med alkohol. När vi börjar lyssna på den och den får ta mer plats får vi så mycket hjälp. Man kan tro på den som så mycket olika men den finns. Vissa definierar den som gud, vissa som en kraft högre än oss själva, man kan tänka på det som anden i sig, eller som sitt undermedvetna. Men någon kraft tror jag det finns som är med oss och guidar oss på vägen när vi väljer att lyssna.

Kram❤️

Grattis fina du!
Jag delar din tro på något större- och att det är lite som ”nu orkar jag inte mer, nu får någon annan gå åt mig en stund”. Det är min erfarenhet, upplevelse och sanning.
Den ger mitt liv trygghet och visshet att jag klarar allt som livet för i min väg och tacksamhet över allt det jag har och att vara rädd om det. Du har kommit så långt, nu fortsätter du framåt. ❤️

@Himmelellerhelvette Ja, det är en skillnad på att sluta dricka och att bli nykter som du säger. Det är en stor skillnad på var det egentliga problemet finns och på var man riktar sitt fokus. Riktar man sitt fokus på att man bara inte ska dricka, missar man lätt det underliggande problemet på varför man inte bör dricka och går på vita knogar. Som du så fint skriver, att det handlar om att det finns någonting som är större än oss själva. Går man bara på vita knogar med fokus på att sluta dricka, är det lätt att man inte hör den inre rösten som försöker uppmärksamma oss på det som skaver. Med fokus på att bli nykter, som en livsstil, som en start på ett nytt liv, är man mer lyhörd för den inre rösten och lyssnar man noga finns där vägledning och kraft att göra en förändring❤️

Läser den här tråden nu och WOW så imponerad jag blir , stort grattis till året 🥰🙌 Du är en förebild , tillsammans med flera andra här på forumet 🙏🥰❤️ och har kommit att betyda mycket för mig , i min nyss påbörjade resa mot det nyktra - inte sluta-dricka -livet 🙏❤️

@Himmelellerhelvette grattis också från mig! Har gått väldigt fort. Men så är det, tiden känns ibland som skutt, ibland som snigeltakt. Önskar dig fortsatt lycka och framgång. 🐳

@Himmelellerhelvette Stort grattis till 1 års dagen i efterskott! Helt fantastiskt och visst är det sant att hela resan blir lättare när man har andra här på forumet som stöttar en :)

@Himmelellerhelvette grattis till dryga året, härligt att läsa ❤️! Jag jobbar på med min inte resa och det innebär även mindre skärmtid framför mer tid in i mitt inre. Drömmer mycket om nätterna och de ger mig också vägledning framåt för att få fatt på mitt varför.

Jag känner mig ledsen, min man verkar inte kunna gå med mig på vägen jag valt. Jag har brottats med detta till och från under det senaste året men jag har brottats med så mycket annat också. Andra relationer som krävt sina processer.
Under semestern drack han varenda dag. Jag tyckte inte om det men hade annat för mig med min egen utveckling så jag sa inget. När semestern var slut skulle han vara nykter en månad sa han. Han har mestadels varit rätt sur och grinig och det har tärt på mig. Förra helgen fick jag känslan av att han ville dricka när han började prata om att ”man ska kunna ta en öl” han gjorde inte det, kanske för att jag sa att det oftast inte är en öl han är sugen på, precis som det var för mig, utan många öl.

Denna helgen kunde han inte hålla sig så det blev att dricka både igår och idag. Jag konfronterade honom. Han tyckte att han skulle få göra det. Jag sa att jag inte vill ha det så, att han behöver dricka varje gång han är ledig. Då kommer vårt liv tillsammans inte fungera var vi båda överens om. Sedan har vi inte pratat mer och hela dagen har gått.

Jag känner mig så ensam och ledsen, besviken och vilsen. Han dricker och verkar inte bry sig. Vet ju av erfarenhet att när man dricker har man inte fatt i sina känslor på samma sätt som när man är nykter. Imorgon kanske vi kan prata om det men vad hjälper det mig idag.
Jag försöker att inte planera framåt utan vara i nuet. Inte få panik med allt vad en skilsmässa innebär med barn, hus och allt. Försöker låta mig stanna i acceptansen av att det blir som det blir och det kommer bli bra på ena eller andra sättet men det är svårt att veta hur jag ska hantera situationen.

Kommer han ta sitt förnuft tillfånga eller kommer vi gå isär. Han tycker livet är tråkigt utan alkohol. Han verkar deprimerad, verkar inte kunna se lyckan i något annat än i när något kul är planerat. Vardagen tycker han är en lång transportsträcka till när något roligt ska hända men även då vill han dricka alkohol. Gör vi något kul så räcker ju inte det, då vill han höja det ytterligare med alkohol.

Jag vet ju att det är så det fungerar. Så var det för mig med. Jag vet inte vad jag ska göra.