Senaste kommentarerna i forumet

Den tredje vecka utan att han ringer eller skriver. Känns konstigt och mitt liv är upp och ner. Ibland är jag glad, ibland arg på mig själv och honom....Ibland sitter jag och funderar vad skulle jag göra om han skulle ringa till mig och vilja träffas ? Hur skulle jag svara honom.... Skulle jag vilja ha igen det ständiga kämpandet efter att blir synligt och vara på första plats ?
Tror, att han känner sig kränkt av mig ......för vem egentligen skulle inte känna sig kränkt , av att alla plötsligt vet om problemet .
Tror , att jag har förlorat den jag älskar och har inget hopp om oss två tillsammans , men är glad , att jag kanske har räddat en människans liv.

Håller med dig PP, jag ser det så här: folk som dricker mycket alkohol (oavsett vad man kallar dem) är ofta mer egoistiska än folk som inte gör det. De ser till sina egna behov. Och om man bjuder in till middag som ursäkt för att dricka så vill man också gärna ha sällskap som dricker som ursäkt att dricka. På så vis får man flera goda skäl att pimpla vin. Och eftersom man dessutom ofta förnekar (och förtränger) att man har problem eller dricker för mycket eller egentligen inte borde eller så, så känns det mycket bättre om andra också dricker även av det skälet - man vill inte ha någon som förkroppsligar sitt dåliga samvete till bords.
Gentemot personer i min närhet som agerar på liknande sätt som jag tycker mig se hos din vän, Konstnären, är jag ganska otrevlig. Jag vill helt enkelt inte umgås med sådana personer för jag tycker de beter sig på ett falskt sätt, ska jag träffa sådana personer ska vi båda vara nyktra och alkohol inte vara något som är aktuellt att prata om just där och då. För mig för folk gärna dricka och bli fulla om de vill det, men de ska låta de som inte dricker få fortsätta att inte dricka ifred. Men det är (som PP också skriver) säkert så att jag har betett mig precis lika djävligt tidigare. Så det är väl lite för att döva mitt dåliga samvete som gentemot alla jag har behandlar illa som jag numera har en ganska tuff hållning mot mitt umgänge.

Hoppas du får en trevlig kväll trots allt.

Kram
/A

…bryter ner allt.
Varför ska det vara så svårt att säga sanningen och ta konsekvenserna av den?

Jag har nu fått information nog att genomdriva skilsmässan. Det blir underskrivet om några veckor när jag är tillbaka på hemmaplan.
Ett helvete är det och har det varit…jag som hoppades så länge på en vändning. Jag vet att han älskar mig, på sitt kanske märkliga sätt, men han vänder allt och blir hånfull och obehaglig. Sista han lämnade mig med var nu en vägg nedspottad med snus och att mitt ansikte bara är en del av helheten. Syftade på mina skavanker och övervikt. Jag tror han måste trycka till eftersom jag ofta får positiv respons. Elakare människa har jag däremot aldrig träffat i mitt 50-åriga liv. Hans "bästis" är en silikonbimbo som aldrig gjort ett handtag i sitt 45-åriga liv men som han kallar rejäl.

Snart kommer slaget om mina besparingar, mitt hem och oas. Allt jag byggt och bygger upp för mina barn och barnbarn ska få bättre start än jag haft. Nåväl, svårt kalla det läropengar men nu har jag hittat paragrafer och en advokat som hjälper mig, sen får vi se vilka drag han drar. I slutändan är det alltid jag som blir betalningsskyldig om han krånglar, han har ju inget ekonomiskt utrymme men mängder av hat och alla i hans släkt är pengakåta… FY fan för detta!!!

Visserligen har jag själv varit borta ett tag, men jag undrar ändå hur det går för dig.

Hoppas att det är lite bättre.

Kram

Jag tänkte på dig och ditt alias. Nu när du har det så himla kämpigt, vilka är dina framtidsdrömmar?

Det kanske inte blir en nykter framtid med honom och jag är rätt säker på att han kommer att fortsätta som vanligt med den här nya kvinnan, men hur är det med DIG? Vad ser du framför dig?

Fundera på det.

Så där sa min man också "jag kan vara nykter si och så länge". Det visade det ju sig att det kunde han inte. Det är väldigt få alkoholister som kan "dricka kontrollerat", även om det är vad många önskar sig. För sluta vill de ju inte!

Visst, ge det tid, men det är ändå han som måste fatta beslutet och du måste låta honom göra det.

Är det inte det du gör redan?? Jag tycker då att det låter som det. Du gör verkligen ALLT. Det är väl skönt om han inte beter sig så illa mot dig längre, men det du och barnen skulle behöva är lugn och ro. Det tror jag bara ni får när allt det här är klart.

Fortsätt kämpa, men det finns en gräns för vad man orkar med och jag hoppas att du inte kommer dit.

Kramar!

Visst är det fantastiskt när man får de där insikterna??! Hur lurad och bedragen man än känner sig, så ska man se det positivt tycker jag. Lär dig nåt av det här nu, ta vara på möjligheten du har fått!

Kram

men du skriver det själv - hur länge ska du ge det? Och hur många svek har han gjort som du inte egentligen inte ens förstått?

Ta hand om dig, gå på alanon-mötet och tänk på dig, vad du vill och behöver!

Jaa du, Ullabulla - exet är inte ens överjävlig mot mig längre.
Men titt som tätt berättar barnen om saker som visar på hur hans beteende med att manipulera och hjärntvätta fortsätter
Jag tror att jag måste köra på detta, och det är ju inte säkert att det går igenom ändå, och som du säger - lugnar han sig så kan vi häva det...

Älskade barn... om jag kunde skulel jag vända ut och in på mig för att de skulle ha det bra...

Hej PP! Vill bara tacka för ditt insiktsfulla inlägg i min tråd. Det betydde mycket för mig. Jag har en vän som är insiktsfull istället för full. Ja flera vänner faktiskt. Den senaste månaden har varit tuff för mig. Mannen och jag försöker byta/sälja/deala en stor bostad till två små. Det går inte bra. Var ska jag bo? Ja, just nu i katthemmet, men sen då?

Sen jobbet då? Avskyr det lika mycket som i våras när jag sa upp mig. Sen tog de ju tillbaka mig eftersom jag är en stjärna? Men just nu känns det inte som läge att byta jobb. Överklasstanten är beroende av en fast lön. Sluta leva på mannens. Alkohol går bort men jag har börjat få andra morbida tankar. Funderar ofta om vad livet går ut på? Vad jag vill? En gammal båt låter inte helt fel. Segla bort det onda liksom.

ForeverFia

Nu på morgonen.Nu har jag fått mig en tankeställare till.Trots att han var rejält på fyllan igår så luktade han inte ett jota idag.Darrig och nervös förstås men luktade inte.
Han brukar lukta som en hel spritfabrik dagen efter.
Hur många år har han då tagit återställare på natten/tidig morgon utan att jag anat det.Finns det någon undre gräns för ens egen dumhet som medberoende?
Förmodligen släpade han sig in till byn för att fylla på förrådet med ny alkohol.Ska INTE kolla om det är sant ikväll.Alanonmöte istället får det bli.
Ha en bra dag därute alla :)

I yngre dagar (när budgeten var mindre och alkoholhalten inte viktig) Drack jag då och då Campari med Tonic Water eller färsk apelsinjuice. Kanske var en fördrink som man såg som något "för tjejer", och om jag ska vara ärlig var det nog mer min dåvarande hustru som tog den. Jag tog kanske exempelvis en GT istället (med dubbel portion G)
Eller en ganska stark anisette (Pernod, Ricard etc.) Då blev man ju lite yr i bollen, vilket var eftersträvansvärt.

Nu har jag återupptäckt "bittern" den då det gäller att hitta lite goda alternativ i livet. Dock med alkoholfri San Bitter från Bolaget, och juice från Coop. Eller lite Tonic Water istället.

Läskande, bittert, prisvärt och gott. Drog i mig två stycken i går kväll :-)

//PP

Det verka först mycket konstigt att inte förstå när det gäller nödvändigheten för dig att inte dricka. Men visst, vi kanske skulle ha gjort samma sak? Med alkoholproblem och förnekelse, och den konstiga verklighetsbild som det leder till, så är det kanske inte så konstigt ändå. Hon har ju säkert sina egna alkoholproblem (tror det är samma väninna du tidigare skrivit om?) och då förstår jag vad hon tampas med. Du kan ju tryggt känna att du nu har insikter som hon tyvärr ännu inte delar med dig. Vissa saker kan man kanske bara förstå genom självupplevd erfarenhet? Du är ju nu vinnaren Konstnären!

Kanske kan nästa träff ske över en lunch istället. Att bjuda till fredagsmiddag är ju den alkohol-svages biljett till sitt eget drickande. Afternoon tea med massa bakelser är ju lika trevligt ;-)

Ta vara på dig!

//PP

som ligger här över min stad. Efter en stunds meditation är jag ganska redo för den nya dagen. Måste ta det lugnt, en liten stund i taget. Drar mig för att gå ut med hunden som har börjat löpa, hanarna är galna efter henne och hon vill gärna vända rumpan till dom. Matte är stenhård här är det celibat som gäller. Skulle aldrig kunna ta hand om ett tiotal valpar i en lägenhet. Lite småtjurig är damen oxså. Jag är bjuden på middag i morgon kväll till en väninna som tack för att jaghar hjälpt henne med en del grejer. Nu kommer mitt dilemma hon ringde igår och skulle handla hem vin. Frågade då om jag inte ville dricka ett par glas vin med henne. Trots att hon vet om hela min resa ner till avgrunden. Kände att jag blev upprörd, och sa lugnt till henne köp en flaska alkofritt rödvin till mig. Men va då blev svaret dom kostar väl lika mycket som ett med alkohol. Kände ilskan bubbla till i mig och sa det duger med kranvatten. Jag får helt enkelt acceptera att hon inte tagit något till sig. Kanske sista träffen, vet inte ännu men tycker inte att jag ska behöva förklara för en som redan vet. JAG BLIR SÅ TRÖTT PÅ VISSA MÄNNISKOR SOM INTE FATTAR. Men jag ska prata trams i ett par timmar och sedan gå hem nykter och klar i huvudet. Varför såg jag själv på nyktra människor som tråkmånsar för det gjorde jag. Livet är fullt av överraskningar.
Kram alla
Konstnären

Hej,

Jag har alltid haft svårt att kontrollera alkoholen och blir väldigt dryg och sarkastisk om jag stör mig på något. Det kan vara något jag stör mig på som nykter. Jag träffade en mycket fin snäll härlig tjej som jag var tillsammans med i 10 veckor ca. Efter 4-5 veckor kände jag att hon tyvärr inte var den jag hade hoppats på men samtidigt hade jag väldigt starka känslor för henne. Jag pratade med henne några gånger som nykter om detta och kände inte att hon kunde ändra på sig. Det gick inte. Under de första 4-5 veckorna kunde vi dricka, det var mycket under den underbara sommaren men hanterbart. Däremot efter dessa 4-5 veckor blev jag extremt frustrerad då jag omöjligt kunde göra slut för att jag var så otroligt kär och förälskad i henne samtidigt som jag visste att jag inte ville vara tillsammans med henne. Jag drack mer och mer och började även bli väldigt dryg. Tills slut självklart efter ytterligare 4-5 veckor så hade hennes känslor dämpats med tanke på mitt beteende och hon gjorde slut. Jag är totalt knäckt känslomässigt både för att det tagit slut (vilket jag skulle varit iaf) men även av extremt dåligt samvete för att jag sårat så pass mycket så hon tog steget. Detta beteende bottnar självklart i dålig självkänsla tyvärr vilket jag måste arbeta med.

En gång var 6e-8e vecka brukar jag jobba hemma. Vilket egentligen innebär att jag håller mailen under uppsikt och sen så kanske jag går och käkar lunch på något närliggande café, sover under dagen och tar det riktigt lugnt. Sen är jag fit for figt igen. Idag hade jag en sån dag och jag känner att det var mycket välbehövligt. I morgon är det nya tag och då ska jag kick ass på jobbet igen. Jag insåg för länge sedan är att jag behöver dessa skolkardagar för att ladda batterierna. Eftersom de är oplanerade så är det en helt annat än att ta det lugnt på helgen, de är ju redan inräknade och ofta uppbokade med annat. Aja, med andra ord har det inte hänt ett dyft idag och därmed har jag inte så mycket vettigt att skriva.

Tiden är en avgörande faktor, som att bygga upp ett förhållande från start. Han har abstinens nu och hsr skuld och skamkänslor. Då tenderar man att lägga över skulden på någon annan förman själv skäms. Gecdet tid.

Tack för din kommentar, Jeans. Men, tankarna på vin/alkohol är inte särskilt starka nu, kommer mer som dunster... inte som något sug, i stort sett aldrig när det bara är jag och mannen hemma, eller när jag är ensam, men då och då i sällskap med andra. Typ att socialdricka, som Weekend skrev. Men det har varit lite mer tankar nu runt ett-årsdagen än vad det varit under sommaren eller tidigare.
Men tiden går, och jag inser att det tar tid att få det alkoholfria att vara lika självklart som det som innehåller alkohol. Som imorgon t.ex. ska jag på AW. Även om jag inte har några tankar eller sug efter att dricka alkohol så är det trots allt så att de AW jag varit på och druckit alkohol är mångfaldigt fler än de nyktra. Det kommer att ta tid innan normen är att vara nykter i alla lägen. Eller i de lägen jag känner mig tokstressad av jobbet t.ex, det är så många gånger som jag varvat ner med ett glas vin, och det tar tid att programmera om hjärnan till att andra sätt är det mest självklara. När det känns självklart har jag kanske inte något behov av att vara här längre... men än så länge känns det rätt ok att läsa här lite nu och då.
Ha en bra onsdagskväll alla,
/m

Vill han inte sluta kan du inte ändra på honom. Han måste ta konsekvenser av sitt handlande. Visdt man kan i stunden man dricker må bra av slkohol men i långa loppet är det bara skit. Han mår dåligt när a går ur och det blir bättre när man fyller på med ny. Är abstinens och den är inte så rolig.

av oss halvtokar som vägrar ge upp om den som missbrukar.Alla de lärda säger att det är precis det du ska göra.Släppa taget så att konsekvenserna för din kompis blir ytterligare en i raden som vänder honom ryggen.Men den som står utan kompis blir ju förmodligen du.Han söker sig antingen vidare till mer fyllesugna kompisar eller drar sig mer undan och dricker i ensamhet.Det som går att slå fast är i alla fall att vad du än gör så kommer han att fortsätta dricka så länge vinsterna är större än förlusterna.Det forumet kan göra och har gjort för mig är att man blir mer klar över vad man gör och varför.

Ibland kan man göra det rätta och stå fast vid det man innerst inne vet är rätt.Ibland kan man inte det och ger efter för att man bryr sig om och så oändligt gärna vill att den som dricker ska se det vi ser.Nämligen att de bör sluta och söka hjälp för sitt missbruk.
Oavsett vad du kommer fram till för beslut,välkommen hit och hoppas att du får någon guidning inifrån och ut vad som passar dig bäst.

Tack för det du skrev i min tråd. Efter att ha snabbläst din tråd tänker jag två saker: så bra du är, starkt jobbat med ett år utan! och shit vad jobbigt, är tankarna på det goda vinet så stark fortfarande efter ett år!
Det får mig ändå stärkt i strategin att inte sätta målet för långt fram i tiden, att angripa utmaningarna vartefter de kommer.
Ha en fin kväll!

Tack Akvariet för mycket goda råd. Jag köper allt du skriver, min utgångspunkt är samma som din var för 3 mån sedan. Starkt jobbat förresten :) Det knasiga är att idag känns det som att jag inte ens vill dricka på lördag. Jag hoppas att den känslan är lika stark då. Tuggummitricket är bra, tuggar i skrivande stund trots att jag egentligen inte behöver för just nu är jag så nöjd med mig själv som tagit tag i mitt drickande. Bara tredje vinfria dagen men det känns som sedan länge och för evigt på något underligt vis.