Senaste kommentarerna i forumet

markatta! / mt

det tror jag du träffade vad det gäller olika sorters sug. Som 2000- talslevande människa med full frys, fullt skafferi och kylskåp, rinnande vatten i kranen och diverse medikamenter på apoteket inkl. vitaminer och mineraler på burk, så behöver vi inte bry oss så mycket om vad kroppen vill med de sug vi känner. För vår del när vi är relativt nyavvanda från alkohol, så är det nog mycket rimligt att anta att hjärnan kopplar allt sug till alkoholen även om det inte är det kroppen menar.

Glad fortsättning på midsommarhelgen!

Kram/MB

igår sen. Ny dag, nya möjligheter! Jag tycker i alla fall det är skönt att midsommarafton är över. Då känner man att man är lite "udda"' fast vad vet jag, alla människor dricker inte alkohol. Fortsätt framåt Morla!

Hoppas det blir till nytta för många.

Midsommardagen är en märklig dag. Uppladdningen har nått sin kulmen, spänningar har släppts eller skapats på nytt. Den Store Fallosen står slokad och dess blommor har redan börjat vissna till. De få människor som rör sig ute är tysta och få blickar möts. Det blir en stark motpol mot gårdagens alkoholuppskruvade röster och yviga gester.

Jag vaknade tidigt, redan halv sex, och kunde inte somna om. Tassade upp för att inte väcka min älskade som sov en sömn, inte inducerad av alkohol, utan bara en sådan där fridsam sömn att jag måste till att kyssa hans panna innan jag går. Jag drog på mig regnkläderna(det behövs här), kopplade hunden, promenerade i några timmar. Staden var öde och tom. Stillheten får mig att se staden med andra ögon. Det känns som en helt annan plats, som en ny stad för mig att upptäcka, både något melankoliskt postapokalyptiskt över det och spännande att liksom ha en hel stad för sig själv. Det är ingen stor stad jag bor i, ändå hamnade jag i morse på gator jag aldrig gått på, såg områden jag aldrig tidigare sett. Bland annat hittade jag en vild örtträdgård, en plats jag genast kände mig hemma på. Där satt jag en stund och lät hunden nosa runt bland gräslök, timjan och pepparrotsblad. En plats att återvända till.

Skönt att någon gång klara av att bara vara, när det kommer så naturligt.

Jag fick också möjlighet att reflektera över min midsommar. Som så många andra högtider så blev det inte som jag hade tänkt mig. Och som så många andra högtider så berodde det på alkohol. Ett återfall, som tur var inte hos min kära som ännu jobbar på rätt väg, men hos en vän. En vän som skakar och svettas och som på midsommarafton säger han har fått nog och kräver vår hjälp i form av husrum, eller snarare ex sambons hjälp då vi är i hans hem. Han vill stanna där tills han kommit på banan igen, ha en plats att nyktra till på. Vi ska iväg, har inköpslistor och mat att förbereda, väskor att packa, planer.

Jag ser "min alkis" nu ta på sig rollen som medberoende för sin vän. Själv känner jag mig känslomässigt distanserad till vår gemensamme vän, har sedan länge deklarerat jag inte vill träffa honom onykter eller i dessa ångestfyllda bakistillstånd. Jag avvaktar och håller mig i bakgrunden men ser hur ex-sambon blir manipulerad av alkiskompisen till att få stanna där, till att bli servad mat och rena kläder, till att få ta allt utrymme fastän det var tydligt från början att han inte ville ha honom där.

Vi tar en promenad och pratar, lämnar alkisvännen sovandes på soffan. Jag känner igen så mycket, sorgen, uppgivenheten, vanmakten, ilskan, känslan av att ha blivit lurad och manipulerad, rädslan över vad som ska hända om man inte "hjälper". Jag försöker lyssna, ge råd och trycka på pausknappen ibland. Jag vill skrika; "Släng ut honom ur ditt hem! Du har inte råd i din egen nykterhet att hjälpa honom! Du kan inte hjälpa honom!" Men det fick ta den tid det tog och han fick själv komma fram till sitt beslut och efter otaliga känslomässiga utpressningsförsök från alkisens sida så fick han honom att gå.

Vi grät och höll om varandra. Jag kan inte med ord beskriva hur stolt jag är över att han lyckades komma fram till det beslutet själv. Jag vet hur oerhört svårt det är att brottas med det dåliga samvetet att "tänk om han går och super nu" eller den jobbigaste tanken av alla "tänk om han tar sitt liv nu" blandat med insikten om att det är alkisens egna ansvar och att man inte kan få någon annan nykter genom att de slipper ta konsekvenserna, slipper möta det jobbiga.

Vid det här laget var vi båda utmattade och tåget mot vår midsommardestination hade gått för länge sedan. Vi köpte fryspizza och läsk då ingen ork fanns att laga den där lyxiga maten vi planerat från början och konstaterade att det var stor skillnad på hur vi båda hanterade situationen nu mot hur det var förr. För ett år sedan hade jag, hur hungrig, trött och irriterad jag än var, ändå ställt mig och lagat tidskrävande och komplicerade rätter "för vi hade ju faktiskt planerat det och det är midsommar!". Nu blev det inte som vi ville men vi var ändå nöjda med våra fryspizzor, vi hade hållit ihop och stöttat varandra i det här svåra och vi gjorde så bra vi kunde utan att förvärra situationen.

På flera plan en kaosartad midsommar men med de insikter vi nådde och den bekräftelse jag fick på att vi har kommit väldigt långt båda två och i vår relation till varandra så kommer jag minnas den dagen som en av de bästa midsommrarna någonsin. Dagen som jag på riktigt fick smaka på "vi:et" i du-jag-vi. Stort.

Kramar!

för informationen och för att du öppnar för nya användare!
God fortsättning på midsommarhelgen och sommaren! / mt

du fina ♥

Det är så tabu att prata om ensamhet och sk familjehelger. Ungarna SKA tindra med ögonen vid jul och SKA hoppa runt som små groddjävlar på midsommar fast de inte vill. Mina helger har alltid firats i samband med alkohol ända sen jag var liten. Inte grova mängder men ändå alltid tillräckligt för att jag som litet barn ska känna mig helt utanför och orolig för att jag inte kunde lita på de vuxna.

Sen fortsatte jag ju traditionen i vuxen ålder och såg alltid till att det fanns tillräckligt med alkohol hemma. Men sen barnsben har jag hatat dessa förbannade löjliga danser som jag tvingades in i och som på något konstigt sätt blivit obligatorium och ett tvång av de självutnämnda lekledarna. Och dessa stollar fattar inte när ett nej är ett NEJ utan ska prompt tvinga in folk i skiten.

Jag tycker det är skönt att denna helgen äntligen är över nu.

Till skillnad mot dig Markatta så hittade jag alltid en anledning till att supa oavsett sinnestillstånd. Där har du nog skillnaden på en "riktig" alkis och en vanlig människa :-))

Men nu är det nedräkning till att jag helt frivilligt ska studsa runt med tusentals andra och ha så gott jag bara kan och det enbart för min egen skull :-)) Och jag ska hålla utkik efter en enbent hoppsanhejsan tjej som också roar sig på egen hand :-)

Usch, det var några av de jobbigaste dagar jag upplevt i ensamheten. Hade det inte varit för att jag kopplar ihop alkohol så mycket med ännu mer ångest så hade jag nog supit då. Har egentligen aldrig fattat varför folk dricker just alkohol i ångestdämpande syfte. Det har aldrig funkat på mig att dricka när jag mår dåligt, känner mig då varken rusig eller glad, bara värre men det är jag bara glad för. Annars hade jag kanske också valt den vägen.

Den här midsommaren har jag skickat minst en tanke till dig Adde och till alla andra forumvänner. Jag gläds åt dem som haft det bra och skickar ett tröstande krampaket till de som varit ensamma, de som kämpat med alkoholen eller blivit besvikna på helgen då anhöriga valt att supa framför gemenskap.

Kram!

Det låter som du kunnat spåra upp ett mönster kring ditt sug. Har själv ingen egen erfarenhet av alkoholsug men däremot när jag skulle sluta röka så märkte jag att det var svårare när jag var hungrig. Eller det svåra var egentligen att separera sugen/behoven d.v.s. att jag tolkade alla "sug" som att jag behövde röka en cigg, när jag egentligen kanske var hungrig eller behövde dricka ett glas vatten. Det tog faktiskt ganska lång tid för mig att kunna känna efter och identifiera just hunger. Nyckeln för mig, de första veckorna utan tobak, var att hålla blodsockret på en jämn nivå och småäta mellan huvudmålen. Kanske kan funka mot alkoholsuget också? Inte trycka godis alltså men att stoppa i sig en näve nötter, en avokadohalva eller frukt då och då och vätska såklart.

Ha det bra!

Glad midsommar oxå.....
/A

det känns faktiskt lite udda och trist att sitta med vattnet ikväll. Man inbillar sej att "alla andra" festar och har trevligt. Men vi vet ju varför vi inte dricker alkohol. Morla, hade vi börjat med rosevin redan kl 13 (och det hade vi) s skulle vi förmodligen ha slocknat redan. Imorron är en annan dag :) då går det bra igen.

Jaha, då sitter jag här igen och läser mina egna ord. Varför ska jag inte dricka? Det känns så tråkigt idag. Har varit sugen på rosevin sedan kl 13 ungefär. Det kommer och går. Känner att jag är arg för att jag käkar antabus. Hur konstigt är inte det? Jag äter antabus för att jag inte ska kunna dricka alkohol. Och lilla Morla, varför ska du inte göra det?!!(ironi) Och här går jag och småsurar i tysthet! Just nu vill jag inget annat. Samma tid varje dag som det är jobbigt m suget. Undrar varför.. Vi ska äta klockan 19 och efter det räknar jag med att jag slutat vara sugen. Det brukar vara på det viset. Antabus <3
Trevlig midsommar förresten!

Låter jättebra det, att nya användare får tillgång till forumet igen!

Trevlig midsommar :)

fokusera på fördelarna med att slippa dricka. Det var ju inte trevligt särskilt länge då man drack, de första glasen visst, men efter en par timmar blev nackdelarna tydliga. Man var låst, kunde inte ta bilen om man ville. Plus den alltid närvarande rädslan att vinet skulle ta slut, att jag inte köpt tillräckligt. Ju mer jag köpt, desto mera drack jag tror jag. Och sen ångesten som ett brev på posten och skammen. Det är vad jag njuter mest av att slippa. Det konstiga var att sen drack jag för att döva ångesten och det fungerande först men sen slog ju ångesten till ännu starkare. Man måste nog ha varit fast i skiten för att kunna njuta av så här enkla saker som nu.

Är evigt tacksam att jag bor i ett så pass bra land som sverige, jag tar gärna emot hjälp som finns att få. :) Att ringa till en psykolog var inga konstigheter för mig, ska bli kul att nysta fram alla tankar som far runt.

måste bli bättre på att skriva av mig. efter mitt inlägg så stod jag på balkongen och tittade ut över vår fantastiska utsikt (ni skulle bara veta). barnen var lagda, stod där i en kvart och tittade på svalorna som lekte och på solnedgången. för första gången på länge så kände jag en underlig frid. runt midnatt så tog jag bilen och begav mig ut på lite nattfotografering. det var riktigt skönt att ta bilen helt själv, det var tyst och fridfullt. jag måste bli bättre på att göra sådana småsaker!

santorini, samma här. ångesten blev någon form av normaltillstånd som jag vande mig vid. att vara helt slut, ha ett bankande hjärta och sova dåligt söndag->tisdag var något jag hade vant mig vid. sjukt!

idag gick jag upp tidigt med barnen, pigg och glad. satte mig och redigerade fotografierna från nattens fotografivandring i skogen, förberedde mat inför dagens fest, fixade frukost åt familjen, etc.

"vanligtvis" hade jag suttit och "myst" med öl igår eftersom jag är ledig dagen efter. jag hade inte kunnat ta bilen igår vid midnatt för att bege mig ut och fotografera. skulle förmodligen ha hållt min fru vaken med snarkande vilket skulle ha lett till att hon hade varit trött, hade förmodligen inte gått upp tidigt, mått dåligt under dagen, varit sur och trött. hade inte orkat redigera några bilder. inte orkat fixa mat, osv. och för att lindra dagen-efter effekterna så hade jag givetvis druckit idag med. och sen samma visa lördag. under söndagen, och några dagar därefter, hade jag gått runt som en zombie med fruktansvärd ångest där allt är bara skit.

nu när jag skriver detta så känner jag att jag måste bli bättre på att komma ihåg alla fördelar! det är inte det att jag saknar alkoholen direkt, men om jag påminner mig om alla fördelar så blir jag gladare i min vardag. :)

idag ska vi iväg till en stor fest ute på landet. har packat alkoholfri öl och ser fram emot att kunna köra hem, lägga mig efter en fantastisk dag och vakna glad imorgon där jag är pigg på nya äventer! hoppas att ni andra får en fantastisk dag också!

helgen är en sk familjehelg. En helg då alla FÖRUTSÄTTS ha en jättefin gemenskap med familj och vänner.
Verkligheten ser inte ut så. Otaliga är de som inte bjuds in i nån gemenskap eller där ev barn inte alls hör av sig eller där pengar styr så att "firandet" uteblir. För många blir spriten en flykt från det puttenuttiga och sockersliskiga som ALLA anses vara en del av. Alla är inte en del därav.

När sociala medier svämmar över av hurtiga önskningar och ensamhetsgråten sitter fast i halsen så känns det bara som kniven vrids om ännu ett varv i såret. Det gör djävligt ont.

Fundera gärna ett extra varv hur era tillkämpat hurtfriska ord träffar och inse att allt inte är så blomstrande lyckligt i samhället.

vill.sluta,

ja, den är bland de bättre också. :)

Jag kom att tänka på att istället för sug så kommer ofta lättnaden och glädjen över vad jag slipper. T.ex imorse kände jag igen en väldig glädje över att vakna utan baksmälla och framför allt utan ångesten. Den var en ständig följeslagare de sista åren. Ångest och skam över att jag drack, igen, en vardagskväll då jag ska på jobb. Det regnar och jag kan inte ta bilen osv. Jag tyckte att jag klarade mej utan baksmälla men när jag slutade dricka märkte jag hur bra man kan må. Att jag nog var bakis fast jag trodde det var normal trötthet. Välkommen till friheten!

vill.sluta/A - önskar dig detsamma! Vi kommer att segla och fira nyktert och trivsamt. Den tredje nyktra midsommaren och troligen blir det den bästa hittills! / mt

Härlig och underbar midsommar!
/A

Mariestads alkoholfria är riktigt god.
Den vinner I alkoholligan alkofritt av mig, lite "Ipa" över den.
Indian pale ale, betyder det och är en god sorts öl.
/A

Skriver trots jag inte känner exakt som du :)
Du skriver så klart och tydligt, bara det... att inse är att ha kommit en bra bit på väg kan jag tycka. Negativ tycker jag inte alls du låter, tvärtom insiktsfull. Du vet ju vad det handlar om för dig och du tog tag i situationen med psykolog och medicin. Tycker jag låter himla klokt.

Har aldrig tänkt på det så som du beskriver när du känner avundsjuka på människor som kan sitta helt avslappnade och njuta av stunden... Det är sant, det är en fantastiskt värdefull sak att kunna njuta i stunden. Jag var orolig och hade en inre ångest förut, den är nästan borta nu. Jag har haft lite hjälp av mindfulness och så en terapeut som hjälpt mig en hel del att förstå hur jag ska hantera det som ger mig oro. Ibland är man så fastlåst i sitt eget sätt att hantera livet och tankarna att man inte ser klart upplever jag det, då är det bra att få hjälp.

Jag tror du kommer att hitta rätt och bli glad igen. Tack för tipset som jag fick i min tråd av dig förut. Jag ska testa.
Ha det fint och var rädd om dig.

Tilde, jag har gått igenom väldigt många alkoholfria sorter och Clausthaler är den som jag tycker smakar allra bäst, med råge! Den smakar riktigt, rikigt gott. Många andra märken som jag har prövat är ganska blaskiga.

Till dej Fenix! Om det är dåligt, på det igen!! Vi klarar det till sist!!

Snoopy, som också kämpar.....