Senaste kommentarerna i forumet

Stort Grattis till dig! Äter du antabus fortfarande? Jag har inte haft så stor koll hur det går för er andra då jag knappt haft koll på mig själv... Storstor kram!!

du har just gjort dej fri! Glädjen är fortfarade stor varje gång jag tänker på att jag faktiskt slipper skiten! Fem månader i dagarna, fortfarande ilar glädjen till när jag passerar Bolaget och slipper gå in...
Bautakram!
/MB

Ja, Mammy, blev faktiskt riktigt förvånad över hur lätt det kändes. Nykter! Och jag njuter verkligen

den där att veta att man är färdig med eländet! ;-)
Kram!
MB

Just hemkommen från en fest där temat var drinkar och tilltugg. Fick en flaska mineralvatten och snodde lite cola från groggvirket. Satt och väntade på kaffe och tårta, men det serverades chips och fylldes på glas. Jag vinkade hejdå och gick hem. Tycker så mycket om mig själv just nu.

är det en underbar känsla när man upptäcker att det går att tacka nej ! Och det utan några komplikationer och dessutom stärker det självkänslan nåt enormt. Njuuuut :-))

Finväder, har blivit bjuden på vin. Tackade nej, vänligt och obesvärat. Inga frågor, och vet ni: jag ville inte ha! Jag avskyr just nu alkohol. Vad den gör med mig! Hoppas den känslan håller i sig. I alla fall i resten av mitt liv ;)

för att den passar min sinnesstämning i kväll :

http://www.youtube.com/watch?v=6r_XtR1FdZo

Första tabletten antabus ligger nu i min mage! Känner mig alldeles upplivad för att det känns som om jag verkligen har tagit tag i det här nu. Nu får jag se hur ofta suger kommer. Men nu kan jag verkligen inte följa mina impulser, skönt!

Nej, jag tror inte att jag har ett sunt förhållande till alkohol. men jag har lärt mig att leva med min papegoja. Forumet har varit väldigt bra när det gäller vilka regler jag och min "livskamrat" skall ha. I bland kan jag till och med säga nej även om hen blir förbannad. :-)

VV

men jag tror att det är bättre om jag avstår att kommentera för att inte rubba cirklarna.

Ha det Gött!

VV

Ja, det var en bra liknelse MB! :D

På samma sätt oxå att hålla huvudet kallt och försöka ta det lugnt då det verkligen gäller.. Samma då suget slår till.

Jag har sådana stunder då och då, speciellt härom dagen då jag var både arg och besviken över en grej på jobbet. Då var den bekanta känslan av att bara strunta i allt där igen.

Men jag har klarat mig och är glad över det.
Och då man väl övervunnit det värsta, känns det faktiskt mest som ett friskhetstecken att få hantera även negativa känslor. Känner igen mig från tiden då jag ännu inte hade problem med A. Allt var ju inte perfekt då heller men det ordnade sig alltid på något sätt och mycket bättre nykter än med tomt konto och bakfylla :)

nu är ju inte problemet, som jag har förstått det utifrån vad flygcert skrivit här, att kvinnor och män har olika syn på saken. Jag vet inte om du har läst hela flygcerts tråd men om du gör det så kanske du kan se att det finns stora problem såsom alkoholmissbruk och våld i nära relation.

Visst söker många av oss till den här delen av forum för att vi "låst fast vårt tänkande", det är liksom en del av att vara medberoende. Som tur är så har vi sökt oss hit för att vi inte längre vill ha det så och vi är många som har blivit stärkta av våra forumvänner, sett nya perspektiv, sett att det finns en väg ut. Och visst är många av oss här kvinnor, likaså på alanon. Varför det ser ut så kan bli en väldigt stor genusdiskussion. Jag, personligen, är säker på att det inte är lättare för kvinnor att "låsa fast sitt tänkande" än män. Bara för att en man inte stannar hos sin alkoholiserade fru, betyder det inte att han frigjort sig mentalt, vissa är bittra i år efter. Varför en kvinna oftast stannar längre än en man hos sin alkade "bättre" hälft tror jag har att göra med hur maktbalansen mellan kvinnor och män i en relation ser ut, något som också speglar samhället i stort.

Jag får känslan av att du inte skrev här för att stötta utan att du tagit på dig en roll som forumets trickster. Hoppas jag har fel.

Håller inte med dig villervalle ! Har läst nästan allt Adde skrivit. Tycker Adde är en kärleksfull o omtänksam person. Kram o må gott Adde..

Tack för era svar. Jag har tagit 2,5-5 mg 1-4 ggr/vecka i 30 år. Har inte ökat dosen speciellt mycket. Jag är slentrianknaprare. Jag har inlett en egen nedtrappning och är nu nere i 5 mg/vecka i snitt. Alkoholen har jag börjat en dagbok kring: mängd, känslor, händelser i samband. Dricker nu c:a 1,5-2,0 liter vin per vecka och siktar på att komma ner i högst 1,2 liter med två vita dagar per vecka. Vi får se hur det går. Tack än en gång.

det låter som om du har ett sunt förhållande till alkohol, sånt som jag skulle önskat mej och strävade efter länge. För min del har jag insett att det inte fungerade. Alkoholen styrde mitt liv och så kan man inte ha det. Den tog över allt annat. Att alkoholen förgyller din tillvaro, det är så det är för de "normala" tror jag och så ska det vara. Det är när den tar över och kidnappar hjärnan som man måste göra nåt. När man väger för och nackdelar och ser att nackdelarna klart väger tyngst. Fortsätt med ditt lyckliga liv utan att skämmas du:)

Min erfarenhet av delat föräldraskap är allt annat än positivt och det verkar som om kvinnor och män har olika syn på saken. Min fru övergav mig för en yngre casanova och allt var frid och fröjd tills han dumpade henne. Då började kommunikations problemen. Hur lite jag brydde mig, hur lite jag bidrog ekonomiskt, att jag inte deltog i tillräckligt många utvecklingssamtal. You name it. Fy fan. Forumets sida för medberoende är många fall en sida för kvinnor som låst fast sitt tänkande.

Ha det Gött!

VV

Hallå! Har sommaren fångat dig helt och hållet? :-)

Hallå! Har sommaren fångat dig helt och hållet? :-)

dina inlagor här och tycker att du har rätt i det mesta men jag är lite konfunderad över din attityd till andra ibland. Varför tror du att alltid sitter inne med den ultimata lösningen eller sanningen? Kanske dina polare på AA mötet hade rätt?

VV

För min egen del så har jag lagt planerna på ett nyktert liv på hyllan eftersom jag inte tycker det passar mig. Jag har funderat fram och tillbaka och insett att alkohol har varit en del av mitt liv på gott och ont de senaste 45 åren. Alla är vi olika och ingen av oss vill att alkoholen skall styra vårt liv och där tror jag att vi alla är ense, men på forumet så rör det mesta sig kring den dagliga kampen om drickandet och det är säkert bra att reflektera över. Jag vet inte om jag är på rätt väg men under det senaste året så har alkoholen enbart förgyllt min tillvaro, (får man säga så?), jag vet att jag inte kan avstå men jag vet att jag kan begränsa. Om jag inte tar en whisky eller öl så äter jag på fingrarna, röker, blir omöjlig att leva med etc.

Jag har släppt taget och alla verkar vara lyckliga. Jag dricker mig sällan redlös, ingen ser ned på mig för att jag tar en whisky, (nästan som Dallas), jag mår bra, jag behöver inte smyga. Kort sagt alkohol är en del av mitt liv och kommer alltid vara det, men mest på ett positivt sätt på grund av att jag har kommit till insikt över hur jag fungerar som människa.

Ha det Gött!
Villervalle

en s.k "stor" dröm inatt, färg. Drömde att den föregåtts av en annan dröm. En person vi träffat genom AA fanns med, även en julgran i "fel" årstid och en porslinsfigur av en liten flicka. Lämnade goda känslor. Livet är som bäst. / mt

att jag drack vin. Jag visste att det var fel, jag skulle inte tagit det glaset. Men när jag väl gjort det så letade jag efter mer. Precis som det var på riktigt förut med andra ord. Mer än ett år sen jag drack och ändå var det så naturligt i min dröm. Naturligt men jag visste att jag inte skulle. Jag var faktiskt extra glad när jag vaknade och insåg att det inte är sant. Jag dricker inte alkohol längre.

Nu ska jag snart börja min semester och det blir min andra semester helt nykter. Förra sommaren var det nytt och lite kämpande ändå mot frestelsen och suget. Den här inleder jag med helt andra förutsättningar. Ett helt års träning i att vara utan. Det ska bli fint!

bara tala om att jag använt en del av dina länkar och spridit vidare, Sorgsen :-) Fint att du plockade fram dem :-)

Tack Sorgsen och alla ni andra som mejlat och tagit kontakt utåt ang forumet!
Jag har använt självhjälpen ganska mycket på sista tiden. Tycker att den kan vara till hjälp om man faktiskt loggar in där mer eller mindre varje dag och reflekterar över övningarna.
MEN utan forumdelen skulle nog endast självhjälpen kännas mycket halv! Precis som Adde skriver är det för alla nya som söker efter hjälp ovärderligt att få läsa om andra i samma situation. Jag tror knappast att jag själv skulle ha orkat fylla i diverse övningar om inte forumdelen funnits att läsa i först.
Så tack igen och håller tummarna för att era påtryckningar ger resultat!