Senaste kommentarerna i forumet

@Himmelellerhelvette Ångest är ett symtom på att något inombords skaver. Oftast rädsla inför något, eller stress och generell oro. Mycket rädsla/oro kan man slippa om man stärker sin självkänsla, och det jobbar du på bra med. ”Jag duger, precis som jag är. Jag är bra. Jag gör bra saker. Punkt.” Och ingen annan behöver ens veta. Du vet, det är huvudsaken.

En del rädsla och oro kan bero på nedstämdhet och brist på må-bra-hormoner, som en negativ spiral. Man fastnar i mörka tankar, ser inga lösningar. Ibland är det rent kemiskt. Jag får generell ångest för typ allt när jag inte tar antiddepp tex. Då får jag också stora problem med sömnen, och sömnbrist ger också mycket ångest. Hela systemet är satt ur spel.

Det du kan göra är att lugna ditt nervsystem med hjälp av meditation, stärka din fysiska hälsa med motion, och sätta ord på din oro och rädsla ihop med en psykolog tex. Eller mental coach av något slag, en samtalshjälp. När du sätter ord på oron och rädslorna så blir de mindre farliga.

Och ångest går alltid över. Tricket är att inte fly utan att stå kvar, uppleva ångesten i varje por av sin kropp, och sen känna hur den klingar av. Om man får ångest i en specifik situation ska man utföra, uthärda, och uppleva att ångesten ger vika efter en stund. Det är enda sättet. Att fly situationen ger mer ångest i slutändan. Jag har ett mantra för ångesttoppar: ”Det är bara ångest, det syns inte utanpå, det går snart över.” Och sen djupandas jag och räknar sakta in och sakta ut. Och står kvar.

Ibland liknar jag ångest vid födslovärkar. Överjävligt, men de klingar av. Upp till toppen, och sen sakta ner. Och andas lugnt. Vill tipsa om appen Insight Timer.

Och jag är ingen expert, bara en medsyster som själv haft mycket ångest historiskt men numer slipper det tack vare antidepp. Och bra livsval. Och dagligt jobbande med mina hållbara rutiner.

Kram 🐘

@JHL Så härligt det låter 🙏🏼 Jag förundrades ofta som helt nynykter varför jag inte blev sugen men tänkte att det var för att jag möblerat om i huvudet. Blivit hon som inte dricker - även om jag som du aldrig släppt garden 🙏🏼

@zalkin Amen! Ja, det finns hopp, tröst och en möjlighet till att förändra sitt liv till något mycket bättre. Ett liv som man kan trivas med och må bra i. Bryta i hop och bygga om och upp på nytt igen. Fylla det med innehåll som man värderar och själva resan är livet. Att förhållningssättet till livet är det värdefulla och som ger mening. Lyckan är en långsiktig upplevelse av mening. När vi blir en del av något som vi upplever som meningsfullt för både oss själva och andra.

Ha en fin söndag!🌞❤️

PS. Och nynykter var jag inte. Det tog nog 4-5 mån innan jag märkte känsloeffekten fullt ut. Ilskan kom först, den var svinjobbig. Herregud så arg jag var 🤣

@Rehacer Jag minns känslan från när jag var nynykter. Jag kunde skratta lika gott som när jag var barn. Skrattet liksom bubblade upp, fyllde mig proppfull av må-bra-känslor. Kunde skratta så gott åt AFV på tv att min yngsta dotter trodde att jag blivit tokig. Och ihop med andra fick skrattandet effekten att jag nästan svävade fram, eller gjorde mentala hoppsasteg. Jag fick fundera. ”Hmm, har jag råkat få i mig någon alkohol? Nä.”

Just att få känslorna tillbaka är bland det häftigaste med nykterheten. Glädje, sorg, ilska & allt i kubik och på en gång. Och sen får vi lära oss hantera en känsla i taget - och skratta så mycket vi hinner med. Jag förstår varför skratterapi är hjälpsamt.

Kram 🐘

@Sattva Låter som att du är i processen och läker på en djupare nivå i nervsystemet. Du har även fått ta del av din mammas berättelse om sitt liv. Jag tror verkligen att trauma kan gå vidare i generationer, som kanske mattas av en del eller förändras då det kommer in nya personer och gener allt eftersom. Man pratar inte om det, men det finns ändå där hos en förälder och det påverkar. Det kan också vara svårt att ta emot och höra hur tufft och tungt en förälder haft det, men tror ändå på att det är viktigt att få höra för det kan ge bättre förståelse för sina föräldrar, så länge man inte behöver bära denna börda. Det är intressant hur trauman kan bäras vidare genom generationer. Och hur viktigt det är att bearbeta sitt trauma och peta hål i elefanten i rummet för att inte påverka nästa generation för mycket till att må psykiskt dåligt. Jag har undersökt flera generationer bakåt för att förstå mig själv bättre, det är intressant, mycket tidens tand och smärta, men också mycket styrka, inte ge upp och jävlar anamma. Det har hjälpt och det tar mig framåt. Det hjälper mig till att kunna bryta dåliga mönster, tillvarat ta det goda och försöka ge mina barn bättre förutsättningar och möjligheter till sina livsresor.

Hoppas du snart får lägenheten såld! Ha en fin söndag!🌞❤️

@zalkin Så himla fint uttryckt. Och sant.

Kram 🐘

@JHL Svinbra jobbat! Det är så skönt när man kan uppleva att det funkar lika bra att dricka alkoholfri öl och ändå delta i sådana kompis- eller jobbsammanhang. Man tror inte att det kan funka, man kan heller inte förstå det utifrån andras berättelse - man måste själv just uppleva det för att förstå.

Kram 🐘

Har nu beslutat mig för att helt sluta med möten fungerar inte för mig.
Har provar AA och nu senaste Länkarna var där några gånger men det sades inte så mycket där.
Har nu appen Rehubs och denna sida. Kollar också på klipp på Youtube om alkohol.
Fungerar för mig.
Det bästa med att vara nykter är att vakna tidigt en helg morgon och slippa ångest o bakfylla.
Jag går mycket på bio och ser film hemma ett bra sätt att koppla av.
Tog också ett volontär uppdrag för 7 månader sedan. En dag på helgen har varit bra även om det inte räckte hela vägen. Skall inte falla någon mer gång nu jag vet att jag inte klarar att dricka normalt har försökt för många gånger.

Ta hand om er alla som kämpar.

@Ivany
Beklagar verkligen. Måste varit enormt tufft att varit med om något sådant
Du är stark som kämpar.
Ta hand om dig
Kram

Varför har jag så ofta ångest? Det verkar som att det triggas så lätt för mig? Har oftast ångest när jag vaknar och när jag är ensam. När jag tror jag sårat någon, när jag har saker inplanerade för jag är rädd att jag inte ska orka, när det förväntas av mig att träffa släkt trots att jag inte vill. När jag vill träffa vänner men inte orkar, när jag tänker att min man skulle kunna lämna mig, när jag tänker negativa tankar om människor. Jag vill vara snäll och bara tänka snälla tankar om alla men jag dömer människor och irriterar mig på så otroligt många, tycker att det är sorgligt att människor inte ser det fina i livet framför alla problem. Känns ofta som jag är en av få som är vaken och ser allt som människor skulle kunna förändra för att få det bättre för sig själva och sin omgivning men dom själva kan bara se eländet.

Tredje helgen utan hetsätande! Det känns bra! Första svåraste tiden avklarad! Nu gäller det att skapa nya bättre vanor!

Så mycket skit har hänt i mitt liv de senaste 3 åren att jag inte ens vet hur jag lever. Det senaste som hände var att jag blev våldtagen av någon jag trodde var min vän, vet inte om jag har skrivit det här förut men hoppas inte jag blir traumatiserad för alltid över det.

@JHL

Tack så jättemycket!! ❤️

Hej,
Är hos mina föräldrar i helgen och har flera ggr kommit på mig själv att jag skrattar från hjärtat. Att det finns ett annat skratt i mig nu. Att hjärndimman som var så påtaglig förrut är borta och det humoristiska och roliga hittar ända in. Vet inte hur jag ska förklara det, men jag känner mig genuint glad. Och jag skrattar så gott tillsammans med min pappa över fåniga kommentarer i filmer och serier. Det värmer, det känns fint och det känns dyrbart. Mamma sitter å skakar på huvudet över oss och det värmer det med. ❤️
Godnatt ✅

Vi är många som har det så här men mitt i mitt eget trasiga kaos blir den självvalda ensamheten både en trygghet och fiende. Skam och skuld har blivit ständiga följeslagare och orken att dela med mig av skräpet sinar. Isolering och tystnad blir vardag. Ibland känns personligheten kapad - hur har jag kunnat delta i den här fyllekarusellen? Jag är ju så klok och sund....
Jag är så innerligt tacksam för detta och andra forum jag är med i. Jag läser mycket av vad ni skrivit, men har inte kommenterat så aktivt hittills. Nu har jag börjat skriva av mig både här och även skriva ner minnen ur livet för mig själv. Har även deltagit i digitala möten hos al-anon och bokat tid hos terapeut. Jag försöker även göra något bra för mig själv varje vecka.

@JHL Men vad härligt att läsa! Skönt att du sluppit suget i en miljö där det finns A.
En dag i taget!

I berättelsen om oss finns ofta hålen från barndomen, osäkerheten från tonåren, självbilden, fasaden, pressen, tomheten i själen, de ouppfyllda drömmarna, ensamheten, ångesten, flykten, drickandet, berusningen, lättnaden men också självbedrägeriet, skammen, skulden. När bubblan spricker öppnas dörrar för pånyttfödelse,förlåtelse, botgöring, acceptans och möjligheter till djupare gemenskap. Berättelsen handlar om vårt behov av att söka tröst, ett allmänmänskligt behov. Vi tar en dag i taget mot framtiden och målet är vägen dit. God natt💫

@has Av hela mitt hjärta önskar jag dig allt gott och hoppas du kommer ifrån och hittar möjlighet till flytt. För mig tog det 9 år från jag bestämde mig första gången. Jag är fortfarande fast men jag befinner mig inte i samma hus.

@Åsa M Tack för orden. Jag trodde kanske att styrkan jag hade i stunden när jag lämnade skulle stanna, men den liksom kommer och går. Det har varit några tuffa dagar, troligen på grund av att jag fortfarande har mycket fokus på min anhörig.

@has Tack för att du delar med dig. Jag känner igen mig i din text. En påverkas negativt och får ångest och känslan av hopplöshet. gör illa mig själv i och med att jag låter mig manipuleras och gå med på gemensamma familjesammankomster och träffar för en del av mig tror att gemenskap och kärlek gör gott. Mitt förnuft fattar och kroppen skriker av smärta efter att jag gång på gång gör illa mig själv genom att vara snäll mot min anhörig. Senast vi sågs hittade jag bevisen utan att medvetet leta efter dem, flaskan och burken fanns framför mina ögon när jag öppnade ett skåp. Energi att konfrontera finns inte längre, bara den egna stackars "snuttefilten" i form av en ältande hjärna på högvarv.

Hej på er,
Sista kvällen på golfresan och vi viker in oss tidigt så det blev inte mycket till pubrunda. Min erfarenhet är att ölmässigt så verkar Guiness och Heiniken vara det som bjuds om man ska köra alkoholfritt, iallafall på golfklubbarna och pubarna jag besökt.
Jag börjar känna mig mentalt trött och har ont i fötter, rygg, axlar efter allt golfande och det ska bli skönt att komma hem och vila upp kropp och hjärna.
Lyckligtvis har jag inte känt vare sig lust eller sug att dricka trots att det dricks runt omkring mig. Jag vet inte varför det är då men jag håller guarden uppe och håller mig nykter.

Ha det bra. En dag i taget.

Kvällsavstämning ✅
Hemma efter en heldag/kväll på byn med diverse aktiviteter. Spontanhamnade på finkrog och kommer hem lätt illamående och magen i fyra hörn OCH en doggybag! Vilka sjuka mängder mat och jag HATAR att slänga mat. Ingen alkohol för mig idag heller men jag känner mig ändå lätt full/på väg att bli bakis. Det är så absurt! Hoppas jag vaknar pigg & rask 😳😂

@zalkin Visst är det tacksamt med flow?! Jag brukar säga att vi glider när vi kan och kämpar om vi måste. 💪🏼
Hoppas din lördag varit fin
🩵

@svartkatt Haha, jag känner igen mig så väl. När jag träffar nya personer jag klickar med så visar det sig även snabbt att man delar "gemensamma intressen" kring berusing av olika slag. Jag känner mig ibland som en magnet gällande sånna dynamiker. Jag är också uppvuxen med en förälder som är alkholist, jag tror det kan finnas något däri. Kanske ett medberoende jag behöver skrapa lite mer i när jag är trygg i min nykterhet.

För mig har igenkänningsfaktor och påminnelse hjälpt mig mycket, när jag känner att min hjärna börjar förhandla brukar jag lyssna på Beroendepodden, läsa lite här eller gå in på ett fysiskt eller digitalt AA möte. Detsamma när jag känner mig alldeles för säker på min nykterhet för det är då jag tänker "äsch, det är ju inte så farligt, jag har nog överdrivit".

De gånger jag begett mig in i sociala sammanhang med alkohol har jag oftast lagt extra fokus på att påminna mig själv om varför jag vill vara nykter, bestämt något annat kul jag vill dricka istället, hålla mig mer sysselsatt (äta, hacka grönsaker, spela, pyssla) snarare än bara sitta rakt upp och ner med folk som dricker - efteråt känner jag mig alltid jättestolt men även mentalt trött (av att brottas med den mentala besattheten kring alkohol).

Däremot känns det hopfullt att jag klarar av att skapa nya nyktra ritualer och beteenden och att ännu längre fram så kommer det nog bli enklare och enklare att vara avslappnad i det. Det får helt enkelt vara jobbigt just nu, jag har redan förstått att denna förändring kommer ta en hel del kraft eftersom det är en större livsförändring som jag vill göra.

Vet du vilka situationer som är mest knepiga för dig?

Haha, ett kanske lite udda tips. Men jag diskuterade med ChatGPT om min "typ" av alkholism och den gav en hel del smarta strategier som jag kommer applicera för att de resonerade bra med mig.

Hej! Jag har barn tillsammans med en man som dricker och gömmer alkoholen på olika ställen. Ljuger om sitt drickande.

Blir en helt annan människa kallar mig lögnare när jag nämner jag ser alla burkar. Går till försvar trycker ner mig psykiskt...
Dagen efter ångest ber om ursäkt...
Jag är orolig för min skull och vårt barns skull.
Vad ska man göra?

@Kärringen tack snälla 🙏🏼

Idag känns det bättre. Återigen har jag haft sån sagolik tur att en bekant erbjöd mig att hyra deras lägenhet billigt ett par månader in men deras nästa hyresgäst flyttar in.

Helt overkligt! Blir perfekt för mig att hinna landa, samla mig och veta var jag vill bo härnäst.

Maken gaslightar och säger olika saker varje dag. Ibland ändrar han sig samma dag.

När jag säger ”igår sa du precis tvärtom” så säger han att det har han aldrig sagt.

Jobbigt som tusan, men det gör det samtidigt lättare! Jag har ju märkt att det varit lite så, men i vanliga fall har jag inte varit på hugget på samma sätt som nu. Jag känner mig nämligen helt säker på att han försöker lura mig. Och jag förstår när han gör det, men jag orkar bara inte kämpa emot.

Jag släpper och går vidare, fast det känns orättvist att en försöker dribbla bort och roffa åt sig samtidigt som jag försöker vara rättvis och schysst.

Nåväl. Nu sitter jag i min tillfälliga lya och mår ganska gott faktiskt. Det kommer bli en kamp tills allt är uppdelat och klart, men nu kan jag dra mig tillbaka och vila mellan tillfällena!

Tack för din önskan, jag önskar även dig frid och lycka❤️