Senaste kommentarerna i forumet

Semestern har tagit ut sin beskärda del av alldeles för mycket alkohol men nu är jag på banan igen!

*Inte dig utan dog

Bästa @Himmelellerhelvette ❤️

Tack för ditt inlägg! Nu vill jag inte verka tråkig för det känns som om jag säger emot dig igen😔 Du är så snäll och bryr dig om mig❤️

Jag upplever inte att jag kan leva
mitt liv pga min dotter eller medlidande. Jo, att jag har svårt att åka bort mer än några dagar. Det beror mycket på att hon är ensam men att jag vill vara nära om ngt skulle hända. Jag tänker att det är något som jag övar på. Nu vill jag inte heller åka bort en längre tid utan vår hund då hon är gammal.

Jag skriver då och då att jag vill leva mitt liv. Visst, är det så att vår dotter behöver en del stöd av oss. Men, att leva mitt liv handlar mycket om att jag är uppfostrad och uppvuxen att passa in och inte göra för stort väsen av mig. Jag behöver blomma jag behöver näring. Jag behöver någon att spegla mig i. Förstår du vad jag menar? Typ dansa på borden och färga håret lila💃🏾💜

Jag tänker att det är inte så konstigt att du har moderliga känslor för din mamma. Visst, är det så att hon har inte funnits där för dig när du har behövt det men likväl så ser du nu en skör kvinna som behöver hjälp men inte ber om det. Nu när du är vuxen kanske det kan vara lättare att skilja på vad din mamma gjorde (eller inte gjorde) och din mamma som person. Jag tänker att det handlar inte så mycket om medberoende just nu?
Jag tänker att man blir lite mamma till sin mamma. Min mamma var klar i knoppen tills hon dog. Hon hade hemtjänst men jag fanns där mycket för både henne och pappa. Mina barn var 11 och 15 år när min pappa dig och två år senare dig mamma. Jag brukade skoja om att jag bytte ut barnkärran mot rollator. Och, nej du kan inte lägga all tid på din mamma utan det måste kännas rätt för dig. Skulle din mamma vilja ha social kontakt med någon? Hur gammal är din mamma? Har du syskon?

Nej, nu måste jag sova. Godnatt och kram😴❤️

Snart slut på semestern, på måndag börjar vardagen igen och då det innebär omställning/förändring är det lika med risksituation för mig. Jag hoppas och tror att jag förebyggt detta denna gång. Jag har gjort plan för veckan, tagit bort onödiga måsten och vi kommer åka hem till huset en dag tidigare så att jag hinner landa i lugn och ro utan att känna onödig stress. Tidigare har jag maxat semestern och kommit hem på kvällen innan för att direkt gå till jobbet. Det funkar inte för mig längre (har nog aldrig gjort det men har inte tänkt i dessa banor förrän nu). En dag i taget har igen blivit 31 och snart 32 för jag ska vara nykter imorgon också.
Att bli nykter är att våga lyssna inåt, våga stå upp för sitt eget mående och ibland faktiskt vara egoistisk. Jo så är det så här i början för jag har utvecklat en sjukdom som kallas beroende och för att bli en bra person för mig och min omgivning på sikt så måste jag prioriteras just nu.

@Flarran Heja dig! När du faktiskt gör, så mår du bättre. Sluta tänk så mycket - bara gör! Och var stolt som en mallgroda när du gjort!

Kram 🐘

@Majamaja5 2:a dagen för mig här. Hoppas dagen gått bra för dig

@Flarran .Bra jobbat!

Kände bara för att skryta lite och det får man väl göra på sin egen sida när man känner att det är någorlunda befogat. För lyckades faktiskt ta mig utanför dörren fast det var extra motigt denna dag. Soppåsen kom iväg och det blev av bara farten även en spontan promenad efter lite färdigrätter och några pizzor. Vilket ju är bra att ha på lager då man väl inte vet när man lyckas ta sig utanför dörren nästa gång liksom Mjölk inhandlades också, så nu är chokladfester för ett bra tag framöver säkrade alltså. Man har även limpa i huset nu, så känner mig faktiskt rätt så nöjd med min prestation idag faktiskt.

Ha det gott allihopa!

@Molnet på pricken, så är det. Stressen, ångesten och det dåliga måendet har bara blivit värre av alkoholen. De där flyktiga timmarna som bäddas in i alkoholdimman är ju försvinnande få jämfört med alla andra timmar av oro, ångest, stress över vad man gjort, vad som hänt och hur man mår av alkoholen. Men det tokiga är ju att när man är mitt inne i karusellen av drickande så fattar man inte hur man ska lösa det utan alkohol. Rädslan över att bli avslöjad som en som har problem med alkohol gör också sitt till. Jag är så tacksam att jag börjat skriva här och för allt stöd ni ger. Har läst många trådar de senaste dagarna, gamla trådar där jag ser hur andra kämpat länge. Alla ups and downs som den här resan bjuder på. Det hjälper väldigt mycket att hålla kursen mot en ljusare tid framöver.

@Dan_Måne tack!

Nu har jag klarat 2 dagar iaf, får se hur sömnen blir..

Det var trevligt att du tittade in här @Himmelellerhelvette. Det går lite upp och ner här i humöret. För det svänger rätt fort, men det går att hålla det hela under kontroll i alla fall och är inget direkt livshotande och riktigt tungt mörkt i alla fall. Så där som det var när man drack utan att bry sig alls. Men det är inte så bra egentligen, förstår jag.

Detta då jag väl har förhandlat lite väl mycket med mig själv av och till ett tag med det här att kanske våga mig på ett besök till den där butiken man som tidigare överkonsument av alkohol inte ska gå i närheten av om man inte är helt i balans. Har tänkt att man så här medans det ännu är lite kvar av sommaren kanske skulle kunna våga sig på ett inköp av en flaska portvin eller nån finare likör som man väl saknat ett tag. Sommaren i år har varit en rejäl utmaning.

Men vet ju att det inte bara blir en flaska och fråga om nån måttlighet och följande av några riktlinjer om godtagbart antal standardglas när man väl sätter igång. Det blir precis som tidigare och man är snart inne i det där skadliga drickandet igen. Nu har då bolaget stängt för idag så det går då att pusta ut för den här gången.

Tankar på drickande vill inte riktigt ge med sig alltså. Stressen efter onyttiga drycker som legat på idag har då gett med sig i stunden alltså. Det är knepigt att vara så trött och ofokuserad också. För nu så skulle jag ju inte sitta och skriva som jag gör. Började ju göra mig i ordning för att försöka att gå ut på en sån där liten minipromenad. Men tappade helt plötsligt orken och fokus och gick ut här i köket och slog på datorn i stället.

Det fungerar väl lite som terapi och lugnande medicin när jag är orolig liksom. Har då tagit min utskrivna lugnande medicin och det känns väl aningen bättre nu. Ska försöka göra ett ryck till och samla ihop lite ork för att få ut den där soppåsen. Det är ju märkligt att man ska vara så splittrad och ofokuserad då det ju inte är nåt som ligger på. Har det ju så pass bra egentligen som alkoholfri så man borde ju må hur bra som helst alltså. Men det här sättet man känner sig på nu är ju ett normaltillstånd som jag hade innan man började dricka för en massa år sedan.

Men då var man ju ung och mer pigg i grunden liksom. Kunde lätt cykla flera mil utan att planera eller tänka, bara brukade liksom flyga iväg utan tanke alltså. Vet att jag behöver röra på mig mer då stillasittande ju skapar ångest då kroppen ju är byggd för rörelse. Det är jobbigt att vilja, men att inte orka. Skulle ju varit kul om man hade haft energi till en liten cykeltur och kanske ett snabbt dopp till i år i nån närbelägen badvik innan vattnet bli för kallt igen. Men det hinns väl kanske med förhoppningsvis. Kämpar då alkoholfritt vidare trots allt.

Ha en fin kväll kompis!

@Silvertärnan Heja heja!Bra kämpat.En sak som kan vara svårt att se själv är att man ” trott” att man kurerat stress,dåligt mående med A.Sedan blir man full,bakfull & får ännu värre.Det är så A funkar det är kemiskt.Sedan blir ju inte allt toppen för att man är nykter heller.Men då är man kapabel att börja jobba med stresshantering,gnag,skav osv. Som inte är möjligt annars

Välkommen hit!
Läs runt i " trådarna". Följ de du känner igen dig i. Fokuserar på små positiva framsteg. Ekonomi, mindre ångest, bättre hy, bättre sömn osv( den listan kan göras lång) Det tar några dagar att märka det lilla bra som händer men det händer.
Suget kan vara jobbigt men är inget farligt.
Läs på om alkohol, kolla insta o övrigt på nätet. Poddar, böcker.
Det hjälpte mig att lära mig så mycket som möjligt och försöka förstå hur just mitt " sug " funkade.

Varmt lycka till o kram!

@Silvertärnan

Heja dig! Vad grym du är och fint att du delar med dig.

Så tråkigt att läsa att du känner dig nere @Flarran ❤️ Har det känns så länge? Ibland kommer man ju bara inte iväg ens med soppåsen när man är riktigt nere men ibland kan det också vara så att man just efter att ha tvingat sig ut på en liten femminutare med några steg i den friska luften ändå kan känna sig snäppet bättre! Jag hoppas att du kan få upp lite styrka till en liten sväng ut❤️ Skriv här om du känner dig ensam, det tycker jag brukar hjälpa❤️Stor kram❤️

@2ansikten Förstår dig verkligen, känner med dig. Det gör vi! En dag i taget. Vi är inte ensamma. ❤️

@Dan_Måne fint, vi följs åt! Bra jobbat med 14 dagar!! Känner igen det där med orkeslös och sliten - har blivit mitt normaltillstånd! Men nu ska det bli ändring!

@Villmåbra79 Tack! Ja, vi följs åt! Jag ska in och läsa din tråd också. Känner även om jag verkligen bara har tagit små steg att jag är något på spåret. Det är så tydligt nu med några dagars nykterhet att jag omöjligt kan fortsätta som tidigare. Jag har varit både fysiskt och psykiskt slutkörd. Gått upp i vikt, dålig hy, trött - mkt stress och ångest. Sen vet jag att det är en kombo, med extremt krävande nytt jobb som jag hoppade på och fortfarande mkt ansvar för barnen. Men jag börjar verkligen inse att drickandet bara hör allt värre. Tror att jag måste ha något annat att sysselsätta mig med, och det känns som träning, lite godis och tv-serie är en vinnande kombo! Plus som du säger, att inte ha vin hemma. Kram!

Så kände man sig plötsligt tom och eländig igen. Det kemiska beroendet av alkohol har man lagt bakom sig sen länge och har nu ”bara” det psykologiska beroendet kopplat till knepiga tankar på att återuppta en förhoppnings måttlig konsumtion igen. För bara EN liten jäkel kan väl inte göra nån större skada. Det logiska tänkandet fungerar då som det ska. Så har nu gjort HALT och börjat läsa igenom en del tänkvärda texter om beroendeproblematik man samlat på sig, för att friska upp den nyktra tankegången. Ja, nöta, nöta, nöta och åter nöta in nyktra tankegångar alltså.

För vet ju nu att det är mina psykologiska utmaningar och inte minst dystymin som spökar och att det kunde ha varit värre alltså. För har det ju egentligen ganska bra. Men hade nyss ambitionen att försöka att ta på mig kläder för att gå ut med den där soppåsen som jag SKA få ut idag! Vilken är min starka målsättning. Det här låter så klart för vanligt normalt folk som nåt helt befängt och otroligt konstigt och rätt så fånigt. Men så har jag det för närvarande.

Det är väl bara att få ändan ur vagnen och göra vad som göras skall. Inte tänka så himla mycket utan bara agera och inte fundera så jäkla mycket tänker väl de flesta. Har nog liksom trillat ned i ett lite deppigare läge igen. För köpte ju en ny mobil för ett tag sedan för att den väl hade lite bättre kamera och var bra att ha i reserv också. Men har inte kommit mig för att orka prova den fast jag väl vill, bara man kunde fokusera på det hela. Brukar göra egen musik men har inte haft nån lust till det heller på ett par veckor alltså. Men har då idag lyssnat på lite gammaldags Rock n Roll och det var ju trevligt. Så det finns då hopp ännu. Så nåt åkande in till bolaget efter vin och sprit och diverse starköl blir det då inte idag heller.

Kämpar vidare alltså!

Hej allesammans! Tack för alla era snälla ord och insikter, det värmer att läsa.
Jag har fått bra hjälp av en psykolog tidigare (icke-kbt). Jag "skyller" inte på någon när det kommer till min uppväxt, men jag tycker det är viktigt att inse hur uppväxten har påverkat en, så man kan lägga pusslet om hur och varför man beter sig på vissa sätt (behöver inte heller vara rätt eller fel :)).

Som ni förstår har jag "slutat" dricka tidigare och det har inte gått, men denna gång har de (nu) 32 dagarna förflutit väldigt odramatiskt. Jag befinner mig i en väldigt jobbig situation just nu, då min sambo lämnade mig förra veckan efter 3 år. Nu är det jag och hunden. Men jag har inte haft någon tanke alls på alkohol eller att jag borde dricka, fast än jag är väldigt ledsen och sårad. Det känns skönt att få vara det för en gångs skull och inte gömma det bakom alkoholen.

Jag har återupptagit min stoiska litteratur och fastnat för ett stycke jag tänker på mycket just nu:
To lose someone you love is something you'll regard as the hardest of all blows to bear,
while all the time this will be as silly as crying because the leaves fall from the beautiful trees. But the falling of the leaves is not difficult to bear, since they grow again, and it is no more hard to bear the loss of those whom you love; for even if they do not grow again they are replaced. "But their successors will never be the same?" No, and neither will you.

Jag vet att det bara har gått 32 dagar, men jag vill något annat nu, jag vill inte dricka längre. Jag brukar tänka på när jag slutade snusa efter 8 år. Då vaknade jag upp (bakis såklart) utan snus, och var då tvungen att pallra mig iväg till Ica. Blev så sur och tänkte för mig själv aldrig i livet ska jag vara så här beroende av något (annat än mat och vatten kanske) och slutade på stående fot. Det var snart 7-8 år sedan. Jag får använda mig av min lathet och envishet!

Nu känner jag att jag har hunnit skriva ikapp om vart jag står just nu!
Önskar er allt väl!

Då kan andra vårdgivare INTE läsa din journal ska det vara.

@Dan_Måne Jag har provat Naltrexon men för mig fungerade det bara 1 vecka, sen hade kroppen vant sig. Jag vände mig till psykiatrin eftersom jag redan har kontakt med dem. Då kan andra vårdgivare läsa din journal.

@Bell84 jag är som en blöt pöl. Orkar ingenting. Ångern är som en skugga, känner din känsla. Jag har också gjort saker jag ångrar. Och det jag ångrar mest är att jag låtit alkoholen tagit över så stor del av mitt liv. Min vardag. Det är som om alkoholen har tagit rodret. Vi kan jobba tillsammans. 1:a dagen för mig idag.

Idag är första dagen på mitt liv utan alkohol. Skulle behöva allt stöd jag kan få, vill verkligen lyckas.