Senaste kommentarerna i forumet

Och ovanor. Olustkänslan som kommer smygande hand i hand med offerkoftan.
Det krävs allt mitt mod för att stå upp, gå förbi uteserveringarna utan att tycka synd om mig, utan att tänka att livet är slut, jag är ensammast i världen. Detta med att ändra tankar och mönster vilken utmaning! Borde få ett pris ;)
Hursomhelst går det bra för mig! Jag väljer stolt att vara nykter idag och nikotinfri idag! (Tredjedagen utan det giftet med)
Kämpa där ute!!! Du är inte ensam!!!
Kram!

Vilken svår och obehaglig situation du beskriver med din mans aggressivitet och hotfullhet. Jag blir som många andra här uppriktigt orolig för din, barnens och hundens situation. Vad bra att du skriver här och du har många som stödjer dig.

Det har gått 7 månader sedan du startade den här tråden, och jag kan läsa mig till är att du har mycket beslutsångest och funderar på att göra en förändring för dig och dina barns skull. Du har många olika tankar och frågor som snurrar runt i ditt huvud. Mina kollegor har tidigare tipsat dig om att ringa Kvinnofridslinjen 020-50 50 50. Ditt kan du ringa anonymt (det syns inte ens på din telefon att du ringt dem) och de är stor erfarenhet av att hjälpa kvinnor i just din situation. Vad säger du Lindis? Kan ett nästa steg vara att kontakta dem för att få råd gällande dina frågor som cirkulerar i dina tankar?

Hoppas du fortsätter skriva här så kan vi stödja dig!

Varma hälsningar
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

om han är farlig eller ej men han säger ju riktigt hotfulla saker till dig! Och om jag förstår dig rätt är han elak även nykter, inte "bara" dåligt spritsinne! Han verkar väldigt aggressiv både utåt och inom sig! Lätt att bli lite hemmablind och "vänja sig" vid saker men han behandlar dig ju jätteilla! Reagerade väldigt kraftigt på det där med hunden, det var helt sjukt! Och det där när han visade kort i mobilen på dig och gjorde dig till åtlöje inför barnen, riktigt elakt och sjukt! Plus alla andra saker han sagt och gjort som du beskrivet här! Du förtjänar mycket bättre och det gör dina barn också!

Tack Buster för att du delar med dig och vad synd att din tråd försvann i mängden. Jag puffar upp den här och hoppas att fler delar med sig av sina erfarenheter så ni kan stödja varandra.

Jag tänker, när jag läser ditt inlägg, att du har en stor medvetenhet om att alkoholen förändrar dig på ett sätt som inte känns bra för dig (och kanske dina anhöriga?). Många personer har just de alkoholproblem du beskriver, man kanske dricker sällan, men när man dricker så orsakar det problem.

Du frågar om det finns hjälp för personer i din situation. Det gör det! Det finns olika vägar att gå. Antingen kan man ta kontakt med sjukvården, ex husläkaren, som sedan remitterar dig vidare till en specialist, exempelvis till terapeut/psykolog. Beroende på var man bor i landet kan det här ta olika lång tid.
Ett annat alternativ är att man hittar en privat terapeut, för många är KBT (Kognitiv beteende terapi) till stor hjälp vid beteendeförändringar och då betalar ur egen ficka. Ett första steg kan vara att ringa Alkohollinjen, där kan man vara anonym, för att dryfta sina tankar och be om hjälp.

Det var några exempel, det finns fler vägar att gå. Om du läser här på forumet kan du se hur många andra människor har gjort.
Hoppas du vill skriva mera här!

Varma hälsningar
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Tack för du delar med dig! Din tråd försvann i mängden så jag tänkte att jag puffar upp den lite. Ibland kan det ta lite tid för att få trådar att komma igång, hoppas du har tålamod!

När det gäller att känna sig uttråkad, deprimerad, ha svårt att sova, isolera sig och oroa sig för sin alkoholkonsumtion så tror jag att de allra flesta här känner igen sig i det du upplever. Vad skulle kunna vara ett steg för att förändra din situation vara? Och även om det skulle vara utmanande i början, vad skulle du vinna på det i längden?

Önskar dig en fin dag!
/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Jag är bara så trött så trött! Varför tror du han kan bli farlig?

I alla fall tyckte min mage det för den returnerade rubbet med fart och fermitet, sedan ville den inte ha mer med mig att göra den dagen. Och jag drabbades av ganska påtagliga sug, kanske för att mitt mående igår påminde om hur jag brukade må som bakfull och det har jag ju så många gånger "botat" med mer sprit. Så jag satte mig och läste här på forumet och hittade en länk till en dokumentär om en ung amerikansk alkoholist och hans väg mot graven. Sedan var jag fast, nätet dräller av dokumentärer om alkohol och alkoholister; där finns korta hemmavideos och där finns långa professionella produktioner fullmatade med statistik. Jag har tittat på dokumentärer från Australien och Ryssland, från England och Irland och naturligtvis från USA.

Det jag har fått ut av det här är till del en skrämmande visshet att vilken som helst av de där alkoholisterna jag sett på TV kunde ha varit jag. Det kunde lika gärna ha varit jag som legat där på sjukhusbädden med förstörd lever och magen uppblåst som en ballong, det kunde lika gärna ha varit jag som låg på den där skitiga sängen i en härbärge någonstans, utan pengar och utan hopp. Vad jag också har insett, är att problemen verkar vara desamma överallt i världen, ta Storbritannien som ett exempel: de senaste trettio åren har priserna på alkoholhaltiga drycker mer än halverats och konsumtionen per capita har fördubblats, uppemot 40% av den vuxna befolkningen har förhöjda levervärden. Och det verkar inte vara någon unik situation, man rapporterar liknande siffror nästan överallt.

Alkoholindustrin är stark, så fort en undersökning dyker upp som pekar på problematiken så svarar industrin med att dränka den i alternativa fakta, lite likadant som tobaksindustrin gjorde i så många år. Jag får nog säga att vi har det ändå ganska bra här i Sverige, jag kan livligt föreställa mig hur svårt det hade varit att hålla mig nykter om mackar och livsmedelsaffärer hade sålt sprit dygnet runt, om varannan reklampelare hade haft förföriska bilder på det vackra folket med glas i hand. Faktum är att jag har aldrig i mitt liv varit så djupt nere i träsket som när jag jobbade i USA och kunde handla en flaska vodka på den närbelägna macken för några tior. Finns det då något mer vi kan göra? Tja, jag kan numer inte lämna in en tipskupong utan att visa legitimation; det intrånget i vårt privatliv tog vi ju utan knot, så varför skulle inte Systembolaget kunna göra samma sak? Kopplat till en möjlighet att frivilligt svartlista sig själv skulle det ge åtminstone mig ytterligare ett kraftfullt verktyg för att bibehålla min nykterhet.

Ha en fin dag allihop!

Som vanligt fantastiskt bra skrivet, hoppas många på forumet läser detta. Kanske kan lägga det under rubriken 'Förändra sitt drickande'? Där många med mig känner igen sig i detta med tomhet, om man inte fyller ovanan (som ändå gett en del och definitivt en dopamin-kick) med ngt nytt.

Idag blev mina 3 bilder jordgubbar plockade i trädgården, en gurka från växthuset och mina 3 barn med gittarr på bryggan. Så jäkla idylliskt...

Om man tittar på dem är det svårt att förstå att ångesten idag fått mig att vilja stanna kvar i sängen. Jobbet fick avbrytas vid lunchtid för jag fick svårt att andas. Nu känns det lite bättre. Ett glas bubbelvatten med några skivor gurka smakar bra.

Den vältränade kroppen får man om man lägger supningstiden på träning i stället. Finns bara fördelar med a-stopp. Snyggare till kropp och själ, mer pengar i plånboken, ingen ågren för fyllegrejor, närvaro som förälder, partner och vän..Bra jobbat..

Va? Är det mig du pratar om ? ?
?????

Kram

MM

Då har vi samma symptom på dag 10. Värk (jag har också vanligtvis lite värk åt fibro hållet) och huvudvärk.
Kanske för att kroppen renas? Prova med värme, jag badade varmt nyss och tog en kopp the.

Tror inte jag hade värk i kroppen när jag slutade med A.
Bara värk i själen..... uj uj vilken ångest jag hade.

Så det är värt det, varje sekund.

Kram till dig med hopp om en fin natt
och en ljus morgon

jag kan inte prata väder och vind för länge. Går gärna in på djupare ämnen snabbt. Pratar om mig själv och frågar om andra. Sen kan man inte vara för utlämnande så man är distans och gränslös heller. Flyttar jag dit så blir vi nog goda grannar.. Kram på dig :)

Du mår inte alls bra! Det märks när du skriver! Man får uppfattningen att du håller på att tappa fotfästet och man blir väldigt orolig för dig! Rökning är ditt minsta bekymmer! Ta dina barn och åk någonstans! Säg något vänligt (spelad så klart) till honom typ "tycker du behöver lite egentid och rå om dig själv" och sen fly! Tror han kan bli riktigt farlig! Lämna inte barnen själva med denne man! Har du nära och kära som du kan bo tillfälligt hos?

Det känns spännande. Tänkte faktiskt att jag skulle börja snickra i huset om jag köper det.. Exsambon har snickrat här hemma mest. Men jag har allt hjälp till. Har tankar kring att rita en bastu också. Jag är ju sån ibland att jag går händelserna i förväg. Blir det inte verklighet sen så tänker jag bara att det skulle inte vara så denna gång.. Positivt tänkande kanske det heter..Ska faktiskt börja på en ritning. Har aldrig gjort det förut. Kan ju träna på det i alla fall. Vill ha ett fönster i bastun.. Det blir fint.. Kram alla fina forumvänner...

Snygg, fräsch, glad... nykter!

Har varit rökfri i snart 7 mån men har börjat så smått igen. Vågar inte säga något till honom.

Han sa till mig idag,fan ta dig om du rökar på lördag!!! Fan ta dig!!!

Kan bara instämma i vad Nordäng säger.

Han har alltid haft ett kontrollbehov.
Vi ska egentligen på fest på lördag men jag tror ärligt att jag skiter i det( mens & mensvärk, men även att jag känner mig inte helt bekväm efter allt han har sagt till mig)
Jag har gått upp i vikt o mår riktigt riktigt dåligt över det. Men jag har ingen ork att ta tag i det. Vilket gör att jag mår ännu sämre.

Jag mår nog inte så bra egentligen men jag håller igen o kämpar på..

när jag läser om hur Du har det! Han är riktigt obehaglig din man! Vad hände egentligen med honom när Du blev gravid med tredje barnet? Har Du någon tanke om det? Hade han inte visat på något sådant tidigare? Verkligen sök hjälp utifrån! Inte bra för dig och dina barn att ha det så här! Gör en anonym orosanmälan på honom (ring kommunen så guidar de dig till rätt ställe) så omvärlden får ögonen på honom! Förstår din oro för ekonomi mm men tänk först och främst på din hälsa och ditt välmående! Tycker du ska ta dina barn och "fly bort" ett tag och lämna honom lite åt sitt öde! Har du någonstans att ta vägen så du och barnen får andas lite? Fruktansvärd situation du är i! ❤️

Oj vilket behov av att skriva jag plötsligt fick. Började tänka tillbaka på min senaste värsta drickperiod. Det var ett par år sedan. 2,5 kanske? Jag har druckit efter det men inte lika långa perioder och inte lika mkt. Utan det var för 2,5 år sedan som jag nådde min botten.

Jag kanske har skrivit om detta, det har jag nog helt säkert. Men nu fick jag behov av att tänka på allt igen.

Jag pluggade och jag köpte öl var och varannan dag. Det var mörkt och deppigt och jag drack och läste. Jag mådde så otroligt psykiskt dåligt och var helt säker på att jag hade en depression. Sa det till min mamma och jag bestämde mig för att snarast kontakta vården för att få antidepressiva. Jag var helt säker på att jag hade en depression.

Sedan insåg jag mitt alkoholbruk hade övergått i ett allvarligt riskbruk. Jag slutade dricka och ganska direkt var min "depression" borta.

Efter det har jag inte fallit in i så långa perioder av drickande. Snarare har jag varit nykter mycket mer än jag druckit. Men beteendet har kommit i skov och även korta perioder har gett mig mkt ångest.

Fy f*n vad sorgligt egentligen. Jag var övertygad om att jag behövde medicin för att må bra. Men i själva verket var alkoholen orsaken till allt och den drack jag för att jag försökte må bättre.

Aldrig igen. Aldrig aldrig aldrig.

Riktigt skönt att ta ut sig fullständigt och bryta mönstret som man har haft innan.
Kan knappt tro att de snart är en vecka!
En dag i taget så kommer de bli många vita dagar och förhoppningsvis en hyfsad vältränad kropp på köpet ?

Tack Anders och Pi att ni hejar på oss, det känns så bra. För mig är det ingen tävling det är ett sätt att stötta då det blir tungt, kunna bolla och få råd av varandra. Det är verkligen skönt stt ha någon som drar åt samma håll och lite hållet en under armarna.
Så vi ska båda i mål och bägge är vi vinnare. Jag känner att mitt socker sug har startat så var det förra gången jag slutade med a. Hungrig sugen rastlös. Äter jag s nu så tappar jag orken helt väldigt konstigt. Kroppen reagerar med huvudvärk och värk i musklerna av att jag inte dricker a. Mina gamla fibroproblem har poppat upp, har inte haft så här ont på väldigt länge men jag står ut kanske är det över i morgon. Men inget sug har ingen längtan efter a alls.
Tack MM att du kom på det här det har hjälp mig till 10 dagar a fri och du har klarat lika länge utan s, så härligt!!
I morgon en nykter och sockerfri dag!
Kram

Nu är jag tillbaka!
Det har väl inte direkt skett någon förbättring här inte.
Han kan vara lika otrevlig fortfarande.
Idag hade han 2 av barnen i knappt 2 timmar & när jag kom hem så var han irriterad & tyckte att dom skulle gå & lägga sig för nu behövde han lugn o ro. Frågade han om han kunde lägga sig o läsa med sonen så jag kunde ta en dusch. Men det kunde han ju inte för han var helt slut! Istället ligger han kvar på soffan & drar i sig 2 whisky till.
Varje grej man ber om hjälp med så får man till 99% av gångerna ett nej...
Sen frågade jag honom vad hans problem var eftersom han är så irriterad. Så svarar han: Du! Du är mitt problem.

Jag vet om att jag måste komma ur detta men hur? Hur ska jag ha råd ?

Vilka trevliga grannar! Och vilken bonus att de är nyktra och så gott som nyktra.

Hoppas du vinner budgivningen!!