Senaste kommentarerna i forumet

Men åh, vad tufft för både dig o din mamma! Det borde bli någon typ av vårdplanering när hon börjar bli redo att skrivas ut från sjukhuset. Så att nödvändiga förändringar kan ske. Även om det inte blir vårdboende, verkar det som att läkemedelsövertag är relevant. Hennes lökemedel är då inlåsta, och delegerad personal (hemtjänst) kommer dit på rätt tider o ger henne rätt läkemedel i rätt dos. Och kanske tätare besök än det som varit. Det kommer bli bra AH❤️

Ta hand om dig själv. Om det behövs, tillämpa "orosstunder", så att lnte all din vakns tid går till tankar på planering (dödsruna, samtal m biståndshandläggare, etc etc). På orosstunderna kan du vända o vrida, älta, oroa dig i 20 min, sen får det vara klart. Kräver en del viljekraft att mota bort de där tankarna som gör sig påminda, men med distraktion brukar det gå. Och som du brukar säga, det man tränar på böir man bättre på!
STOR kram till dig❤️🌸❣️

@Detblirbättre en lite blingblings kamp! Som att cykla med punka🤣

@Andrahalvlek tack! Min pappa är döende I pancreas nu, min mamma som är 69 har tydliga tecken på demens som jag tror beror på alkohol och jag är livrädd att gå i deras spår, men ändå är det ditåt jag är på väg.
6 år låter magiskt, det längtar jag efter att få säga🙌

@LAO haha jag har exakt samma känsla gällande mej själv. Att alla här på forumet kämpar och själv åker jag hit och dit i olika diken.
Men det är väl en form av kamp det också.

@Antonia just att få vara med mina barnbarn om jag får några är en av mina anledningar till nykterhet. Mina egna föräldrar är skilda och har i princip aldrig fått haft mina barn utan att jag varit med eftersom dom båda dricker.

Så var det lördag igen! Och bara en vecka kvar till semester, så gott.
Inget nytt på någon front här. Njuter av solen som kommit. Påväg till min mamma, tar med badkläder o ser om det blir bad av!

@Himmelellerhelvette Yogan är otroligt viktig för mig, inte bara för den fysiska o mentala biten, utan även sammanhållningen. Sanga som det kallas. Alla har liksom en gemensam värdegrund som lutar sig mot medmänsklighet, vänlighet, hitta sin mening, ta hand om kropp o själ etc etc. Om du kan hitta ett sådant sammanhang, så tveka inte! Att tex åka på en retreat är ett jättebra tillfälle att lära känna andra. Det brukar också finnas kurser, helggrejer etc.

@Varafrisk Jag förstår att det väcker känslor att höra om andras barn som tar studenten, när du själv inte fått uppleva det men så gärna hade velat det. ❤️

Jag tänker att livet är fullt av situationer, där man står inför en situation eller hör om något som inte blev i ens egna liv, men som man innerligt hade önskat.
Jag väljer att glädjas med dem som får uppleva det trots att det inte blev så för mig. Min situation är ju som den är i vilket fall. Ett sådant exempel för mig är ett långt o lyckligt äktenskap. Jag har två kraschade äktenskap bakom mig. När allt jag så innerligt önskade redan i det första äktenskapet var full trygghet, äkta kärlek, mental närhet, fullständig ömsesidig tillit etc.
Men det blev inte så, varken i första eller andra äktenskapet. Men jag känner på riktigt en enorm vördnad, så imponerad o ett stort kärleksfullt WOW för dem som håller ihop i kärlek fortfarande efter 30 års äktenskap. En del i min ålder har ju varit ihop ännu längre. Det är så fint!❣️
🌸🌸🌸

@Carisie jag tänker absolut på hur jag vill ha det! Drömmen vore att inte vilja dricka, och jag tror att jag kommer komma dit. Men jag håller också på att hitta en annan känsla som jag inte haft tidigare och den har med hälsa och styrka och sundhet att göra. Mer som om jag vill dit än att jag måste välja bort annat. Går det att förstå? Jag vill typ vara en sån med rosiga kinder och aktiv fritid. Typ.

@Andrahalvlek Sjätte året!!! Grymt jobbat! Jag känner nog som du att jag backat från stupet. Har inga alkoholister i min familj så kanske det bidragit till att jag inte känt mig
🧠kidnappad? Jag känner mig nöjdare och klarare i allt för var dag och kan i förväg glädjas åt att vakna nykter efter en AW som idag 🙏🏼🩵

@Sommar85 Låt inte den känslan glida dig ur händerna. Jag vet hur det är att jobba i sjukvården även om det är en jätteregion - jag känner så mycket folk! Finns det någon kranskommun? Kanske 1177 kan bistå med nåt nummer? Jourhavande präst, medmänniska... ? Det kan ju vara skönt att få prata med någon bara?🩵

@Antonia Roligt att du tycker jag peppar! Tack! 🙏🏼 Ja det där är ingen annan som kan känna än du. Att bli nykter av bara farten för mig - har också inneburit att jag stoppar mig själv när jag av bara farten fått ett glas vin i handen på någon middag eller fest. Att våga ställa ner glaset och säga nåt i stil med "åh, jag skulle sagt det tidigare - jag kör nyktert". Att inte gå av vana och impuls. Att ha garden uppe i vissa situationer etc Men jag är förvånad över hur lätt det varit att avstå vilket får mig att tro att min hjärna inte blivit kidnappad än. Tacksam 🙏🏼

Jag önskar dig en härlig och nykter lördag i solen ☀️🩵

@LAO ja, stress är en trigger.
Så varför har jag (vi?) närmast aktivt sökt upp den där stressen genom livet? Maxat det mesta. Jagat adrenalin, för min del.
När jag sökte till en utbildning en gång för länge sen beskrev jag mig själv som "...och jag trivs bäst när jag har lite för mycket att göra". På den vägen var det sedan i 45 år. Stress, maxande och så broms i form av en flaska vin.
Jag försöker nu också leta rofyllda aktiviteter, ser fram emot sommarens och höstens svamputflykter, promenader och bad. Kanske leka lite med keramiklera. Kalla bad tycker jag är ett nästan lika bra alkoholsubstitut som nyponte.

@Carisie Tack🥰 ja jag kände att nu tar jag chansen. Jag jobbar i sjukvården i en liten kommun så är ju livrädd för att söka. Jag känner ju i stort sett alla. De är nackdelen. Hade jag bott där man kan va mer anonym hade jag sökt hjälp. Jag har ingen abstinens. Dricker inte varje dag men jag tar mina karatefyllor då och då. När jag känner att jag börjar må bra i nykterheten måste jag liksom förstöra de. Bara så innerligt trött på att leva så här. Inget svar från vännen jag skrev till än. Jag är så nervös nu men samtidigt känner jag mig lättare på nåt vis.

@Carisie
Jag börjar starkt misstänka att jag faktiskt är där nu, där jag kommer att sluta helt av bara farten. Flera bekanta till mig har beskrivit hur de en dag inser att de druckit sin ranson här i livet, och jag tror att jag hyfsat odramatiskt har hamnat där.
Fint att höra hur bra du mår, det peppar!

@Carisie PS Du kan prova med 1177 och kanske få hjälp till rätt instans. Det går junta få hjälp på olika beroendeenheter akut om det är den sorts hjälp du behöver. Med abstinens och övervakning DS

@Sommar85 Åh, typiskt eftersom det är stängt på lördagar. Har du kollat upp några andra möjligheter? Förutom oss här som bara kan skriva? Ge inte upp! Är fönstret öppet för att ta emot hjälp så smid medan järnet är varmt! Stor kram! 🩵

@Detblirbättre Jag vill också slå ett slag för att omfamna nykterheten innan livet gått helt åt pipsvängen. Jag tillhör också dem som snarare backade från stupets kant än rasade ner till botten. Min pappa var alkis, han störtdök till botten för oss både. Dog vid 64 års ålder med söndertrasad lever, till följd av kombon 10% öl ihop med Alvedon på slutet. Så slutade han sin dryckeskarriär. Var typ helt borta, sluddrade och raglade för jämnan.

1) Alkoholmissbruk är ärftligt. Mycket ärftligt. 2) Alkoholism är progressivt - ökad tolerans och frekvens är tydliga varningstecken, liksom minnesluckor.

Jag är inne på mitt sjätte år som alkoholfri och det tillhör de absolut bästa beslut jag har tagit i mitt liv. Jag har tvingats ta hand om alla mina känslor på ett snällt sätt. Jag har mer vila och sinnesro i mitt liv än jag någonsin haft tidigare. Jag står upp för mig själv, mina åsikter och behov på ett rakryggat sätt. Tar ingen skit. Jag slipper ha konstant dåligt samvete och känna skuld, vilket ger mig känsla av förnöjsamhet nästan alltid. Och när skit händer, för det händer fortfarande, så är jag mycket mer kapabel att ta itu med problemen.

Så mitt råd är - go for it!

Kram 🐘

@LAO det ante mig!
När du beskrev din känsla efter skolavslutningen kände jag som sagt så väl igen den intensiva situationen som starkt sugskapande och tänkte att jag nog själv skulle ha greppat efter en rosébox så snart jag fick tillfälle.
Själv klarade jag av barnbarnsvaktandet utan incidenter.
Nu håller vi oss uppe ur diket, tycker jag! Har du provat Sanpelligrino citron? Den passar också väldigt bra på balkongen en solig sommardag! (Det här med nyponte börjar kännas lite fel för årstiden - men borde ju också gå att dricka kylt, i och för sig.)
Ny barnbarnsdag idag, så jag är på min vakt själv.

Hjälp!! Sitter och skakar. Idag kände jag att nu får de va nog. Ringde en vän för att berätta-inget svar. Ringde alkoholhjälpen-stängt. Men förstår att de är nu jag ska be om hjälp i em är de troligen för sent och jag stryker över de hela. Så jag skickade ett sms till vännen och skrev rakt ut som de var. Nu är de bara att vänta på reaktionen… hon lär bli chockad tror jag. Men de är denna vägen jag måste ta. Jag behöver hjälp.

@LAO Absolut! Jag förstår precis vad du menar. Hur man anser sig lida eller icke är ju en individuell bedömning 😅 På det stora hela anser jag mig inte lidit av annat än baksmällor. Men vid karatefylla har det fått större konsekvenser som att jag utsatt min familj för att vara full. Jag är jätteglad att jag kapade banden till alkohol tidigt - innan det gått ut över jobb och familj på ett mer skadligt sätt. Men jag tänker också att om du upplever att din hjärna är kidnappad så kanske du verkligen skulle fundera ett varv till på hur du vill att det ska vara. Jag skrev tidigare idag att mina karatefyllor varit ett par om året men att det är vardagsdrickade som lett mig dit. Det betyder absolut inte att du hamnar där såklart. Däremot har jag aldrig känt nån längtan efter buzz eller tystnad från tankar utan har druckit av bara farten och för att jag kan. Karatefyllorna har bestått i att dricka för att sova. Konstigt känns det att bena i det 😂

Nu har du väl sommarlov i alla fall?! Jag har FYRA dagar kvar till semestern 🥳🩵

@Detblirbättre godmorgon! Tänk att du skriver att jag kämpar när jag tycker att jag okonsekvent och har dåligt fokus och misslyckas. Tack!
En flaska kan verkligen kännas både mycket och lite, men dagen efter känns den absolut inte bra.

@Antonia det kunde varit jag som skrivit ditt inlägg🤣. Full fart jämt, blir trött på mig själv. Jag är lärare och har under hela läsåret försökt haft fokus på att vara en ko 🐄. Gå lite långsammare, fundera innan jag agerar, pausa och idissla mina tankar. Det har till stor del gått bra. Jag har också kommit fram till under året att mitt fokus behöver vara att hitta ro, och ska prova att ställa mig själv frågan ”kommer det här ge mig ro?” Innan nya beslut fattas. Jag har under året avslutat 3 styrelseuppdrag, en utprovning av läromedel och ett deltagande i ett forskningsprojekt. Dessa aktiviteter har legat utanför arbetstid och jag känner absolut att jag fått mer tid som jag nu hoppas använda till rofyllda saker och samtal. Eftersom stress är min tydligaste trigger för alkohol tror jag att just ro kommer hjälpa mig framåt.

@LAO hej LAO! Läste igenom det senaste i din tråd. Ja du kämpar verkligen, och känner igen mej väldigt mycket. Denhär kidnappningen av hjärnan är väldigt effektiv och stark. För mej känns det så tydligt att det tar ett tag innan hjärnan själv börjar producera sina välbefinnande-substanser. Och att det är väldigt lätt att ”hjälpa till” -not - med det förbaskade vinet.
Men finns ju ingen annan väg än uppåt.
Jag drack också igår. Inte jättemycket - eller nåja kanske en flaska faktiskt😫.
I natt bestämde jag mej igen för nya tag med nykterheten. Vi kan hjälpas åt!

Jomen det gick ju sådär… plötsligt gick jag förbi systemet i torsdags, köpte en box rosé och satte mig på balkongen… barnen blev både förvånade och besvikna, jag vaknade med ångest och huvudvärk och valde ändå att dricka igår igen. Jag har helt klart en bit kvar på min resa…

@Antonia godmorgon! Hur gick det? Hur mår du?

@Carisie jag tror nog att det är suget efter alkohol som gör det, att hjärnan är kidnappad… sen har jag inte lidit av mitt drickande särskilt mycket och det gör nog också att jag vill fortsätta. Men jag känner ju att min medvetenhet runt drickandet har ökat, och jag känner också tydligare nu att jag mår sämre dagen efter, det trodde jag var min rätta personlighet förut. Och så tror jag att jag vill dricka för att få en paus i huvudet. Svårt att förklara, men det som lugnar sig i hjärnan.