Senaste kommentarerna i forumet

@Fruktsallad hur går det?

Det är en livslång sorg, men det var det enda jag kunde påverka.

Skriv ner de fem värsta sveken. Tänk att det gällde ditt barn eller någon annan.
När jag själv fick barn o föreställde mig om jag gjort något av allt mot dem, då blev det tydligt hur illa det var.
Dessutom tänkte jag på hur kontakten med henne påverkade mina barn indirekt. För den stressade mig - mina barn ska inte ha en trött/ mindre glad mamma pga henne. Det sociala arvet bröts där och då.

Fick frågan via annat håll - vad skulle hon säga till grannarna?
Då blev det rätt tydligt. Inte omsorg om mig, bara sin fasad.

Borde gjort det tidigare..

Det är så svårt att acceptera att ens föräldrar hellre väljer sin situation (alkohol/medberoende) än att lyssna till sitt barn och dess behov, än om man är vuxen idag. Man vill inte tro att man skulle betyda så lite. Det är viktigare att dölja vad som pågår bakom sina egna väggar och låtsas som att allt är frid och fröjd

Jag är uppväxt (medvetet eller ej) med att behöva ta ansvar tidigt och i efterhand ser jag även att jag fått ta ansvar för min mammas mående. Det är ett beteendemönster som är så svårt att släppa.

Önskar att jag snart hittar den styrkan du beskriver och bara får det gjort.

@Blenda Precis som för mig! Skål (i vatten) för oss!!! 🩵

@Flarran Tack för tankarna även om de inte räckte riktigt ända fram. Kanske nästa gång 😂. Är dock väldigt tacksam för att du tänkte på mig ändå! Hoppas du har en fin tisdag. 🩵

@Andrahalvlek Ja tänker man på det sättet är det ju väldigt ledsamt. Men jag brukar ändå tänka att jag är tacksam för allt skit som lett mig hit. Här och nu mår jag bra. Nykterheten har fått mig att vilja och att orka ta tag i det här och att vara ihärdig och målmedvetet följa min väg. När man vaknar bakis är skräpmat lätt att ta till plus att jag på onyktran har lätt att sitta och skyffla i mig vad som än serveras men helst OST 🧀😂😂😂😂

Min natt var inget att hänga i granen så idag går i återhämtningens tecken. Hoppas du har en fin dag 🩵

@vår2022 God morgon vårfru 🧚🏻‍♀️
Hoppas vaccineringen gick bra! Det är så lustigt hur vi människor är - vi prioriterar bort oss själva medan pengarna kan flyta ut i strid ström i annan riktning. I ditt fall 🐕. Om du inte tar hand om dig så kan du ju inte ta hand om 🐕🐕 så jag tycker det var bra att du gjorde slag i saken och gjorde det eftersom du funderat länge 🙏🏼.

Cyderflugan ska hänga med i renoveringen. Vad blev det för brytning på färgen?

Tyvärr blev natt ett inte som önskat 😓. Blev väckt kl 23.40 och hade hunnit komma ner i djupsömn så jag var helt groggy när jag svarade i telefonen. Sen jobbade vi till 2.30 och jag hann inte mer än tvärsomna förrän grannen i jourrummet bredvid fick larm & rev hela rummet på väg ut kl 3.30 och efter det kunde jag inte somna om. Jag stämplade ut 7.35 och gick och handlade lite kompletterande grejer till middagen. Det blev en nybakad fralla från bageriet också och nu ligger jag här i soffan efter en lång dusch och har mumsat i mig frallan och dricker citronte.

Det blir en lugn dag med en stilla promenad till en yogasession - dagens mål är återhämtning.

Jag hoppas din vecka börjat bra och att du har en fin dag 🩵

Godmorgon @Andrahalvlek och alla ni andra bantare av födsel och ohejdad vana. Balansen mellan sund vikt och kroppshets är verkligen en komplex fråga. Jag har precis lyckats nå min egen idealvikt igen, jag är långt ifrån slank men har nu ett normalt BMI. Krävdes i mitt fall ”bara” en viktnedgång på 10%, men jag lät det ta ett halvår med klassisk kaloriräkning och bra mat. Det konstiga är att det även har hjälp mig i nykterheten. Jag tänkte tvärtom tidigare, att jag var värd att tröstäta och att det var bättre än att pimpla vin. Tror att det sänkte självrespekten, och nu när jag känner mig sundare (och faktiskt snyggare, måste ändå erkänna att det inte är oviktigt för mig) är det även lättare att stå emot alkoholsug. En lika oväntad som välkommen bieffekt. Men även i detta sammanhang är vi ju alla olika.

@has tack för att du ger mig lite framtidstro, håller med om att det här är nog bland det svåraste jag blivit utsatt för.
Hur längesedan är det du klippte banden helt?

@aeromagnus Håller tummar och tår för ett friande resultat 🙏🏼🩵

@aeromagnus Jag känner med dig….har upplevt den känslan som anhörig. Känslan är sjukt jobbig…nästa kräksfärdig. Jag håller alla tummar jag kan för att din fru/du ska få ett positivt svar🙏🏻 Är du ledig sedan efter plugg och föreläsningar eller behöver du plugga över jul och nyår? Jag önskar dig ledighet och att få vara tillsammans med din fru🙏🏻

Kram och Lycka till🤗🌟

Idag 16/12 ska frugan in för cancerkontroll i tjocktarmen. Så jag ska släppa av henne på vägen till jobbet. Hon ska sövas. Blir att gå som på nålar på förmiddagen igen. Sliter detta på oss. Sista dagen på jobbet för denna termin. Imorgon onsdag är det plugg. Torsdag och fredag föreläsningar mm i Växjö.

@TeTanten Ja det var skönt att det gick bra på jobbet. Men ångesten finns där ändå, ångest för att jag inte kan hantera alkoholen. Dina erfarenheter låter som mina, detta var inte heller första gången jag blev för full med minnesluckor som följd. Jag har vaknat upp i sängen kallsvettig och inte haft en aning hr jag kommit hem flera ggr tidigare. Men nu får det vara slut.
Att min fru inte är dömande utan hjälpande i detta hjälper mig massor mentalt ståndet är oerhört skönt.
Dags för jobbet snart, inte lika ångestfyllt som igår, men ändå jobbigt….
Ha en bra dag

Hej! Jag har använt mig av detta för ca 5år sedan. Jag var vit från juli20-nyår20. Efter det har jag bildat familj och varit relativt lugnt med drickandet. Men senast hösten och nu i helgen tog det extremt mycket skruv. Jag har nu fattat att jag kan inte dricka måttligt (eller oftast kan jag det) MEN har insett att riskerna är för höga. Så nu tänker jag bli helt alkoholfri! Är uppe på min andra dag….så klart inte så svårt ännu när man har kvar all ångest från helgen fortsatt

@Ansiansiansi

Hej.
Gällande det har jag ofta tänkt på att jag aldrig kände att jag lärde känna honom "på riktigt" utan det där alkoholeländet ... 😟 För det var såpass ofta han var onykter. En sorg jag bär med mig.

Jag har emellanåt tänkt att "Vem" skulle han ha varit om han inte hade druckit? Han var ju densamme, men ändå inte liksom. 🤔 Intas en stor mängd alkohol så påverkar det ju människor på olika nivåer tänker jag.

Och nej, min partner ändrade inte väg. Pratar med honom nu och då, att en kropp kan hålla för så mycket. 😳
Annat med själen tänker jag ...

Kram.
💜

@Ansiansiansi, sorry för mina tafatta försök att dela mina erfarenheter. Inser att de inget tillför och att jag hellre bort stanna på min tråd för alkoholfria. Men du har i stället fått bra och vettiga svar från andra i forumet, så ge inte upp i kampen din. Styrkekramar kommer här 🤗

@Stevie

Hej! Jag hittade den här tråden och undrar om du skulle vilja berätta hur det gick för er? Om din partner lyckades ändra väg och, i så fall, hur det påverkade er som par? Jag hade en flera år lång relation med en alkoholist och funderar mycket på vem han egentligen var: den han var som nykter eller den han var under påverkan?

Kram!

Hm.. känns som att du redan gjort så mycket mer än du behöver!

För min del skrev jag helt enkelt att jag inte orkar mer kontakt och att jag direkt efter detta meddelande blockerar SMS tfn och messenger. Och gjorde så.

Kom till en punkt där det gällde mig eller henne. (Min sk mamma)

Jag står inför att sätta den slutliga gränsen men hur gör man? SMS? Brev? Face to face?
Min pappa har under större delen av min uppväxt druckit mycket, min mamma är enormt medberoende. Så även jag såklart, men efter att jag flyttat därifrån och fått egna barn ser man allt med nya ögon.
I februari drog jag en gräns, min mamma blev galen, skrek och levde om. Menade att jag ljuger och hittar på, det är jag som är sjuk och behöver sjukskrivas och medicineras. De har inga problem, för alla gillar väl öl. Och jag dricker ju också vin anklagade hon.
Mottagligheten av vad jag försökte säga var ungefär noll.
Efter det hade vi inte kontakt på cirka 2 månader men var tvungen att återuppta pga att min svärfar insjuknade.
Jag har under hösten förstått att min mamma pratat väldigt mycket skit om mig bakom min rygg, till den grad att min moster gjorde en orosanmälan.
Att bli offrad på det sättet kunde jag aldrig tro att min mamma skulle göra. Det var en fruktansvärd anmälan att behöva bemöta i alla känslor som redan pågick och sedan dess har vi inte pratat. Det var i början på oktober och jag kan inte förstå mammas agerande mot mig som sin dotter eller tystnadskulturen som hon utövar mot mig just nu. Det är plågsamt.

Men hur sätter man gränsen? Jag tänker erbjuda henne att följa mig till öppenvården där jag redan går i terapi men har ingen förhoppning att hon kommer följa med. Därav får hon ta beslutet att avsäga sig kontakten med mig och mina barn. Ansvaret ska ligga där och inte på mig. Även om hennes svartmålande av mig säker kommer fortsätta..

Hur har ni andra gjort när ni dragit gränsen?

@Hanna0425 Hej! Hur går det för dig? Håller tummar och tänker på dig.

Jag har också funderat över detta ett tag. För mig som bor i en mindre by är enbart online-möten ett alternativ och det känns okej. Men jag sitter lite fast i att ta det där första steget. Jag går redan hos en beroendeterapeut via öppenvården men jag känner litegrann att jag står och stampar.
I mitt fall är det pappa som har en beroendeproblematik och min mamma är extremt medberoende. Pappa har aldrig varit mottaglig för att inse sitt drickande och mamma och jag har behövt hålla ihop och hon har även sedan mina unga år lutat sig emot mig och lastat av sig sina bekymmer på mig. Nu har jag fått nog och vill att hon tar tag i sina/deras problem och hennes egna dåliga mående.
Då kastar hon mig under bussen, skriker att jag ljuger och hittar på, pratar skit om mig bakom min rygg till sin syster och har inte ringt mig på över två månader.
Vi bor tvärs över vägen ifrån varandra.
Nu gruvar jag mig inför julen som hägrar.

Är det någon som vet hur man börjar? Var börjar man? Vilket möte är lämpligt som start?

@TeTanten Det låter som underbara fördelar. Minns också att man blev mer chill som nykter, stressade inte upp sig så lätt. Jag blev mer grundglad, grundnöjd: det var som att ”golvet”
höjdes några dm. Och att helt slippa tankarna om, när, hur, hur mycket man skulle dricka nästa gång var amazing. Fler fördelar tickar in efterhand: keep up the good work!

Kram 🐘

Jag hörde en nykter alkoholist (Tror det var Steve-o från Jackass) säga: ”I didn’t suffer from alcoholism until I got sober.” Det han menade var att själva drickandet inte är sjukdomen, utan ett sätt att lindra de symtom som alkoholismen orsakar. Han menar att alkoholister verkligen inte ut med att vara i sitt eget skinn och gör därför vad som helst för att få tag i alkohol, för att kunna fly från sig själva. Problemet är att när man slutar dricka finns sjukdomen fortfarande kvar. Man står fortfarande inte ut med sig själv. Därför måste den som tillfrisknar inte bara sluta dricka, utan också lära sig att bli bekväm i sig själv. Kanske kan dessa perspektiv hjälpa dig förstå vad som hände med ditt ex.

Hej! Vad skönt att det gick bra på jobbet så du kan släppa den ångesten iaf. Jag har med druckit på tok för mkt på många jobbfester och gjort bort mig lite.
Och just så här års för två år sedan blev jag satt i en taxi av en kollega , ramlade i säng, och när jag vaknade visade det sig att jag vart uppe och gjort knasiga saker under natten som jag inte mindes, bland annat i närvaro av en nyvuxen son.
Efter det blev jag skrämd och höll mig nykter hela julen och nyår för att ta en vit månad.
Det var skönt att bevisa att jag kunde. Och julen blev jättebra ju. Men får så mkt mer tid som man är tillgänglig.
Låter som en toppenplan och bra att ni är överens.

OBS: Jag skulle aldrig köpa en ozempic-spruta illegalt. Jag skulle dels inte våga, och sen vill jag inte stötta kriminell verksamhet. Det är viktig princip för mig.