Senaste kommentarerna i forumet

@Villmåbra79 Tack! Ja, vi följs åt! Jag ska in och läsa din tråd också. Känner även om jag verkligen bara har tagit små steg att jag är något på spåret. Det är så tydligt nu med några dagars nykterhet att jag omöjligt kan fortsätta som tidigare. Jag har varit både fysiskt och psykiskt slutkörd. Gått upp i vikt, dålig hy, trött - mkt stress och ångest. Sen vet jag att det är en kombo, med extremt krävande nytt jobb som jag hoppade på och fortfarande mkt ansvar för barnen. Men jag börjar verkligen inse att drickandet bara hör allt värre. Tror att jag måste ha något annat att sysselsätta mig med, och det känns som träning, lite godis och tv-serie är en vinnande kombo! Plus som du säger, att inte ha vin hemma. Kram!

Så kände man sig plötsligt tom och eländig igen. Det kemiska beroendet av alkohol har man lagt bakom sig sen länge och har nu ”bara” det psykologiska beroendet kopplat till knepiga tankar på att återuppta en förhoppnings måttlig konsumtion igen. För bara EN liten jäkel kan väl inte göra nån större skada. Det logiska tänkandet fungerar då som det ska. Så har nu gjort HALT och börjat läsa igenom en del tänkvärda texter om beroendeproblematik man samlat på sig, för att friska upp den nyktra tankegången. Ja, nöta, nöta, nöta och åter nöta in nyktra tankegångar alltså.

För vet ju nu att det är mina psykologiska utmaningar och inte minst dystymin som spökar och att det kunde ha varit värre alltså. För har det ju egentligen ganska bra. Men hade nyss ambitionen att försöka att ta på mig kläder för att gå ut med den där soppåsen som jag SKA få ut idag! Vilken är min starka målsättning. Det här låter så klart för vanligt normalt folk som nåt helt befängt och otroligt konstigt och rätt så fånigt. Men så har jag det för närvarande.

Det är väl bara att få ändan ur vagnen och göra vad som göras skall. Inte tänka så himla mycket utan bara agera och inte fundera så jäkla mycket tänker väl de flesta. Har nog liksom trillat ned i ett lite deppigare läge igen. För köpte ju en ny mobil för ett tag sedan för att den väl hade lite bättre kamera och var bra att ha i reserv också. Men har inte kommit mig för att orka prova den fast jag väl vill, bara man kunde fokusera på det hela. Brukar göra egen musik men har inte haft nån lust till det heller på ett par veckor alltså. Men har då idag lyssnat på lite gammaldags Rock n Roll och det var ju trevligt. Så det finns då hopp ännu. Så nåt åkande in till bolaget efter vin och sprit och diverse starköl blir det då inte idag heller.

Kämpar vidare alltså!

Hej allesammans! Tack för alla era snälla ord och insikter, det värmer att läsa.
Jag har fått bra hjälp av en psykolog tidigare (icke-kbt). Jag "skyller" inte på någon när det kommer till min uppväxt, men jag tycker det är viktigt att inse hur uppväxten har påverkat en, så man kan lägga pusslet om hur och varför man beter sig på vissa sätt (behöver inte heller vara rätt eller fel :)).

Som ni förstår har jag "slutat" dricka tidigare och det har inte gått, men denna gång har de (nu) 32 dagarna förflutit väldigt odramatiskt. Jag befinner mig i en väldigt jobbig situation just nu, då min sambo lämnade mig förra veckan efter 3 år. Nu är det jag och hunden. Men jag har inte haft någon tanke alls på alkohol eller att jag borde dricka, fast än jag är väldigt ledsen och sårad. Det känns skönt att få vara det för en gångs skull och inte gömma det bakom alkoholen.

Jag har återupptagit min stoiska litteratur och fastnat för ett stycke jag tänker på mycket just nu:
To lose someone you love is something you'll regard as the hardest of all blows to bear,
while all the time this will be as silly as crying because the leaves fall from the beautiful trees. But the falling of the leaves is not difficult to bear, since they grow again, and it is no more hard to bear the loss of those whom you love; for even if they do not grow again they are replaced. "But their successors will never be the same?" No, and neither will you.

Jag vet att det bara har gått 32 dagar, men jag vill något annat nu, jag vill inte dricka längre. Jag brukar tänka på när jag slutade snusa efter 8 år. Då vaknade jag upp (bakis såklart) utan snus, och var då tvungen att pallra mig iväg till Ica. Blev så sur och tänkte för mig själv aldrig i livet ska jag vara så här beroende av något (annat än mat och vatten kanske) och slutade på stående fot. Det var snart 7-8 år sedan. Jag får använda mig av min lathet och envishet!

Nu känner jag att jag har hunnit skriva ikapp om vart jag står just nu!
Önskar er allt väl!

Då kan andra vårdgivare INTE läsa din journal ska det vara.

@Dan_Måne Jag har provat Naltrexon men för mig fungerade det bara 1 vecka, sen hade kroppen vant sig. Jag vände mig till psykiatrin eftersom jag redan har kontakt med dem. Då kan andra vårdgivare läsa din journal.

@Bell84 jag är som en blöt pöl. Orkar ingenting. Ångern är som en skugga, känner din känsla. Jag har också gjort saker jag ångrar. Och det jag ångrar mest är att jag låtit alkoholen tagit över så stor del av mitt liv. Min vardag. Det är som om alkoholen har tagit rodret. Vi kan jobba tillsammans. 1:a dagen för mig idag.

Idag är första dagen på mitt liv utan alkohol. Skulle behöva allt stöd jag kan få, vill verkligen lyckas.

@Gizmo65 Jag kan bara tala för mig själv. Antabus är jäkligt bra om du vill sluta dricka, men det är ingen trolldryck. Det skapar en terrorbalans genom att du inte vågar dricka. Om man dricker när man tagit Antabus kommer man att må dåligt, väldigt dåligt. Det tar inte bort sug eller abstinens, men på sätt och vis blir det en slags lättnad eftersom alkohol inte längre är ett alternativ. I övrigt mår man precis som om man slutar utan Antabus.

@Dan_Måne Ja, det finns andra läkemedel. Naltrexon är tänkt att ta bort kicken du får av alkohol. Jag har provat, men det enda som hände var att jag fick dricka mer för att få önskad effekt. Campral är tänkt att minska suget efter alkohol. Där har jag ingen erfarenhet.

Alla dessa läkemedel är receptbelagda, så en kontakt med vården är ofrånkomlig.

Hej @Roxypoxy,

Vad kul att du vill satsa på en ny nykter period. Jag hejjar på dig!

Kram

Man kan bara gå sin egen väg när allting kommer omkring. Får se om jag tar mig iväg till sophuset som är min målsättning idag. Små steg, och varje rörelse räknas sägs det. Så då är man ju helt fantastisk som försöker röra sig en aning fast man egentligen inte har nån ork alls.

Dricker äppelcider, en alkoholfri sådan, och äter på några kvarvarande snacks som fanns i en påse ovanpå mikron på bänken. Det var inte många potatisskruvar i den påsen, men var inte så värst hungrig heller, så det var ett rätt så lagom tilltugg till cidern.

Det var trevligt att du @Andrahalvlek tittade in en sväng, har nog hört den där podden förr och har kanske sparat nåt avsnitt nånstans på datorn. Brukade ju göra så i början på min nyktra vandring om man hittade nåt intressant på nätet. Det är väl inte några längre stunder jag numera har tillräcklig kraft och energi för att orka koncentrera mig på videos eller poddar. Men det tuffar då alkoholfritt på och det får man väl vara tacksam för hur som helst.

Ha det gott kompis!

@2ansikten Du är inte ensam. I förrgår gjorde jag något jag ångrar bittert! Kommer inte va redo att prata om det på länge. Det va efter det jag kände att nu måste jag göra något åt detta. 2:a dagen nu. Hur går det för dig?

Lite bakgrund. Första gången jag tog hjälp för mitt alkoholmissbruk var redan runt 2003. Då var jag ute på krogen och blev troligtvis drogad, gjorde en anmälan och tog blodprov i samband med det. Visserligen var det otäckt att bli drogad men det som gjorde att jag ens befann mig där på krogen hade med mitt användande av alkohol som självmedicinering att göra. Jag mådde fruktansvärt dåligt av den erfarenheten och sökte upp kommunens öppna verksamhet, gick på stödsamtal 6 månader och tog tag i mitt drickande för en period. Men som för så många andra höll det i några år men sedan var jag tillbaka i överkonsumtion igen. Under de kommande åren har drickandet ökat och minskat, ibland mer ibland mindre. Under pandemin klev jag över tröskeln att dricka ensam och börja smussla med gömda flaskor. Jag har under de här åren gjort karriär, bildat familj, tränat, pluggat parallellt med jobb, uppfostrat barn. Kort sagt kämpat för att upprätthålla fasaden av ett normalt liv och sedan gått hem och supit mig stupfull för att inte gå under. Först på helgerna men under senare år har även ett par dagar i veckan behövts. Jag har med andra ord mått skit men dolt det för mig själv med att dränka in alla känslor i alkohol. Nu som nykter kommer känslorna som vågor, det är bra och jag ska ta hand om dem på bästa sätt. Det kommer att gå bättre och bättre känner jag. Jag är full av tillförsikt inför mitt nya liv.

@Amy83 Du beskrev precis det jag känner i ord, väldigt lika där. Det låter jättebra, det gör vi❤️ Hittills går min dag någorlunda iaf, fortfarande trött och lite ångest från i förrgår men kommer inte köpa A idag, vet att det är från imorgon det kommer bli tufft att låta bli!:( Men ska klara det! Hur går det för dig idag?❤️

@Amy83 så är det för mig med. Jag är som en bottenlös kropp när alkoholkonsumtionen går över en viss mängd. Slutar helt enkelt inte. Begriper inte varför det bara slår slint och det enda som är fokus är mer mer och mer. Hade en kväll där jag föll för trycket och jag skäms så mycket. Skammen är olidlig. Jag tror jag kommer förlora allt snart.

Undrar också. Det finns väl även fler läkemedel. Har läst att en av dom ska ta bort suget hur den nu ska kunna göra det?

Sen undrar jag också vad som händer om man söker hjälp för alkoholsuget efteråt.
Egentligen kanske man inte borde bry sig men jag vill inte att det ska stå i min journal och andra register att jag har problem med alkohol.

Hej!

Ni som tar Antabus. Känner ni en sorts lättnad när ni vet att det inte går att dricka?
Typ, att det inte är lönt att ödsla tid på att tänka på alkohol eller är ni bara irriterade?

Gizmo65

@Andrahalvlek Jag är faktiskt förvånad över att jag gör detta nu....Det är fan inte likt mig🤣
Ja, jag känner igen beteendet med snus som med alkhol ( men jag snusade betydligt mer än jag drack. En storkonsument av rang. Prilla in prilla ut...endast under sömn utan prilla.
Med vinpimpel hade det aldrig gått. Jag har liksom mer pannben nu som nykter. Jag vet att sug klingar av o det är så jäkla skönt att klara av saker, klara mål.
Abstinensen är inte så jäkligt. Vanan är svårare. Vad gör man när man ätit upp liksom. Kaffe är inte lönt att dricka utan snus...
Det känns konstigt men går ändå bra. En lätt huvudvärk är det enda fysiska symtomet.
Nu ska jag köra in en bit ingefära under läppen i brist på annat....

Igår var jag & handlade på ICA, vanligtvis löser jag alltid tid för en sväng om systemet, igår på ICA såg jag alkoholfria drinkar på glasflaska (Mojito & Blue Lagoon 0,0%) köpte 2 st och får ändå säga att Mojiton som jag testade igår var helt okej! Idag jobbar jag kväll & är lite orolig mot stängning när vi nästan alltid sätter oss & tar 1,2 ibland 3 glas vin innan vi går hem (jobbar på en fin restaurang). Men jag ska fan bita ihop i 3 mån nu, efter det endast hålla mig till Lör & Sön.

@Andrahalvlek Tack för fina ord & tips!

@Molnet Tack! Ska verkligen försöka klara detta!

@Shiba .Du har redan gjort stora insikter.Du skrev citat:”Jag trodde drickandet var självmedicinering för ångest och depression, nu i efterhand har jag insett att alkoholen snarare har lett till ångest och depression, och att det bara är en ond cykel.Min reflektion:Så kan det ju åxå vara.Man behöver ju inte ha en massa ångest / problem .Man kan ju bli beroende av A ändå & komma in i en ond cirkel med för mycket & för ofta med A som leder till sug osv.A är ett nervgift & jobbar så.Du skriver åxå att du dricker för att slippa känslor & för att du har tråkigt.Mitt tips till dig är:Skippa A,genom löfte en dag i taget.Använd verktyget HALT.Se till att lägga till goda vanor:Bra mat regelbundet.Frisk luft & dagsljus varje dag.Cykla/ promenera gärna i naturen.Skapa en nedvarvningsritual efter jobb som inte innefattar A.Sedan ger du dig ut på livssafari:Testa olika aktiviteter.Finns oändligt mycket.Lär dig något nytt.Gå en kurs mm.Läs & skriv härinne varje dag.Jobba på med att läka & hela dig själv.När du känner dig lite stabilare så får du hitta strategier för att hantera känslor.Finns psykolog på mindler mm.Jag tror på dig .Du kommer att fixa detta.

Jag lever med en sambo vars mamma är alkoholist och mig veterligen varit det flera år. Mamman kan lätt dra ca 20 burkar starköl under en helg och även vin och sprit. Mamman dricker dagligen och till och från kör hon även bil. Hon har väldigt tydliga symptom på abstinens när hon inte får på några timmar.
När min sambo fyllde 50 år och vi skulle fira henne hemma hos oss så sa jag att vi ville ha alkoholfritt och att vi såg att gästerna kom nyktra. Min upplevelse var att det respekterades men att det kom gliringar från min sambos mamma. Hon ville skynda på firandet och var bedrövad över alla tal som kom. Jag friade till min sambo och höll innan ett tal till henne. Det har jag fått höra i efterhand att det var jobbigt för hennes mamma och att hon bara ville hem, hon nämnde inget men vi förstår ju att det bara är för att komma hem till sin alkohol.
Min sambo och hennes syster har gett upp läget på sin mamma och tänker det är lika bra att hon får supa ihjäl sig.
Jag fick höra ett telefonsamtal mellan min sambo och hennes dotter som bor i en annan stad än oss att sambons mamma beter sig olämpligt hemma hos sambons dotter. Hon dricker framför sambons barnbarn och går med bar överkropp. Hon vill bara gå till cafe där det serveras öl och hon dricker som sagt väldigt mycket.
Nyligen tipsade jag polisen om hennes konsumtion och att hon kör bil. Hon är en risk för andra och sig själv.
Egentligen vill jag anmäla oro också till socialtjänsten där min sambos dotter bor för att sambons mamma dricker hejdlöst och beter sig opassande men jag har svårt att våga. Jag tänker att om polisen kan stoppa henne innan i trafiken så kanske jag inte behöver det andra, dvs anmäla oro.
Jag gillar inte att ge upp och jag tycker det är ett problem med sambons mamma och hennes drickande.
Har ni några tips till mig för övrigt?

@Flarran ”Tankarnas tyrrani”. Just det handlar Närvaropodden om!

Kram 🐘

@Amanda L tack för ditt svar! Just nu är det skammen som är värst och sätter käppar i hjulet. Varför så mycket skam? Usch. Men ja jag ska sätta mitt eget välmående först, det får ta den tid det tar. Jag har dock väldigt lite tålamod och vill gärna ha en quick-fix lösning. Vet att det inte funkar så och måste ta en dag i taget...

@Bell84 det ser väldigt likadant ut för mig. Kan inte sluta när jag börjat och dricker rejäla mängder, får blackouts, gör bort mig m.m. Jag älskar vin, för mycket :( Och vill nog åt berusningen också, domna av, sluta övertänka, dränka ångesten. Vi kan väl hjälpas åt att stötta och peppa varann till en alkoholfri vardag? ❤️