Senaste kommentarerna i forumet

@Självrespekt Vilken spännande och intressant resa du gör i självkännedom. Visst kan det ta mycket energi, men ju mer man lär sig att lyssna på sin inre röst desto mer intressant och fascinerande är det att få kontakt med sig själv på djupet. Som du säger, du älskar det.

Gjorde ett inlägg om detta häromdagen. Jag tänker att livet är inte enkelt, men det behöver inte alltid vara jobbigt. Att om man kan acceptera att livet är en process med motstånd så blir det inte lika jobbigt att leva. Man behöver en grad av ångest i sitt liv då det är en drivkraft till att lösa saker, få saker gjorda. Om man har ”allt” och inte behöver kämpa något så blir man istället lätt likgiltig med en känsla av meningslöshet. Vi behöver motstånd för att lösa ut en drivkraft till att handla på något sätt. Alkohol är ingen drivkraft, det ger inte det motstånd som vi behöver för att agera och lösa något som får oss att må bra. Vi behöver hitta en balans mellan ångest och likgiltighet, där finns drivkraften. När man hittat balansen så är livet inte så jobbigt att leva och då behöver man inte heller alkohol för att dämpa eller höja. Balansen finns inom oss själva, det är där man hittar den. För att hitta den behöver man hitta sig själv och göra jobbet där.

Fortsätt vara nyfiken och ha en fortsatt spännande inre resa, det kommer att leda dig rätt. Ha det gott och en fin tredje advent🕯️🕯️🕯️

@Carisie tack för kloka ord och pepp! Tror att detta forum blir viktigt på vägen.,

Idag har man då inte fått mycket gjort alltså. Bara vara varit i någorlunda balans och lyssnat till en troende kristen som berättade i nån frikyrka på nätet om att han hade blivit helad i kroppen från cancer i både urinblåsa och njurar. Samt därtill fått tillbaka balanssinnet och kunnat kasta bort sin krycka efter en svår skallskada från att ha ramlat omkull och slagit i bakhuvudet nånstans för en massa år sedan visst.

Han hade som frisk fått ut sin läkarjournal där läkare visst hade skrivit nåt på latin om att han nog hade varit med om nåt lite konstigt liksom. Då några operationer inte längre behövdes. Kommer inte ihåg vad den troende mannen som vittnade i videoklippet om sina upplevelser hette. Men det var visst en bonde han var, eller nåt sånt. Men det är väl egentligen inget märkvärdigt att ha varit med om såna där prylar.

För har man bara en stark och levande tro på Gud och hans son Jesus Kristus så går man ju nästan för det mesta omkring med den Helige anden inom sig. Men det underlättar väl en del kanske om man är vuxendöpt också som min gamla faster väl var inne på nån gång. Det var väl därför som hon jämt bad för mig om att jag skulle få bli frälst kanske. Borde kanske tänka lite närmare på saken.

Sedan är det väl en god tanke att inte sitta och slå sig själv i skallen med en flaska alkohol som man gjorde jämt förr kanske. Så kör väl nyktert vidare ett tag till fast det känns lite grått och trist i stunden. Nej, nu sitter man här och skriver en massa tok igen. Borde nog dra ned persiennerna för mitt köksfönster och kanske ta mig en kopp med nykokat kaffe och ett par pepparkakor sade mig magkänslan. Förresten, det var trevligt att du @Molnet tittade in en sväng tidigare idag. Sånt uppskattas kompis.

Ha en fin kväll!

Dag 80 (eller 81)

Ja, snart tre månader... Deppigheten är nästan över. Kvarstår att komma på vad jag ska göra med resten av mitt liv. Jag förstår att jag måste fylla tiden med annat än alkoholrelaterade aktiviteter. Men jag tar det lugnt. Ingen brådska med något alls. Läkning får ta sin tid.
Spenderar mycket tid med att känna efter och försöka identifiera vad den känslan egentligen är. Jag får en känsla i magen, men den måste analyseras. Jag tänker inte längre agera i affekt eller obetänksamt. Ofta är den initiala känslan en maskering av vad som egentligen pågår.
En känsla av ledsamhet uppstår, men vad är jag ledsen över egentligen. Och är jag egentligen ledsen över huvudtaget? Är jag kanske arg istället? Eller bryr jag mig inte innerst inne och ledsenheten är bara inlärt beteende?
Det är mycket jobb som tar energi. Men jag älskar det! Jag lär mig så mycket om mig själv nästan dagligen. Jag måste verkligen omskapa mig själv helt. Känslor, beteenden, agerande, tankar. Det är stor skillnad på hur jag för mig och pratar redan nu och människor runt mig börjar märka det i olika grad. Många tankar hos mig om personlighetsdrag hos mig som kanske bara har varit alkisbeteende och inte min personlighet. Spännande, skrämmande.

Jag tror att fysisk träning är viktigt för dig. Livsviktig. Och när du inte kan träna pga sjukdom tex så mår du sämre, och den negativa spiralen fortsätter sen med negativt tänk osv.

Kan du hitta en lättare form av träning att fortsätta med även när du är lite sjuk? Promenader ska inte underskattas, det rensar skallen. Eller rättare sagt, tankarna får flaxa hit och dit och efter en timmes promenad faller de bättre på plats. Som pusselbitar. Min psykolog säger att vi behöver ge oss tid varje dag då tankarna får just flaxa hit och dit. Jag brukar likna dem vid getingar som letar efter nektar. Bzzz 🐝 Om de inte får surra fritt lite varje dag, för att vi hela tiden fyller våra sinnen med input, så riskerar de att börja stimma nattetid.

Kram 🐘

@LAO Jag känner igen 200 år gammal men det känns som man blir yngre ju mer man nyktrar till 😂🩵

@sattva jag tror din terapeut är inne på något väldigt viktigt och bra. Allt det som vi stret-nissar hållit på med hela livet: bara GÖRA, ta ansvar (för andra), hålla ut och hålla i.
Vad skulle hända om vi vände blicken inåt eller framförallt- testade strategier som satt oss själva i första rummet? Mycket bra att se de inte först givna möjligheterna till hur vi gör, agerar.
Låter som en mysig helg, även här är det sysslor men inga direkta tvång. Sovmorgon och 60 lussebullar. Lite städ ska väl också hinnas med.
Ha en fin söndag, kram 🤗

Men oj detta var väl dagens gladaste nyhet! Vad roligt, grattis till förälskelse och nyktra år, så himla bra och fint. Och vad bra att du kikar in ibland. Kram och God Jul kära @charlie70 💕🎄💗

@Carisie Hanna Hellquist får bli dagens ”åka hem lyssning”. Nu sitter jag och min onda rygg i bilen och väntar på killen som är på biltema. Känner mig som 200år, men lyckas nog ändå njuta av livet.

@c70cab underbart det låter, har klarat en månad idag, så gött! Vad tycker du är skillnaden för dig idag och för 10 mån sen? Grattis i varje fall och välkämpat

@LAO @pillanprillan Jamen eller hur?! Man vill ju inte vara alkoholist för det är ju något fult och skamfyllt. Någon andra ser ner på för att men inte kan vara normal. OBS: läses med en liiiten underton av ironi. Vi är ju här. Vi har således adresserat att vi har problem vilket ju är bra. Jag tror dock inte att vi varken vinner eller förlorar på att vara det ena eller andra. Man är inte sin sjukdom eller sin diagnos eller vad du vill kalla det. Men jag tror att vi har arbetat upp en viss grad av förnekelse under vår överkonsumtion av alkohol varför det är naturligt att inte vilja förknippa sig själv med ordet alkoholist eller ens dess innebörd.

Tips: lyssna på "en beroendepodd" avsnittet med Hanna Hellquist som faktiskt vann stora journalistpriset för texten där hon kom ut som alkoholist och varför den texten var så svår att skriva.
🩵

Idag kör jag på en nykter dag! Häng på vettja!

@LAO ja det är en ständig dialog med sig själv om hur när var och VARFÖR 😂 grattis till oss! Den 4 januari är långt fram med många alkoholfria dagar, njut av nuet säger jag med ett försök att intala mig detsamma 🥰

@Sattva Jag letade efter glögg i fjol i en vanlig mataffär. Hittade ingen helt alkoholfri, dvs under 0,5 procent. En gång på en restaurang fick jag lättöl istället för alkoholfri öl. Jag gick tillbaka och bytte mot cola. Tanten bakom disken bara glodde på mig. Okunskap som sagt.

Kram 🐘

Jag har en sambo som dricker mkt vid vissa tillfällen speciellt med kompisar, det händer inte ofta men när det händer så är det jobbigt för mig som har ett förflutet med folk runt mig som haft alkoholproblem. Vi har pratat och han respekterar mig och vill inte skrämma mig och lovar att inte utsätta mig för det, men han vill inte lägga det på hyllan helt då han vill ha kvar det om han är borta med dina vänner och jag inte är med. Jag känner en oro över att kunna hantera det, rädd för att känna att nr jag åker hemifrån eller när han åker bort så kan det hända. Jag vill inte leva I ett sånt förhållande igen, där jag inte känner mig trygg. Vi ska försöka hitta nån att prata med var för dig och sen tillsammans. Jag mår så dåligt av detta, lider av ångest och nära depression, behöver rädda mig själv. Snälla skriv nåt tips eller era tankar....

@Carisie @pillanprillan godmorgon! Jag förstår dig precis Pillanprillan. Det är lite sjavigt att tänka på sig som någon med missbruk när det enda man vill är att dra ner lite och bli ”normal”. Jag har brottats jättemycket med om jag ska dricka helgen den 4 jan, trots att jag bestämt mig för att vara nykter till 1a mars. Just nu tycker jag att det verkar dumt, men vi får se. Det känns som om det nyktra livet ger nya insikter, och framförallt vill jag inte ha tillbaka ångesten. När jag bestämde mig för att ändra mitt drickande var det rädsla för cancer som drev mig, men nu är det något annat! Heja oss med dag 15 och heja Carisie som orkar guida❤️

@Carisie absolut, tror inte heller man ska jämföra varandras ”helvete” men insikten att det kan bli så mycket värre om jag inte stoppar det nu ger mig energi att fortsätta vara utan A.
Att inse att jag har ett riskbruk, och inte nonchalerar bort det att det är normalt att dricka varje helg tror jag är en bra insikt i dagsläget.
Hoppas du får en fin söndag 🍀

@pillanprillan God morgon 👋🏼
Jag tror att man känner själv vad som är för mycket för en själv. Jag anser att mitt drickande gav mig konsekvenser även om den jämfört med vissa skulle likna rena söndagsskolan och jämfört med nån annan vara yttersta kanten av helvetet. Eftersom det bara är jag som får konsekvenser av mitt drickande så väljer jag att inte jämföra mig med någon annan utan att istället konstatera att jag drack för mycket när jag drack. Man kan förmodligen vara lika mycket alkoholist om man super sig bortom vett och sans en gång i månaden - som om man tar två glas vin varje kväll. Det är bara två ytterligheter av samma tillstånd tror jag. Jag tror du gör helt rätt i att fortsätta din paus - nya insikter växer på en varje dag som går.

Hoppas du får en fantastisk söndag
🩵

@Charlie70 Vad kul att höra iftån dig! Och grattis till både kärleken och 5 år nykter!
Härligt!!🌸🌟💫

Tack @Varafrisk och @Andrahalvlek❤️
Ja, jag har levt med fokus på makens o dotterns relation/ konflikt alldeles för länge. Och fortfarande är ju jättemycket tankar kring detta, eller snarare en längtan att bli fri. Och det kommer jag bli.

Kom förresten på en sak jag hade tänkt skriva igår, men glömde. Jag fick en påminnelse förra veckan om mitt gamla, alkoholliv.
Jag hade ett nybesök. Kände vagt igen namnet. Kollar journalen. Jodå, 2018 träffade jag patienten. Minns vårt avslutande besök. En tidig morgon. Jag var bakfull. Kunde knappt samla tankarna, hade huvudvärk o yrsel, var illamående. Ville bara avsluta besöket så snabbt jag kunde.

Fy farao vilket liv jag levde! Vilken usel arbetsinsats jag många gånger gjorde. Den 1 jan har jag varit nykter 4 år. Bra att få perspektiv. Hur trött jag kanske än må vara på ett tidigt besök idag, är jag fullt påkopplad, närvarande, intresserad. Jag gör ett bra jobb o känner det också.

En annan sak som inte är klok egentligen: Vi ska ha julfrukost på jobbet nästa vecka. Chefen (tror jag) har köpt lite glögg redan. På två flaskor står det 2,2 procent. På en tredje flaska står det "lättvinsglögg". I hennes värld är säkert alla tre "alkoholfria". Jag dricker bara glögg som det faktiskt står alkoholfri på. Så för mig kommer det bli te eller kaffe. Vid något väl valt tillfälle kommer jag ta upp detta med henne, att det ju bör finnas helt alkoholfria alternativ. Alla på jobbet vet att jag inte dricker alkohol, så jag tror detta bara är okunskap från hennes sida.
🌸🌸🌸

@Tjej82 Hej 👋🏼 Välkommen även om du önskar att du sluppit 😉 Jag kan bara tala för mig själv men jag började min resa här i senvintras och var då nykter i dryga två månader för att övergå till måttligt. Det kan ju verka luddigt i sig men jag satte en budget på max 4 glas i veckan vid max två tillfällen. Den höll jag på så under försommaren men upptäckte snart att jag genom att ha kapat slentriandrickandet endast nådde mitt max vid två tillfällen. Budgeten gjorde att jag verkligen kände efter om jag ville ha - vilket jag oftast inte ville. Så av bara farten så fortsatte jag att vara nykter istället sedan midsommar. Så nu har jag föresatt mig att jag kanske ska ta ett glas vid nåt extra festligt tillfälle men hittills har inget tillräckligt festligt tillfälle uppenbarat sig 🧐

Gällande alkoholfritt - jag har sagt "jag kör alkoholfritt ikväll" - ingen bryr sig det var bara jag som trodde att folk skulle ha åsikter. Om folk skulle ha åsikter så är det väl för att de vill ha sällskap att dricka - deras val. Du kan bara välja för dig själv. Du behöver inte leverera förklaringar. Skulle du själv vilja ha en om nån i ditt sällskap valde alkoholfritt?

Börja med totalstopp - för mig var dag 4 värst för då började jag förhandla med mig själv men sen har det bara tuffat på. Fyll i kalendern. Skriv & läs här. Bestäm dig redan på morgonen att du ska vara nykter så är det lättare att avfärda eventuella förhandlingar. Det är enklare än man kan tro att låta bli 🩵

Tack andrahalvlek. Jag bröt med min frus hjälp igår så jag är väl ute i dikesrenen och inte kraschat i diket. Måste lära mig att spela hela filmen. Steg 1 kör vi denna veckan.

Varit här förut och hade som mål att bli ”måttlig”. Efter att jag nu satt mitt förhållande på spel då jag beter mig som slot när jag blir för full har jag bestämt mig för tre månaders ”paus” och förhoppning mår jag så pass bra att det är ett ickeproblem att bara fortsätta vara nykter.

Tror hela tiden att jag har koll och kan ta bara ett eller två glas men det går inte och ångesten, skammen och minnesluckorna.. vidrigt är det och nu är det dag 2 utan alkohol, vilket inte är svårt när jag mår så här, men när ångesten släpper, när det blir fest, uppesittarkväll, middagar med vänner - känns som att allt kretsar kring alkohol då.

Hur gör man för att tacka nej utan att behöva förklara och känna sig dum? Säger man att beroendet är en sjukdom? Finns det en diagnos, eller är det bara upp till mig att helt enkelt sluta. Inte ens ett glas till middag? Känns som att totalstopp är den enda vägen men det känns också som ett stort misslyckande att jag som vuxen inte kan kontrollera mitt drickande.

Tankar, tips? Tack!

@LAO @paniken Hej! Det finns en hel del som man kan googla fram på nätet kring forskning om alkoholens effekter på kroppen. Det som händer när man dricker är att kroppen råkar i ett stresstillstånd. Alkoholen når alltså hjärnan via blodomloppet. Den tränger sig in i nervcellernas hinnor och börjar störa deras verksamhet. Nervimpulsernas bana blir störd och långsam. Nervcellerna antar utmaningen genom att aktivera sin verksamhet. Vår kropp börja närma sig ett stresstillstånd.

När man dricker alkohol frigörs dopamin. Dopamin är en signalsubstans som bland annat påverkar nervositet. Mera dopamin i knoppen kan verka så att vissa hämningar släpper. Samtidigt som den verkar rogivande och muskelavslappnande. Man känner sig alltså avslappnad och mindre stressad. Alkoholen sedan bryts ned till giftämnet acetaldehyd, vilket ger upphov till inflammation och irritation i kroppen. Denna inflammation framkallar i sin tur en allmän obehagskänsla, som ångest, oro, illamående mm. Kroppen hanterar alkoholen som ett gift och arbetar hårt för att göra sig av med den.

Så man kan säga att först stressar man hjärnan när man dricker alkohol, sedan blir hjärnan bedövad och man kan kan känna sig avslappnad. Sedan stressar man den när kroppen ska göra sig av med alkoholen som den hanterar som ett gift och det ger effekter av obehag.

Man kan läsa mer om det jag skrivit om här https://yle.fi/a/7-1286802

Ha en fin tredje advent!🕯️🕯️🕯️

@aeromagnus Men så tufft. För dig ❤️ För familjen. Men det där är inte du. Du har hittat dig själv på den nyktra vägen, och du hittar dit igen snabbt. Allt du gjort tidigare är inte ogjort, det här var bara en vurpa i sammanhanget.

Antabus och stegarbete är medicinen, som gips på ett brutet ben. Men du måste jobba med dig själv, hitta andra ventiler och strategier för att inte göra fler vurpor. Skrev hon som precis ramlat i sockerträsket igen. Men det är fan att föredra framför alkohol. Allt är relativt.

Kram 🐘