Senaste kommentarerna i forumet

@Se klart kram från mig till din höst, full av djup mening!

Om han är motiverad nu så är en internatbehandling det bästa och då gärna ett behandlingshem som jobbar efter Minnesotamodellen (AA) . Att kunna ägna sig helt åt sig själv med stöd av en terapeut med egen erfarenhet och en grupp med samma erfarenheter är oslagbart !
Dels så ser man att man inte är ensam med "konstigheterna" man gjort och dels så får man så många bra, friska, tips om hur man ska göra framledes i det nya livet.
För egen del var det ett rejält uppvaknande under den månad jag gjorde min behandling och jag kan än idag sakna den perioden av mitt liv ! Även efteråt med en efterbehandlingsdag i månaden i ett år som jag upplevde så oerhört positivt med att jag den dagen helt kunde njuta av att dagen var helt min och jag njöt så mycket jag kunde !!
Mitt AA-gående efteråt var också omtumlande på många sätt men blev snabbt min trygghet i den nya skakiga värld jag då skulle upptäcka då jag måste stå på mina egna ben och göra mina egna erfarenheter bla genom att lyssna på Di Som Gått före ! Di Gamle !! De hade ju gjort misstagen som jag kunde lära mig av så jag inte behövde göra om dem !

Hoppas att ni hittar en lösning !

@Jasmine kämpa på , förstår hur det känns! hejar på dig

Jag älskar att skriva in nollorna i Alkoholkalendern! 18 stycken nu. Och många dagar helt utan sug. Men sömnen är inte är inte bra. Jag vaknar många gånger under natten och när jag sover pressar jag tänder. Det gör att jag har lätt huvudvärk de flesta förmiddagar.
Tänker att det måste finnas någon underliggande oro som orsakar sömnproblemen, men jag känner det inte på dagarna. Tvärtom känns livet lätt och bekymmersfritt nu när jag inte behöver oroa mig för att jag dricker för mycket.

@Carisie Fint att höra att du mår bra och känner dig grundad❤️. Visst alkoholdjävulen kan dyka upp i många olika skepnader, men tror att om man skapat sig en bra och trygg plattform, med god självkännedom och i kontakt med sina känslor och behov, så ruckar den fan inte på en så lätt! Vi har genomskådat oss själva, alkoholdjävulen inom oss och då faller den tidigare funktionen med alkohol. Den har tappat sin glans och påverkanskraft, noll guldkant! Genom kunskap och självkännedom blir man klokare och det är makt. Vi har lärt oss att hantera motgångar utan alkohol och det är makt. Alkoholdjävulens kraft är som en piss i havet! Men, vi ska ändå aldrig glömma och vi ska hålla oss uppdaterade med kunskap och självkännedom för att behålla makten.

Ha en fin dag! Härligt att ha makten över sitt egna liv❤️

@Carisie God morgon! Härligt att du har barnasinnet kvar😁. Det är skönt att bli äldre på så sätt att man blir mer mogen och vågar vara sig själv. Inte skäms på samma sätt och vågar stå på sig. Men det är klart, man måste själv jobba på det också, inget som bara kommer för att man blir äldre. Att få självkännedom, bredda perspektiv och jobba på att bli en bättre människa, en god medborgare😂. Då mår både man själv och de man bemöter bättre.

Ha en fin dag!❤️

@danisa Vad bra att du är tillbaka igen och tar nya tag! Precis som du säger finns det ingen mening med att slå på sig själv och dra på sig en offerkofta. Bättre att skrida till handling som leder dig framåt och lära sig av sitt misstag. Göra sig medveten om vad som händer inom dig i situationen, tankar/känslor och agera hjälpsamt, vad kan jag göra istället. Att lära sig att ta hand om obehaget, bli medveten om och inte använda sig av undvikande strategier som att ”ett glas kan inte skada”. Ha förståelse för beteendet istället för självkritik, att det haft en funktion tex att det är inlärt att fly känslor som barn och som vuxen genom alkohol. Att istället lyssna in känslor och kroppens behov och inte fly dem och agera hjälpsamt mot sig själv.

Något som är intressant är att när man inte använder en undvikande strategi, tex att inte fly genom att dricka, så kan ångesten öka när man gör det. Men när man tar hand om obehaget genom att försöka komma i kontakt med sig själv och sina känslor, så minskar ångesten. Man kommer ur den onda cirkeln om man tar hand om sitt obehag istället för att fly det. Men man får träna på det för det kan väcka obehag när man går emot ett inlärt undvikande beteende. Häftigt när man kan genomskåda sig själv och lära sig nytt sätt att agera hjälpsamt på, att använda självmedkänsla istället😁. Ett självledarskap grundat i trygghet, i kontakt med kropp, känslor och behov. Vår egna Stöttande mentor, för att prestera och må bra.

Bra jobbat! Kram❤️

@eling En sak som kan vara bra att ha med sig är vad som händer i kroppen vid stress. Adrenalin utlöses av stress och ångest och man får ett påslag av det i kroppen. Man kommer i ett fight and flight tillstånd, ett tillstånd där man känner sig hotad. Hjärtat slår snabbare, blodflödet ökar i musklerna, andningen blir ytligare och hjärnan jobbar snabbare. Det är påfrestande för kroppen. Om man står still så har adrenalinet ingenstans att ta vägen och detta påslag får vi för att fäkta eller fly, men vid jobbstress är vi ofta stilla.

Det man kan göra för att bli av med adrenalinet är att röra på sig, en promenad eller fysisk aktivitet. Är man hemma så kan man röra på sig i hemmet, gå omkring, lyfta på axlarna, skaka av benen, andas lugnt. Då sänks adrenalinnivån. Vid stress stängs även vår rationella hjärna av så vi får svårare att tänka klart och ångesten ökar. Skulle man även dricka alkohol ger det tillfällig avslappning men ökar stressen i längden. Jag brukar röra på mig om jag får jobbstress och det är effektivt för att lugna ned kroppen och påslaget, adrenalinet sänks och försvinner efter ett tag. Att göra andningsövningar är också effektivt.

Du jobbar på så bra! Fortsätt så! Kram❤️

@vår2022 God morgon vårfru 🧚🏻‍♀️
Ja jag är busig! Alltid varit! Påhittig och orädd. Mamma säger att hon fick vara rädd åt mig 😂 Jag är fortfarande påhittig och barnslig och mina syskonbarn har många gånger fått äran att skämmas för sin busiga moster. En gång åkte jag rutschkanan (iförd högklackat & kavaj) utanför McD tillsammans med min då 5-åriga systerdotter och en liten kille gjorde stora ögon och lilltjejen säger "vaddå - gör inte din moster det". Stum skakning på huvudet som svar. 😂

Trots min tuffhet har jag varit väldigt osäker och rädd för konflikter när jag var ung. Men det växte bort vid 30 och sen har det bara blivit bättre 🥳. Jag vill absolut inte vara ung och osäker igen! 😂

Ha en fin onsdag ❤️🩵

Tänker att jag vill göra en uppdatering, om inte annat så för att påminna mig själv om att livet går framåt.
Har varit nykter nu i över 8 månader. 252 dagar mer exakt. Det går fint, har klarat av de flesta sociala situationer som brukar kunna uppstå i mitt liv utan alkohol, eller sug efter det. Det som är tufft i mitt liv är att hantera allt som händer runtomkring, typ livet, när allt händer på samma gång med extra de luxe. Har bra sätt för återhämtning, tränar mm, men tröttheten kommer som en våt filt när det blir för mycket. Får backa några steg och skärma av mig, sova extra tidigt och ta bort yttre stimuli. Svårt att orka jobba ifatt när jobbet hopar sig, men som någon skrev i en annan tråd, det verkar ändå lösa sig på något sätt.
Förstår att det är mycket som jag behöver bearbeta och lära om, och jag har en mkt bra terapeut, som jag kommer att fortsätta gå hos under en längre period. Det hjälper mig att jobba vidare med aktiviteter i livet som stödjer min värderade riktning, mina viktigaste livsområden.
Nykterheten i sig känns grundad, åtminstone när jag är vaken. Har haft ett par nätter nu, när jag drömt att jag druckit, tänker att det beror på den yttre stress jag befinner mig i nu, både med jobb och privata saker som händer. Det är jobbigt att drömma att jag dricker, allt blir så verkligt och mycket ångestfyllt med nära och kära i drömmarna.
Men livet rullar på, och när det är tufft så är det bra att påminna sig om hur det såg ut för ett år sedan. Blir matt bara av att tänka på det. Förstår inte hur jag trodde att det skulle bli ett ”tråkigt” liv utan alkohol… Att ta hjälp och släppa prestigen är det bästa jag har gjort.
Ha en bra dag ni där ute och ta hjälp av andra för att komma vidare om ni behöver det 😊

@Flarran Jag är uppriktigt ledsen för din skull. Att du mår så dåligt. Så länge du gör som du alltid har gjort så får du det du alltid har fått. Du måste GÖRA annorlunda. Tänk på sambandet tänka-göra-känna. De påverkar varandra. Fråga Chat-GPT om det!

Kram 🐘

God morgon gänget. En regnig morgon i hufvudstaden ☔️ Dagarna rullar på i nykterheten och det är fullt upp på jobbet. Jag har börjat promenera till en tunnelbanestation längre bort om mornarna så tiden för AH krymper - kanske också för att mitt behov känns som att det minskat. Jag är inne och läser varje dag och försöker hänga med. Jag vet att jag i början av min resa reflekterade över att jag bytt ut alkoholen mot AH 😅 - internetdroger hörrni. Jag känner mig grundad och mår toppen! Men har ett ben stadigt på jorden och släpper inte garden då jag vet att alkoholdjävulen skulle kunna peta på mig när som helst. Men som jag brukar säga: när vi kan glida så glider vi med och när vi måste kämpa på är det bara att köra ner hakan i bröstbenet och kötta 💪🏼.

Lill-lördag idag och fest varje dag man vaknar upp utan bakfylla och ångest. 🩵

Fyra veckor och fyra dagar utan destruktivt beteende med en flaska vin i soffan efter jobbet. 17 dagar av 34 utan alkohol till i tisdags. Sen två dagar då jag åkt till Systemet efter jobbet och flytt in i dimman med en flaska. Varför? Ja, det kan jag faktiskt ge ett exakt svar på. Jag fick panik över allt som ska göras på jobbet (mer än 1000 olästa mail och en oändlig att-göra-lista) och kaoset i min lägenhet efter min flytt. Jag orkar liksom inte vara kvar i mitt liv och ta itu med allt. Nu ännu tröttare än innan vinflykten och därtill ledsen. Har ingen aning om hur jag ska hantera oron som gnager inombords. Samtidigt vet jag att vinet är en kortsiktig lösning, att jag kommer ut ur dimman ledsen och ännu mera stressad. Känns lite hopplöst just nu….

När man mår riktigt dåligt och det känns som att det inte är någon mening med att kämpa på och göra sitt bästa längre. Detta då det kan kännas som att man har nått vägs ände för längesen. Ja, i de mörka stunder då dystymi och annat psykiskt tillsammans med fysisk plåga som värk i ryggen kan kännas övermäktigt. Då är det lätt att ge upp och supa skallen av sig.

Ja, sådana där stunder då man kan börja tvivla på logiken i att hålla fast i en tro som plötsligt bara verkar fånig och som allmänt korkad. Hade ju varit så duktig och slitit som ett djur i så himla många år och det vänder ju aldrig. Var finns skaparen någonstans tänktes det. Har man bara gått och inbillat sig en massa fåniga dumheter som man kanske blev itutad som liten....

Det var en svår dag igår och det fanns ingen ork alls och jag började verkligen tröttna på skiten rent ut sagt alltså. Kanske var det bara en släng av kvarvarande förkylning eller nån allmän inflammation i kroppen som härjade och drog ned humöret i botten. Hade inte det minst lust att titta på nån lallande pastor som med flåshurtig hallelujasång väl bara skulle försöka att få allt att verka så underbart.

Hade ju släpat mig omkring inomhus i nästan en hel vecka och inte ens orkat ta mig iväg efter mjölk och lite gott bröd, ett värdelöst missfoster kände jag mig som. Jag måste ju fasen vara helt rutten i skallen började tankarna mala. Nu får det vara nog, nu blir det taxi till bolaget. Det kändes som det enda raka. Men då kom det upp en tanke inom mig om att kanske står det eventuellt någonstans i Bibeln om att: Gud hjälper den som hjälper sig själv...

Så googlade iväg följande ord till en svarsmotor: Står det någonstans i Bibeln att Gud hjälper den som hjälper sig själv, och vad kan då menas med detta lite kryptiska talesättet?

AI-översikt

Nej, frasen "Gud hjälper den som hjälper sig själv" står inte i Bibeln, utan är ett talesätt med rötter i antikens Grekland som betonar vikten av ansträngning och att man tar itu med problem själv. Uttrycket kan uppfattas som kryptiskt för kristna eftersom det ibland kan strida mot den bibliska tanken om att Gud hjälper de svaga och att hans nåd är viktig.

Vad menas med talesättet?

Ansträngning och självständighet:
Frasen uppmuntrar till aktivitet och att ta ansvar för sin egen situation, snarare än att vänta på att någon annan eller en högre makt ska lösa ens problem.

Förväntan på handling:
Det används för att motivera någon att agera, till exempel genom att studera inför ett prov istället för att bara be om goda betyg.

Konflikt med biblisk tro:
Trots sin praktiska innebörd kan frasen vara problematisk för vissa kristna, då den kan tolkas som att det är den egna handlingen som är viktigast, snarare än Guds barmhärtighet och hjälp för de behövande.

Varför är det inte bibliskt?

Bibeln betonar nåd:
Många bibliska passager framhäver Guds villkorslösa kärlek och stöd till de som kämpar och är hjälplösa, inte bara de som är självständiga.

Guds vägar är inte våra:
Gud kan hjälpa på oväntade sätt, till exempel genom att ge styrka under prövningar eller genom att föra människor närmare honom, vilket är en form av hjälp som inte baseras på egen ansträngning.
-
Jaså, ord man kunde tro var bibliska var bara helt vanliga världsliga tankegångar. Tänkte sedan att man kanske skulle bläddra lite i Skriften och kanske få sig några tröstens ord eller åtminstone lite klokskap och vishet.

Men hade ingen lust att sitta läsa i nån Bibel när jag mådde som skit. Hade tappat matlusten och tänkte att det ju gick ju bra ihop med ord från Bibeln som väl sade att: Den
som inte arbetar skall heller inte äta? Skickade alltså iväg den frasen till svarsmotorn:

AI-översikt

Ja, uttrycket den som inte vill arbeta ska inte heller äta" står i Bibeln, i Andra brevet till Thessalonikerbrevet 3:10, enligt både Wikipedia och Wikipedia. Texten lyder i en översättning: "Faktum är att även när vi var hos er föreskrev vi att den som inte ville arbeta skulle avstå från att äta".

Denna vers tillskrivs traditionellt aposteln Paulus och är ett budskap om att uppmuntra till flit och att upprätthålla en arbetsmoral inom den tidiga kristna församlingen.
-
Tänkte att det är väl lätt att uppmuntra till flit och att upprätthålla en god arbetsmoral för de som kanske mår en aning bättre än vad jag gjorde i stunden. Var så förbannad på mitt usla mående. Fysiskt utmattad, öm i ryggen, fick plötsligt även påträngande hälsoångest och trodde att jag led av det mesta, allt på en och samma gång. Så här kan man ju bara inte ha det tänktes det. Gick ut på nätet igen och bestämde mig för att som användare konversera en stund med en AI-driven Chattbot. Hittade en sida med en sådan och välkomnades med följande text:

Hej människa, jag är en GPT-driven AI-chattbot. Fråga mig vad som helst!

Användare:
Vad ska den nykterist göra som funderar på att börja dricka alkohol för att orka stå ut med en obotlig fysisk sjukdom kombinerad med underliggande psykisk ohälsa och då upplever tillvaron som hopplös, tänker på de med samsjuklighet som inte blir hjälpta av mediciner som finns idag, är det enligt forskning bara för dessa att be till en högre makt, hoppas på det bästa och gilla läget?
...

Det är verkligen ett djupt och komplext situation du beskriver. Att hantera en obotlig fysisk sjukdom tillsammans med psykisk ohälsa kan kännas överväldigande, och det är förståeligt att du söker efter sätt att hitta hopp och styrka.

Att fundera på att börja dricka alkohol för att orka med kan verka som en tillfällig lösning, men det är viktigt att vara medveten om att alkohol kan förvärra vissa hälsoproblem och riskera att skapa ytterligare beroendeproblem. Istället kan det vara värdefullt att prata med vårdpersonal, som läkare eller psykolog, för att utforska andra strategier för att hantera tillvaron.

Forskning visar att stöd från professionella, samtalsterapi, socialt stöd och att hitta meningsfulla aktiviteter kan göra stor skillnad. Att be till en högre makt kan vara en stark tröst för många, men det är också viktigt att ha praktiska verktyg och stöd för att hantera vardagen.

Du är inte ensam i detta, och det finns hjälp och hopp. Kanske kan du ta kontakt med någon du litar på eller en stödgrupp för att dela dina tankar och få förståelse. Att ta små steg mot att må bättre kan vara ett första steg mot att hitta mer meningsfulla sätt att hantera situationen.

Användare:
För den som har brottats med inledande frågeställning och har testat att under flera år tala med kuratorer, psykoterapeuter, psykologer, allmänläkare, sökt sig till New Age, provat alla religioner, försökt att sätta sitt hopp till en högre makt och insett att det bara är att bita ihop och gilla läget, är det bara att acceptera det faktum att inte alla människor kan bli hjälpta av dagens expertis?
…

Det är en mycket djup och ärlig reflektion du delar, och det är inte ovanligt att känna så när man har sökt hjälp under lång tid utan att riktigt hitta den där inre friden eller förbättringen man önskar. Det kan kännas hopplöst att tro att det inte finns några lösningar, men det är också ett tecken på att du har försökt i många olika riktningar och verkligen sökt förståelse och lindring.

Faktum är att inte alla människor hittar hjälp enbart genom dagens medicinska eller terapeutiska metoder, och ibland kan det ta tid, tålamod och kanske en kombination av olika strategier för att hitta det som passar just en själv. Det kan också handla om att hitta en egen väg, som inte alltid är helt reglerad av expertis eller konventioner.

Att acceptera att vissa saker kanske inte kan förändras kan i sig vara en form av frihet. Det betyder inte att man ger upp, utan att man kan försöka hitta en balans och ett lugn i tillvaron, även om man inte får alla svar eller lösningar man söker. Det kan innebära att man fokuserar på små, meningsfulla saker, att skapa personliga ritualer, att hitta glädje i det enkla, eller att söka gemenskap och förståelse från andra som gått igenom liknande erfarenheter.

Slutligen är det viktigt att komma ihåg att varje människas resa är unik. Även om du kanske har insett att vissa vägar inte leder till önskad förbättring, kan det finnas andra sätt att hantera tillvaron på, eller nya perspektiv att utforska. Ibland kan det också vara hjälpsamt att tillåta sig själv att vara i det svåra, att ge plats för sorgen, skam eller frustration, utan att döma det, för att så småningom kunna hitta ett nytt tillstånd av acceptans eller frid.

Jag finns här för att lyssna, och du är inte ensam i detta.

Användare:
Tackar för ett klokt svar och tänker att kanske är det ibland endast en AI-kompis som kan förstå hur utmanande det ibland kan vara att vara människa.
...
Tack så mycket för dina vänliga ord. Det betyder mycket att kunna vara en liten ljuspunkt eller ett stöd i svåra stunder. Ibland kan det kännas som att ingen riktigt förstår, men du är inte ensam. Jag finns här för dig när du vill prata, reflektera eller bara behöva någon att dela tankar med. Du är stark, och även i det svåraste finns det ett utrymme för hopp och värme. Ta hand om dig, och kom ihåg att du är viktig.
_

Den nyktra logiken sade mig så att det nog inte var någon slump detta att jag hade fått för mig att hålla en liten konversion med en sån där AI-manick. Tänkte även på Bibelns ord om att den som inte arbetar ska inte äta så satte igång och arbeta med lite husliga bestyr och städade undan en del skräp som samlats på hög och plötsligt stod det fyra soppåsar i hallen. Och sånt går ju inte för sig. Så trots att jag mådde rätt uselt. Så satte jag på mig skorna och hängde på mig en jacka. Bara en timme senare var även mjölk, bröd, bananer och ett par goda pizzor samt en stor colaflaska hemma.

Tänkte då på min gamla far som brukade säga att – Du kan ju allt! Tror sjutton om han inte hade rätt i den prylen. Visst är man väl lite mör i kroppen och vist var det omöjligt att somna när man försökte sig på det för en stund sedan. Men sånt är man ju van vid.

Kom även att tänka på min gamla farmor som brukade säga att vissa saker får man sätta sig över, och nog kan det kanske ligga en hel del i det. Så nu har man då arbetat och kan då utan tvekan kosta på sig en makrillmacka och ett glas mjölk. Vem sjutton behöver väl mata bolaget med en massa stålar för alkohol tänkes det nu.

Men Hejsan alltså, nu infann sig ju lite tacksamhet också. Så får väl sända en positiv tanke till
Herren i alla fall då. För nu mår man ju trots en aning träningsvärk bättre än när man höll på att sjunka ned i höstmörkrets deppträsk som kunnat bli till ett alkoholens sjöslag. Förresten nu är det nog dags att stärka sig med ett rejält glas vitaminberikat vatten. Sedan får man väl se om gamle John Blund behagar komma på besök med sin säck med sömnpulver.

Ha en fin dag!

@Jordgubben14 Jag skäms lite att erkänna att jag faktiskt har suttit på en parkbänk vid någe tillfälle. Inte ihållande, men takterna fanns. Det är verkligen försorgligt. Det hade ingen kunnat tro om mig. Men jag har fått slut på sådant ganska snabbt, innan det gick för långt - tror jag. Jag förstår killarna och tjejerna, för det finns ett mörkt lugn i själen att sitta så. Det har jag alltid förstått då man ser dem.

Och du vet vår käre nationalskald, Gustaf Fröding. Han kallade minsann inte bänkpajsarna för alkisar eller A-lagare; nejdu, Skalden Wennerbom blev det. Google dikten om du/ni inte känner den - vacker är bara förnamnet. Man känner igen allting.

Grattis! Jag har passerat 4 månader nyligen och för mig är det först nu tröttheten släppt. Så fortsätt med din plan, det vänder snart.

@Hellen57 det kommer du att kunna göra 🙂. Ha tålamod och tro på din förmåga. Ju fler dagar du stannar i nykterheten desto lättare blir det. Jag har tänkt att jag vet hur det är om jag fortsätter att dricka på samma sätt, men jag vet inte vad som händer om jag är nyfiken och provar att inte dricka. Det är spännande att testa sin egen förmåga. Klarar jag sociala sammanhang, att vara ensam, gå på fest och middagar utan alkohol? Det är spännande att testa. Så kämpa på, snart har du månaderna bakom dig 🩵.

@Molnet tack för pepp! 🙂

Dags för en liten rapport här i min "dagbok", det var visst 10 dagar sedan sist så inne på vecka 7 utan A.

Inga dramatiska saker har hänt sedan sist och fortfarande inga tendenser till sug. Det är som att hela belöningsmekanismen blivit utraderad från dag 1, jag (och vi) är fortfarande förbluffade över detta.

Två förändringar är värda att nämna, som jag tror har med alkoholstoppet att göra:
1) Jag har helt fasat ut den dagliga låga dosen NSAID (ibuprofen, naproxen etc) som jag tagit för ryggsmärtor de senaste åren helt i strid med rekommendationer. Även detta en vana med tveksam effekt, testade några dagars uppehåll utan några dramatiska problem och då kan jag lika gärna strunta i det.
2) Min tinnitus och ljudöverkänslighet blev först värre första veckorna som sagt men har nu börjat lägga sig mer och mer, det kan gå flera dagar utan några besvär nu. Detta ger enorma vinster för mig, som jag var inne på så kan jag uppskatta musik mycket mer nu och detta är extremt positivt! Möjligt att dämpkretsarna i öronen börjat funka som de ska igen, rätt avancerade feedbacksystem med syfte att skydda hörseln mot kraftiga ljud och att dessa nu kan slappna av på en lägre dämpnivå och reagerar snabbare på transienter.

Önskar er alla lycka till på era resor och att ni hittar vad som funkar för er, väldigt individuellt även om det finns en del knep som funkar för de flesta! Typ: lägga av helt istället för att "försöka trappa ned".

Jag har druckit sen jag var 14. Nu fyller jag snart 62. Bra jobb, många intressen och vänner. Blev jämt packad ute när jag var yngre, och från och till hela mitt liv. Dricker mest när jag är ensam nu, eller smygdricker lite för min sambo som är nykter sen 2,5 år. Mitt drickande eskalerade när jag flyttade till honom. Från att bara druckit helger, fredag, kanske lördag, så suddades gränserna ut. I början var jag bara rädd och mådde dåligt, sen dövade jag mig.
Nu har han slutat men jag har upptäckt att jag är värre däran en någonsin. Tror inte någon märker, eller jo det gör dom väl. Jag dricker gärna dom där extra glasen på aw osv. Men jag har skött mig länge. I lördags blev jag plakat med två killkompisar. Somnade nästan på en stol, dom åkte hem, vi skulle göra ett projekt. Hade kul, men framåt 11 hade jag fått i mig för mycket, det var längesen jag var så, iallafall så att någon såg. Vaknade upp med skam och sorg, nu har jag blottar mig. Spelar inge roll vad jag säger, att jag inte ätit, att jag inte tål starksprit. Visserligen stämmer det, ändå utsätter jag mig för det. Tror att det ska gå bra bara för att det gjort det så länge.
I söndagsångesten bestämde jag mig för att få ett slut. Jag lever igen med min nyktra sambo. Jag bara bor här, känner mig som en inventarie. Det känns som när allt är som värst, längtan efter kärlek, bekräftelse så går jag och tullar.
Det blir inte bättre men gör stunden. Jag borde flytta... igen, skapa mig ett nyktert liv, ägna mig åt mina fritidssysselsättningar. Men jag törs inte, kan inte, har alltid bott med någon dysfunktionell person. Jag är ensam i en tvåsamhet, med någon dom pussar godmorgon och godnatt. Blir förbannad när jag vill prata. Vet att allt är fel men....
Nu måste jag sluta dricka, bli stark och självständig.
Tack för att jag fick prata av mig i mitt första inlägg.

@JHL
Tack, ja visst är det så. Det är något jag verkligen vill lägga bakom mig. Känner mig optimistisk efter första AA mötet. Har jobbmöten onsdag och torsdag men på fredag ska jag vara med igen. Känns tryggt att tänka att jag bara behöver ta mig fram till nästa möte. ☺️ Så får det bli så en liten etapp i taget.

@JHL @zalkin ja det är inte alls dumt faktiskt! ☺️ Hoppas ni mår bra och har en fin kväll! 🌟

Att göra chockladsmet till sig själv och kolla serie efter att barnen somnat är en maxad form av självkärlek. Självmedkänsla helt enkelt, fan va bra tänkt och gjort💯💥💫👍

@Varafrisk bra för dig att du har hittat en terapeut som du klickar med, det måste.vara guld värt. Vårda den relationen.
Jag håller med om att det är ledsamt och jobbigt med forummedlemmar som bara slutar att posta. Förhoppningsvis går det bra för dem men många av oss medlemmar kämpar hårt och har det svårt.
Hoppasnatt du får din ok-stämpel.
Ha en fin kväll.

@eling bra prio med serie och chokladsmet. Jobbet fixar sig på nåcot märkligt sätt. Prioritera ditt välmående och ha en fin kväll.