Senaste kommentarerna i forumet

Frigör lite utrymme säger datorn. Somnade nyktert på en makrillmacka tidigt i morse efter en stunds fritt filosoferande. Tacksamhet ska man visa, så får väl sända en tacksamhetens tanke till Herren då. Höll på och pysslade med mobiltelefoner igår, läste på om inställningar och lite om tekniken bakom det hela, och hur det kan komma sig att alla samtal kommer dit de ska och att inte allt bara blir ett förvirrat jox av alltihop. Det är många protokoll som det ska hållas reda på av nätens operatörer.

När man ska kommunicera med skaparen så behövs ingen mobiltelefoni för det är en själens direktkommunikation med det eviga och högsta varandet. Ja, när man har en alkoholfri hjärna och kropp som inte behöver belastas med distortion och tvingas arbeta med onödig resning av av det skadliga nervgiftet som kallas för alkohol är. Frigör lite utrymme alltså säger datorn, men har inte nån speciell kraft och energi till att vara ordningsam idag. Man borde väl inte tänka och skriva så mycket tok som man ju gör. Sånt blir man ju bara trött av.

Kaffe var det länge sen man drack nu. Tittar på min gamla kaffepanna på spisen och tänker att en lördag som denna så borde man kanske haft en termos med nytt, varmt och stärkande kaffe att ha och festa till det på lite under dagen.

Hade det varit för bara lite drygt ett år och elva månader sedan så hade det bara funnits en tanke och det hade varit resa in till staden efter burkar och flaskor med alkoholberikat vatten smaksatt med väl diverse knepiga kryddor och annat för att brännevinet väl lättare skulle gå ner alltså. Funderar på om det är dags att lyssna på lite svängig Rock n Roll och en låt om en skär Cadillac som fastnat på min topplista av svängig musik.

Många låtar om bilar finnes det tänktes det nyss på, och när tanken började vandra på så började man fundera på varför bilmodellen Cadillac heter just som så. Då var det ju färdigt igen och snart hade man formulerat en fråga till en svarsmotor enligt följande: Cadillac varför heter bilen så, och vem designade den första modellen av detta fordon?

AI-översikt

Cadillac fick sitt namn efter Antoine de La Mothe, sieur de Cadillac, en fransk upptäcktsresande som grundade Detroit år 1701. Den första Cadillac-bilen, kallad Cadillac Model A, designades av Henry M. Leland och hade en encylindrig motor på 10 hästkrafter.

Varför heter bilen Cadillac?

Namngivning:
Företaget grundades av Henry Leland och döptes efter Antoine de La Mothe, sieur de Cadillac, som grundade Detroit 1701.

Betydelse:
Namnet är en hyllning till den franske upptäcktsresanden och grundaren av staden där Cadillac-bilarna tillverkas.

Vem designade den första modellen?

Henry M. Leland:
Han var den huvudsakliga drivkraften bakom utvecklingen av den första Cadillac-modellen, Cadillac Model A.

Teknisk grund:
Bilen baserades på en design som Leland byggde vidare på från det ursprungliga Ford-företaget, med förbättringar av Leland själv.

Resultatet:
Den första Cadillacen, klar i oktober 1902, var tekniskt avancerad för sin tid och präglades av hög precision i tillverkningen, vilket bidrog till att etablera Cadillac som en symbol för kvalitet.
-
Där ser man, svarsmotorn vet då att snabbt hitta svar på det mesta. När man hinkat alkohol i tid och otid från tidiga år och sedan plötsligt ställt ifrån sig flaskan. Då får hjärnan möjlighet till återhämtning och återställning har man läst. Det kan man då hålla med om.

Nu satte magen igång och knorra och påminner mig om att det är dags att fylla på med lite bränsle i form av livsmedel. Har ju ingen mjölk hemma så det får väl bli något annat än mjölkchoklad som man längtar efter på samma sätt som man ofta längtade efter söt likör.

Makrill i tomatsås har man ju bunkrat upp med, och fint bröd finns där på bänken synes det från utsiktspunkten här på köksstolen. Så förutsättningar till en liten stilla morgonfest finnes. Frysskåpet är allt en bra uppfinning för en trött dystymiker. Har man bara fyllt på detta med goda färdigrätter så har man alltid möjlighet att värma på något gott i mikron.

Såg ju just att det är lunchtid. Så det får nog bli en färdigrätt av något slag, kanske lasagne och lite burksallad och ett paket eller två med päronsaft tror jag bestämt. Soppåsen där i hörnet i hallen borde väl ut också, och då när man är igång kanske man lyckas släpa sig iväg till matbutiken efter mjölk och mera dagligt bröd eventuellt.

Ha en fin lördag gott folk!

Hej alla,
Jag är både arbetsgivare och fru till min alkoholberoende make och kollega. För något år sedan så sökte jag som arbetsgivare hjälp för honom och krävde att han MÅSTE ta tag i sitt alkoholberoende då det hade spårat ur och han för första gången hade börjat dricka på arbetstid. Han gick dagtid en gång i veckan till Nämnemannagården och det blev bättre. Ett tag. Nu är det sämre igen. Han har också kämpat i några år med utbrändhet. Och mår heller inte särskilt bra fysiskt, har högt blodtryck exvis, och artros mm.
Nu har det börjat spåra igen. Och härondagen när han var full, bad min son honom om hans nycklar och ledde ut honom och stängde dörren. Min man förstod inte riktigt vad som hände förrän efteråt. Nu bor maken på hotell sedan några dagar tillbaka och vi i familjen (mina barn, en snart myndig och en ung vuxen båda bor hemma) - har berättat för honom att vi älskar honom men att vi inte vill att han flyttar in igen förrän han genom gått behanding på behandlingshem. Jag har en företagsförsäkring även för min make/kollega som är anställd, där vi tidigare fick hjälp på Nämndemannangården på dagtid.
Nu är det helg och jag kan inte ringa försäkringsbolaget men vill reseracha med er:
Nu har maken gått med på att läggas in. Hur snabbt kan han få hjälp? Kan vi åka redan på måndag? Vad behöver jag tänka på? Är det något hem som är extra bra? All hjälp uppskattas.
Tack

@Andrahalvlek Det är jättebra att du väljer att göra på ditt sätt, det som känns bra för dig. Det är det enda som kommer att funka också. Sen om du vill få råd så ska det vara på ditt initiativ och behov.

Har inte gått på så många hundkurser men kan tänka mig att det kan ske tråkiga saker om det inte är en bra instruktör som är lyhörd och prestigelös. Jag har uppfostrat tre hundar och de är helt olika varandra, en mer nervös, en mer reserverad och den senaste så chill och cool. Alla har behövt få ett bemötande som tar hänsyn till deras personlighet för att vi ska kunna skapa en bra relation med varandra, är min erfarenhet.

Jag fick så mycket råd i början som inte funkade för mig alls och inte heller för hunden och det var frustrerande. Något som hjälpte mig att hitta min väg, mitt sätt att fostra och kommunicera var bland annat boken ”den missförstådda hunden”. Den lyfte på något sätt perspektivet från hundens sida och var precis vad jag behövde då.

Så tro på dig själv och följ dig själv, då blir det rätt. Kram❤️

Är jobbigt när man inte riktigt lyckas bryta beteendet.

Nya tag med A-stopp från igår...

@Carisie Ha ha! Vilken busunge du är!😂. Ja, är man sysslolös måste man ju hitta på någonting att göra😂. Var du mycket för att hitta på hyss som barn? Som barn var jag rätt orädd av mig, vågade hoppa från höga höjder mm. Som äldre på tex nöjesfält får högt påslag av adrenalin av tex berg- och dalbanan och är istället väskvaktare😂. Men det är klart som yngre hade ju inte helt utvecklat konsekvenstänkande som nu. Men är nog rätt modig på andra sätt nu som att våga ta upp ”tuffa” frågor.

Här blåser det som bara den och rejält regn är ankommande. Då är det skönt i stugvärmen och att mata på med ved. Blir en favorit i repris, kantarellpizza med skinka, gröna oliver, pesto och vitkålssallad. Sedan hemåt imorgon.

Ha ett busigt 12 h pass! Kram❤️

Jag brukar ju åka på kul hundsaker varje lördagsförmiddag. Idag blir det inget. Dels på grund av stormen Amy som är på ingång, det blåser redan rejält, men också för att jag sist blev uppriktigt arg och ledsen över hur kursledaren behandlade oss. Hon gick över min gräns rejält, jag fick nog. Tänker inte åka dit igen, åtminstone inte i år.

Kursledaren är en äldre dam som tränat hundar större delen av sitt liv. Hon brukar själv säga att hon är bättre med hundar än med människor. Vi som deltar brukar säga till varandra att man inte får ta det personligt när hon orerar och skäller ut folk på löpande band. Men det finns en gräns, den passerade hon för mig förra lördagen. Skriver om det mest för att få ut obehaget som fortfarande finns inom mig.

Som vanligt brukar vi börja med gemensam hundpromenad. Hundarna får gå i långt koppel: nosa, pinka och bete sig som hundar brukar göra. Teama ihop gruppen. I lördags var det dock kort strypkoppel (retriverkoppel) som gällde, och hundarna skulle gå precis vid vår sida och vi skulle korrigera dem med snabba ryck med handleden. Min hund var lite förvirrad, men han gjorde som jag ville. Men det var ett jävla ryckande, ingen trivsam promenad för någon.

Efter det skulle vi träna på inkallning i en rasthage, med lång lina. Och träna på hundmöten. Min hund ska komma när jag kallar på honom, trots frestande löptikar i närheten. Just löptikar gör min okastrerade hane minst sagt lite dum i huvudet. Han ”tappar” hörseln och inte ens falukorv funkar som lockbete och belöning. Typisk könsstress, stackars hund.

Mot slutet av dessa två timmar, då hundarna lekt ihop och sprungit runt, runt ihop lösa i en rasthage sista halvtimme , så ville han inte komma när jag ropade. Han var intryckstrött och lite stressad, sprang runt som en virrpanna. Ingen fara, det är inhägnat område så jag kan bara gå och koppla honom.

Då kliver kursledaren in. Hon ville väl visa sin pondus som hundtränare. Hon skrek ilsket på honom, gick med stora kliv efter honom. Skrek till mig: ”Han tror att han bestämmer, han skiter i vad du säger.” Sen fortsatte hon och pressa in honom i ett hörn. Han försökte komma undan som en hal ål. Inga utfall, inga skall, bara försöka komma undan. Och då skrek hon till mig igen: ”Du har fan misslyckats med honom totalt.”

Då fick jag nog. Jag gick och tog honom, kopplade honom och gick till bilen och körde hem. Hon och jag har helt olika syn på hur man lär ut sin kunskap till andra. Mitt eget sätt är att föreslå, ”testa det här” och sedan berömma massor när man ser utveckling. De riktigt hårda orden sparar jag till riktigt akuta lägen, snudd på fara för liv.

Jag tror på positiv förstärkning, inte att gapa och skrika och skälla. På någon. Så har jag uppfostrat mina barn, så uppfostrar jag min hund. När jag ryter ifrån rejält, vilket sker då och då, så fryser han nästan. Lägger av direkt. I övrigt försöker jag nonchalera honom, går inte i strid med honom när han i ungdomligt oförstånd beter sig som en idiot. Då kopplar jag honom, binder upp honom eller låter honom vara själv i hallen, håller ner håller emot, men går inte i öppen klinch med honom. För det hjälper inte.

Det som hjälper är att visa att vissa beteenden inte lönar sig. På hundpromenader då han gör pyttesmå utfall mot andra hundar, om de är aggressiva, så lyfter jag honom uppåt typ 10 cm i halvstrypkopplet och säger barskt ”lägg av”. Han lägger av direkt, ibland krävs en-två repetioner. Inga ryt, bara ett kommando som han lärt sig. Liksom ”nej”, då backar han direkt om han tex ser något på marken som jag inte tycker att han ska bry sig om. ”Nej” och ”lägg av” funkar bra när han hoppar och ”leker” med mig också, och jag inte är på humör för det. Han slutar, nästan alltid direkt.

I grunden är han en ängslig hund. Jag har utsatt honom för sjukt mycket olika miljöer, och andra hundar. Jag vet att han beter sig guld ihop med andra hundar, han älskar andra hundar. Förutsatt att de också är snälla. Vi bor i stan och det är folk, bilar, elkickar och ungar som springer överallt. Han fixar det. Ibland blir han överraskad och gör ett utfall, som en lekinvit, men jag är beredd och stoppar honom direkt. Jag är nästan alltid beredd, givetvis kan en och annan elkick överraska även mig, men vi har undvikit incidenter hittills. Tack och lov.

Han är en bestämd herre, och han försöker mästra mig, men han lyckas inte. Då blir det hallen eller koppel och bli uppbunden som gäller. Om du beter dig får du vara med mig, inte annars. Han drar som fan i kopplet, nästa stolpe är hans mission och alla fläckar måste luktas på. Han drar med mig, och jag drar med honom. Han får pinka i farten. Jag borde ta tag i det, men man orkar fan inte ta alla strider. Inte med sina barn och inte med sin hund.

Han är inte perfekt och det är inte jag heller, men vem fan är det? Jag har min personlighet och han har sin. Jag kan inte förmå mig att gapa och skrika i tid och otid, det finns liksom inte inuti mig mer än vid enstaka allvarligare tillfällen. Och han är ängslig till sin natur och låtsas vara livsfarlig (hemma i hallen tex när han hör någon i trappuppgången), men han sköter sig svinbra ihop med andra hundar och människor som han tycker om. Han är ett lyckopiller i pudelformat för så många. Mina barn, min mamma, min exsvärmor. Mig inte minst.

Ibland undrar jag hur det skulle vara om folk hade så mycket synpunkter om barnuppfostran som de har om hunduppfostran. Jag kan inte gissa hur många som haft synpunkter om hur jag uppfostrat honom, till och med folk som inte har egen hunderfarenhet. Och man ska bara tacka och ta emot råd som man inte bett om ens. Äldsta dotterns sambo är en plåga för både mig och hunden på detta område. Så fort vi ses ska han ”hantera” min hund väldigt hands on, jag riktigt ser hur trött min hund blir på honom. Och min äldsta dotter säger ”sluta hålla på med honom hela tiden”. Och jag tänker att det är nyttig träning för honom.

Igår på promenaden gick vi på en gångväg. Mot oss kom en ”mur” med fem-sex gymnasiekillar som gick i bredd. Långa, svartklädda, mörka röster. Jag och min hund fick liksom ”klyva muren” och gå mitt emellan killarna. Min hund först, jag efter. Min hund kastade ett öga på en av killarna, annars ingen tveksamhet, ingen reaktion. Han har kommit långt med sin ängslighet.

Så nej, jag har fan inte misslyckats totalt med honom. Han är min första hund som jag uppfostrar från scratch och vi två har gjort en jävla resa ihop. Så jag tar ingen skit från kärringen mer. Hon kan sitta där i sin stuga och fundera över varför folk inte kommer på hennes hundpromenader.

Och ingen har förstås läst ända hit, och detta har verkligen noll med alkohol att göra. Men det var ett skav jag behövde få på pränt, för min egen skull. Ibland är välja bort också ett val, och man kan behöva fundera över varför man valt bort. Och som jag brukar säga: när vi blir nyktra så slutar vi ta skit!

Kram 🐘

@blomblim
Känner så igen mig i din berättelse.
Du kommer att fixa det här.
Ta dig en rejäl funderare varför du dricker.
Det är inte du som talar utan alkoholen som vill få dig att dricka kanske bara lite sedan blir det mer.
Det blir tyvärr bara värre. Hitta andra intressen. Jag kollar mycket film nu både hemma och ute. Ett bra sätt att koppla av på. Finns också mycket bra videos på YouTube om alkoholism.
Kämpade själv i flera år att försöka bryta detta tills jag kom till en punkt att detta går inte längre.
Ha de bra👌🙏

@vår2022 God lördagsmorgon 🥰 Härligt för er att vara i stugan igen! Hösten är verkligen här på riktigt 🍂 Det har blivit många kvällar med tända ljus 🕯️ redan! Måste till Rusta eller ÖB & köpa nya värmeljus. Bunkra upp! Jag köper bara stearin - de där förbenade paraffinljusen är ju rena hälsomördarna.

Här är det ytterligare 12h på operation men på akutsidan så vi gör andra grejer (läs beställer grejer och fikar på arbetstid) tills det är någon stackare som behöver karvas i. Min kollega som sitter inne på salen (jag utanför) höll på att bli tokig nyss 😂😅 - ju mindre jag har att göra desto fler pranks kommer jag på. Jag har en liten mikrofon här framför mig som går till högtalarsystemet inne på salen. Så jag satt här ute och spelade upp djurläten från mobilen i mikrofonen 😂😂😂😂. Inna. Hon fattade att det var jag 😂😂😂😂😂 Sååååå roligt tyckte jag! En får roe si så gott en förmår.

Nu måste jag typ dricka kaffe eller så som ar jag i stolen jag sitter i.

Önskar dig en fantastisk lördag ❤️

Förresten stort grattis till två veckor! Bra jobbat!

@TeTanten Känner igen det där med att måttfullhet inte är min grej. Det kanske är någon djup saknad jag försöker fylla med det ena och det andra? Nu när jag är nykter ska jag försöka grotta djupare i vad det är för känslor som får mig att överkonsumera.

@blomblim skriv ner fördelar respektive nackdelar med att dricka. När du funderar över detta, ta dig en rejäl och ärlig funderare. Beroendehjärnan är stark och det enda den vill är att få dig att dricka och därmed förskönar och förminskar allt. Fundera på och skriv ner vad du riskerar om du fortsätter I 5, eller 10 år till.
Vem I din närhet kan du ringa?
Du kanske även kan ringa till telefonrådgivningen här?

@TeTanten Hur har helgen börjat för dig?

Fredagen gick bara bra. Var hemma med maken som inte heller drack någon alkohol. Kände sug när jag lagade middagen, men jag bara lät det vara. När vi började äta var det över.
Märker att jag kompenserar med att äta mer. Nästan 2 kilo + på vågen redan. Det känns inte bra.

@Hellen57 Hurra för att klara en så svår utmaning. Hur har fredagen gått?

Jag tycker med att du ska ge dig själv en ordentlig chans, flera stycken till och med. För det kommer ju lyckas till sist.
Vad tror du om att be om hjälp hos beroendevården, om det finns i din kommun? Då får du ett proffs att bolla med tänker jag, nån som vet hur man bäst gör en plan för att komma frammåt? Jag har inte testat själv än, men jag har nog tänkt att jag gör det om jag inte klarar det själv. För att ge mig själv bästa chansen att lyckas byta bana permanent.

14 dagar, 2 veckor. Känns som mkt längre av nån anledning.
Fredagen gick strålande. Vi hade familjekväll med tacos och film. Är forstatt trött men lyckades iaf vara vaken till slutet tack vare nyktert tillstånd.
Igår hittade jag bästa drickat hitills:
Körbärsdricka blandat med ca 50% kolsyrat vatten, med frystfrukt/bär i. Blev som bål och festligt i ett stort glas.
Pga min GBP kan jag inte alltid dricka vad som helst. Det är lite olika pga dagsformen.
Jag kan inte dricka massa socker. Juice och saft är riskabelt. Tyvärr har jag även problem med sötningsmedel, upplever att jag blir dålig i magen ganska ofta.
För mkt kolsyra för mig helt uppblåst och nästan illamående. Även kambucha. Öl kan ha samma effekt och gör mig ofta typ mätt och svälld.
Och när man inte kan dricka nått med måtta….

Det som är väldigt mysko att jag kan hantera socker mycket bättre blandat med alkohol. Ingen har kunnat förklara det för mig, men vin har funkat bra, och även ganska ofta några drinkar med vanlig läsk.

Att ersätta ett enstaka glas vin med alkoholfritt vin/öl/MER Lingon funkar. Men sen när har jag velat ha ett enstaka nånting? När jag sätter mig med ett glas är det slut inom 10 minuter.
Kranvatten är gott som törstsläckare, men det ersätter ingenting festligt.

Jag tänker jag måste lära mig nöja mig med en flaska/glas alkoholfri öl/drink till chipsen och sen sippa te till förbannelse.
Det är så svårt att bryta VANAN lyfta glaset eller plocka i en godiskål hela tiden. Så har det alltid varit sen jag var liten. Måttfullhet är inte min grej.

Fyra lite drygt, säger klockan. När man har svårt att sova och tankarna vandrar lite som de vill och man nyktert sitter och filosoferar i godan ro och har tankar inte på alkohol alltså. Utan mer på om om man ska ta sig en burk med makrill, kanske äta lite tonfisk, eller ta och tugga i sig lite god sallad eller slå sig lös på päronsaft i en pappkartong. Kanske helt enkelt festa loss på en god nattmacka.

När inget ligger på och stressar en så kan man plötsligt drabbas av andliga funderingar fast det inte ens är söndag tänka sig. På nyheterna ser man dagligen hur det krigas och rustas och hör om drönare som flyger omkring här och där, samtidigt som det talas om vikten av att värna miljö och hållbarhet.

Då kan man få för sig att skriva några andligt filosofiska ord till en sökmotor och googla loss helt fritt en stund. Detta utan några djupsinnigare tankar alltså. Skrev hur som helst nyss in följande ord för att se hur en en AI-driven svarsmotor av idag skulle tackla följande fråga:

Om alla människor en dag samtidigt fick för sig att börja att följa Bibelns tio budord och Jesus ord om hur man ska vara och bete sig som människa, då skulle nog världen snart se lite annorlunda ut och sånt som krig skulle väl vara en omöjlig företeelse?

AI-översikt

Ja, om alla människor följde de tio budorden och Jesus lära skulle världen drastiskt förändras och krig skulle troligen bli en omöjlig företeelse, eftersom budorden innehåller förbud mot mord och principer som hederlighet och respekt för andra, medan Jesus lärde ut kärlek, förlåtelse och att göra gott mot sina medmänniskor.

Så här skulle det påverka samhället:

Minskad konflikt:
Förbudet mot mord och uppmaningen att älska sin nästa skulle direkt motverka krig och våld.

Ökad rättvisa:
Budord som förbud mot stöld och uppmaningar till hederlighet och respekt för föräldrar skulle skapa mer rättvisa och trygghet.

Starkare gemenskaper:
Fokus på att vara snäll och att göra bättring skulle främja empati och samhörighet bland människor.

Förändrad syn på egendom:
Budordet mot att inte stjäla skulle leda till en större respekt för andras ägodelar och en minskning av orättvis fördelning.

Utmaningar och tolkningar:

Fri vilja:
Människans fria vilja, som Bibeln beskriver det, innebär att hon kan välja att agera egoistiskt istället för att följa gudomliga principer.

Tillämpning i praktiken:

Även med dessa principer skulle det finnas utmaningar med tolkningen och tillämpningen av budorden i olika situationer i ett komplext samhälle.

Sammanfattningsvis skulle en gemensam tillämpning av bibliska principer leda till en fundamentalt annorlunda värld präglad av fred och kärlek.
-
Nej, nu får man väl sluta flumma och ta sig något alkoholfritt stärkande så som den där päronsaften som det tänkes på så att man kanske orkar ta sig till sängen igen för stunds vila och kanske lite skönhetssömn.

Men nog tänker man lite annorlunda med en nykter hjärna när man är någorlunda lugn och inte känner stress och press. Kanske en glass skulle vara gott? Har ju en sandwich kvar i frysen vilket man ju är tacksam för. Det krävs egentligen inte så himla mycket när man tänker efter en aning.

Hade jag haft ork och energi så skulle man kanske ha värmt på en kopp vatten och kört loss med lite te och rostat bröd. Men man kan väl inte sitta och festa hur som helst mitt i natten en tidig morgonkvist som denna. Såg just att det har blivit lördag igen.

Har nu dragit på almanackan och landat i en burk makrill höll jag på att säga. Man ska nog gå på magkänslan ibland, och lite fisk är nog nyttigare än glass kan jag tänka. När det blivit ljust och morgon är det nog dags för en promenad för inhandling av en liter eller två.

Ja, ingen alkohol tänkes det på märkligt nog. Nu längtar man mer efter lite mjölk tänka sig. För som vanligt orkade jag ju inte ta mig utanför dörren igår fast förkylningen väl avtagit. Men päronsaft och en nattmacka är inte dumt det heller liksom. Men slår mig nog lös först på en burk makrill i alla fall, så får man se var man hamnar sen...

Ha en fin dag mina vänner!

Wow. Vilken total röv jag var. Hög på mig själv...som det ser ut. Allt var hemskt vill jag minnas, det mesta faktiskt. Jag kunde ju inte ens sätta ord i rätt ordning efter varandra i nyktert tillstånd. Mörkrädd blir jag. Nu är jag här igen. Säkert fortfarande en jävla röv, mer alkoholist än jag någonsin varit. Jag antar att jag försöker att hjälpa mig själv nu igen. Hur ska man göra när man uppenbarligen inte vill bli nykter? Ska jag totalt köra mitt liv i botten? Jag vill inte det.

Tack Molnet för ditt svar. Jag var verkligen så trött på att vara alkoholist och inte minst nykter alkoholist och dessutom hade jag det så jobbigt i livet. Vem vill vara nykter alkoholist....? Det är inte jättekul ju. Det du skriver borde jag verkligen sätta i verket och bara skärpa mig och bara göra de saker som kommer att hjälpa mig, jag vet att det kommer att hjälpa mig. Hoppas att det går bra för dig, Molnet.

Jag är så fast nu, men jag är också så jävla trött på det här. Det är så svårt att sluta. Jag vågar inte ens sluta utan att trappa ner längre, men det kanske bara är en slug ursäkt. Så om jag går och handlar kan jag inte handla den sista enheten. Det blir alltid mer. Jag mår bra när jag kommer ut, efter att baksmällan har lugnat sig och jag vet att jag ska få dricka, sen mår jag sämre igen.

Igår tänkte jag t o m att jag måste sluta och att jag hatar det när jag började dricka. Sen är det som bortblåst igen nästa dag. Jag vill bara inte må dåligt. Jag orkar inte ta tag i livet. Men jag måste, det är vad det kokar ner till. Ska jag vakna upp en dag om tio år, vara kvar i samma, förmodligen värre skit och ha sabbat allt jag hade kvar och aldrig gett mig själv en chans. Jag måste fan ta ett djupt andetag, göra det jag måste och hålla på MIG nu. Fyfan vad jobbigt det kommer att bli och jag har ingen att prata med om det. Men jag måste.

Är här, igen.. Inte hos dig kanske men här.. Varför vet jag inte men FORTSÄTT kämpa på dina vis o sätt som funkar för dig. Finns inte mycket rätt eller fel när det kommer till att dels, sprida, finnas för man vill, önskade, kan eller ens vågar kolla hit eller dit. Kram.. Day by day..

PS. Största fördelen med mina nuvarande arbetsuppgifter, jämfört med tidigare, är att jag alltid är KLAR när jag slutar arbetsdagen.

Mitt arbete är oerhört kognitivt ansträngande. Jag pillar lite där, och lite där och lite där - och tadaa så är allt klart samtidigt! Springer på alla bollar, donar lite, och skickar bollen vidare asap.

Det känns som jag föser kossor som allihop ska in i samma fålla vid arbetsdagens slut. Inte glömma någon, alla ska med. Hela, rena och nöjda kossor.

Som att lägga pussel där jag själv bestämmer motivet, men inga ”hål” får finnas. Jag får jobba med det jag har, även om jag förstås har en massa tidigare best case i ryggan att inspireras av. Jag drivs dock av att göra nytt, testa nya idéer dagligen. Och jag älskar känslan av nöjdhet, när jag gjort mitt bästa.

Efter en sådan jobbvecka är jag så beslutstrött. Orka ta ett enda beslut till liksom. Jag märker hur jag liksom skruvar upp anspänningen till max, fast på ett positivt sätt. Jag har ett riktigt roligt jobb!

När man är så trött i skallen är det perfekt att avsluta jobbveckan med en lufsarunda. När skallen är trött behöver kroppen jobba. Idag var det svinjobbigt och det gjorde svinont i benen. Men känslan efteråt: wow 🤩 Det stora lugnet rullar in. Tröttheten får komma, det blir tidigt i säng.

Trevlighelgkram 🐘

@Molnet Ja, back to basics så snabbt som möjligt är viktigt.

Kram 🐘

@Maud Skönt att balansen rätat upp sig. Att umgås med sina barn tillhör livets höjdpunkter ❤️ Att etablera en vuxenrelation till dem är så enormt givande.

Kram 🐘

Om det känns så för dig, så är det så för dig.

De ansvarar för sitt. 🤗❤️