Senaste kommentarerna i forumet

Till dina insikter och till en enorm vändning av livet. Jag är oxå en av dem som tillhör AA:s varma gemenskap. Det är en naturlig del i mitt liv och jag har nu varit nykter i 15 månader.
Ett tips är att du lägger ut din fina och inspirerande berättelse i en egen och ny tråd under ex Att förändra sitt drickande eller Det vidare livet. Det är inspirerande att läsa!!!
En dag i taget!
Kram
Ellan!?

Bra jobbat av dig med!!! Tillsammans på detta forum tar vi oss i genom det!

Kram???

Du skriver så bra att jag blir tårögd här!!
Du peppar på ett otroligt bra sätt! Jag är evigt tacksam för detta ska du veta!
Många kloka saker som jag tar till mig!!

Ha en fin kväll!! Kram?

Då ligger vi exakt i fas, starkt att du även tagit bort ett till gift. Vi kämpar på, 1 dag i taget i frihetens tecken!

Hej Sannah,
Jag är så imponerad av dig och din villighet till förändring. Det har gått fyra veckor av nykterhet, stort grattis till dig.❤️
Känns som att du kommit in i en ny fas av din resa och det är en prövning. Intala dig själv att det är just det, en prövning. När det har gått en period där det känts ganska så enkelt så kommer det en tuffare sådan. Så länge du är medveten om dessa svängningar så kan du oxå enklare acceptera dessa. Att säga till sig själv; att ok nu är det någon/något som vill få plats i min hjärna och jag ser och känner det och det är ok men jag tänker inte agera på det. Jag observerar det, känner det och släpper det. Det är ok att suget kommer men det försvinner, jag släpper det. Jag har tom bett min beroendeperson att dra åt h-vete. Nu är det JAG som tar över. Att känna rädsla för något, ex suget, är inte farligt. Det ser jag snarare som att du är på din vakt. Så kände även jag när jag kom hem från min behandling. Jag var rädd! Men du och jag lär oss av situationer som uppstår. Vi lär och det stärker oss.
Sommar, sol och semester innebär för många av oss stora utmaningar. Välj aktiviteter som stärker din nykterhet. Det blir inte roligare, soligare eller mer semester med alkohol i våra liv. Var positivt egoistisk och avstå från situationer som inte är bra för dig.
Det blev ett långt inlägg men det är bara av välvilja. Inga pekpinnar bara av omsorg.
Njut av stunderna när lugnet infaller, närheten till dina barn och att du har påbörjat något riktigt värdefullt för dig själv.
Stor kram
Ellan!❤️

Dag 4

Idag har jag gått upp, enligt ordination, till 30mg.

Var på systemet förut och köpte åtta starköl 5,2 (naturligtvis) och började dricka vid 18 ganska exakt.

Har fått i mig två öl hittills, klockan är nu 20:11.

I normala fall borde jag ha druckit fyra-fem öl efter den tiden. Jag börjar känna mig orolig över att inte kunna dricka tillräckligt innan jag somnar (ja, jag vet hur det låter).

Det är en konstig känsla. Jag vill så gärna dricka men det tar emot. Typ.

Nu märker jag hur baklofenet verkar. Väldigt intressant, trodde inte jag skulle få effekt på såhär låg dos. Trots det så är jag fast besluten att "supa mig igenom" baklofenet, om det går. Misstänker att vid högre doser så går det inte.

Nu fick ni mina ärliga tankar. Nu ska jag återgå till starkölen! Ha det gott!

Hej! Intressant jämförelse.

En äggallergiker måste hela tiden tänka på vad denne äter och hela tiden fråga på restauranger om maten innehåller ägg. Denne måste även hela tiden läsa innehållsförteckningar på om maten innehåller ägg.

Skulle äggallergikern få i sig ägg så blir denne sjuk.

Jag kan sätta en årslön på att alla äggallergiker utan problem skulle ta en tablett om dagen för att kunna äta ägg och slippa problemet.

Den aktiva beståndsdelen är som namnet, Baklofen. Ja, det påverkar belöningscentrum. Dock så får man inte någon kick av tabletterna, visst man känner av dem men det är inte någon behaglig känsla. Inte obehaglig heller, svårt att förklara.

Nu har jag inte studerat vad mer Baklofen hjälper mot men har sett att det bland annat hjälper mot shoppingmissbruk och kokainmissbruk.

Svar nej, att tabletterna plötsligt skulle sluta fungera har jag aldrig läst något om. Detta beror troligtvis på att Baklofen inte har någon toleransutveckling.

Nu kan du bygga nått bra!!!

På hur jag idag "skällt" på en i alanongruppen som mycket väl medveten ändå agerade medberoende fullt ut i en jättesvår situation.
Dvs det var högst förståeligt att hon gjorde som hon gjorde.
Jag försökte lysa upp hennes väg..
Hon sa,visst var hon medveten,men hon försvarade sig med. Jag är så medberoende.
Och ändå har hon varit med i alanon i många år.

Och jag tänkte,sådär gör jag också.
Springer på möten,bekänner mina synder,försöker förändra mina beteendemönster och rannsaka mig själv in absurdum.

Men misslyckas och faller gång på gång utan att på samma sätt som en alkis få på skallen.
Han får åtminstone från allt och alla höra hur korkat det är,att han måste borsta av vägdammet och sen upp på hästen igen osv.

Men vi på andra sidan,håller varann lite om ryggen.
Som suparbröder ungefär

Jp men jag förstår,jag har ju varit i precis samma sits,eller är i samma sits.
Och liksom bekräftar varann i detta sjuka beteende som inte gagnar någon.
Vare sig den vi försöker hjälpa eller oss själva.
Hellre så att vi liksom befäster det här nya,mer klarsynta men fortfarande lika sjuka medberoendet.
Ungefär som alkisen som medvetet tar ett återfall och säger ooops nu föll jag igen.

Och jag klankar inte på någon.
Vare sig mig själv,väninnan eller alkisen med återfall.

Men för oss som anhöriga/medberoende så är ju inte återfallet lika tydligt.
Sakta glider vi in i det här tillståndet då vi liksom blir kidnappade av känslan av att vi måste göra något,kontrollera något eller ta på oss offerkoftan.
Istället för att agera sunt och friskt och gå raka vägen åt rätt håll.

Ja herreminje,varför ska det vara så svårt att vara människa.

Tack Ellan, Sannah, Pi, MM, Lim, Dionysa, Bedrövad sambo, Gunda, Piasava m fl som kanske läst och hoppats för min skull <3 Fortfarande lite spänd.. Det lättar dag för dag.. Får huset i mitten av Augusti. Kan lämna dit grejor tidigare. Delat upp det mesta med "sambon". Fotona har vi delat upp tidigare så det blir inte så känsligt denna gång. Tycker att "sambon" är ganska egoistisk när han ska köpa nya möbler. Köper säng och annat till sig, frågar inte ungarna om dom behöver något. Jag säger till honom att han måste prioritera barnen, annars blir inte han deras prio när han blir gammal och sjuk. Alla har vi våra val i livet. Mitt val är ett liv i nykterhet varje dag..Så glad för er på Forumet... Ert stöd är otroligt viktigt för mitt nyktra liv... Kram..

...med tre veckor. Starkt! Snart kommer jag dit också, känner redan hur mycket bättre man mår både i kropp och knopp som du säger. Har inget sockersug, däremot vill jag äta en massa snabbmat typ pizza och hamburgare och en jävla massa chips. Det är ju inte bra heller förstås men bryr mig inte så mycket om det just nu. En sak och en dag i taget :)
Trevligt helg till dig!

Skratten känns mycket mer närvarande och äkta när man är nykter.

Jo. Jag ville inte jämföra det som ett beroende utan mer en liknelse som att det inte livsviktigt. Alltså man dör inte utan det.
Och även om en liten del av hjärnan försöker intala sig det så vet man någonstanns att man inte dör utan det.

Avstå eller avstå inte.

Konsekvenser och fördelar.

Hej det är jag igen, samma tjej fast var tvungen att göra nytt konto för glömde lösenordet... om jag ska vara ärlig har det inte blivit ett dugg bättre, hon lyssnar verkligen inte på någonting, nu har det blivit exakt som innan.. vad ska jag göra? Och hur ska jag agera i situationen när hon blir konstig? Tacksam för svar, och grejen är hon har väldigt svårt att sova så annars är hon lixom uppe och springer om ingen är hemma, alltså så kan det ju hända saker eftersom hon är lite vinglig på benen.. VAD SKA JAG GÖRA? Idag var en sån dag jag bara inte orkar med detta, så jag frågade om min bror om han kunde vara hemma (vi har gäster dessutom) och om jag skulle sova borta så skulle han också det så det var inte så schysst ? Snälla hjälp mig nu, det kommer stora floder ur mina ögon känns det som

Ja det går sakteliga framåt, 3 veckor nykter! Ingen brådska jag kan ta det lugnt.
Har varit på en del AA-möten och börjar känna mig ganska tillfreds med det. Nu kommer jag inte kunna gå på ett tag maa jobb och det känner jag en viss sorgsenhet över, så jag längtar till nästa tillfälle för möte ges.
Fysiken börjar komma igång, kroppen känns bra å knoppen också för den delen.
Sömnen är ganska ok. Sockersuget är galet så där behöver jag tänka om har tyvärr moffat i mig på tok för mycket sötsaker i tid o otid.
Spelar den där "filmen" med jämna mellanrum för en slags påminnelse, det får bli som med Dirty Dancing som gick på 80-talet, jag kan varenda replik, jag vill inte glömma jag vill vara medveten om hur det var!
Trevlig helg alla kämpare???
Dag 22

... i motsats till ägg, är att a.-hjärnan går igång på a och tror! att det är livsviktigt...!

Jättebra med en dag i taget, det funkar verkligen. Idag ska jag också vara nykter! Vi fixar det.

Jag hade inte brytt mig om att kunna fortsätta eller inte.. Det är mycket omdiskuterat här.

Man jämför med min reaktion på ägg.. Ägg är svingott. Men jag blir fruktansvärt sjuk varje gång jag äter det.

Vill jag 1 . behandla symtomen på äggreaktionen

Eller 2. Ta bort ägg ur min diet.

Jag trixar inte. Jag tog bort äggen :p

Jag är ganska så säker på att det kan gå att "bota" men orkar man gå igenom allt det för något som inte är livsviktigt?

är inte trist! utan spännande. Nya världar att upptäcka.

Ja, det kanske är så helt enkelt. Ska försöka lägga mig senare som igår, skönare att somna direkt istället för att försöka tvinga sig till sömns tidigare.

Vad gör den aktiva beståndsdelen i baklofen? Meckar med belöningscentrum? Då borde det ju funka mot allt missbruk, eller? Finns det ingen risk att det plötsligt slutar fungera?

Ska bli spännande att följa din resa! Själv tycker jag inte att den inre resan är ett dugg trist och andlig - tvärtom! I samband med att jag blev sjukskriven för utmattningsdepression 2007 påbörjade jag en enorm inre resa där varenda yttepytte liten del av mig själv, mina värderingar och beteende blev ifrågasatt. Jag var tvungen att skapa ett mer hållbart liv i längden för att inte bli sjuk igen. Ställer man sig i samma höga backe faller man obönhörligen. Jag är själv inte ett dugg troende. Jo, jag tror på varje individs inneboende kraft, och att tankens kraft är stark.

Du behöver nog inte mer sömn helt enkelt.

Oavsett orsak så är det en stor sorg att separera. Man sörjer de fina stunder man haft ihop, trots att man vet att de aldrig kommer att upplevas igen. Man sörjer att man misslyckats, trots att ingen kan hjälpa att det har blivit som det har blivit. Även om orsaken är så tydlig som i ditt fall undrar man vad man kunde gjort annorlunda. Att sätta igång med praktiska flyttbestyr skingrar dessa tankar, och man ställer sakta men säkert in sig på att flytta, och efter ett tag kan inte flyttdatumet komma fort nog. Bestäm flyttdatum, börja packa, sörj och gråt mellan varven, men stanna inte kvar!