skrev Tofslan i Ärlighet varar längst
skrev Tofslan i Ärlighet varar längst
Ja, det lättaste skulle ju vara att bara säga som det är. "Jag tar en paus från alkohol just nu", jag tror ärligt talat att ingen skulle bry sig. Kanske någon skulle fråga varför men inget tryck eller irritation från deras sida. Jag gillar dina fraser också. Och jag försöker ju faktiskt komma i form ;) Men som du säger, om jag inte kan säga det till dem vill jag verkligen inte dricka då? Nykterheten måste ju komma först om det är det jag verkligen vill.
skrev Ellan i Nytt försök. Nu ska det väl hålla?
skrev Ellan i Nytt försök. Nu ska det väl hålla?
Jag tror våra sug ser ganska så olika ut. Mitt kännetecknas av en oro och en klump i magen... i början fattade jag inte att det var just sug jag kände. Jag blev ofta väldigt rastlös oxå. Vilket jag förstår nu berodde på att jag inte ville sitta still och känna efter. Jag tycker att det låter som att du faktiskt vågar känna efter och att du är medveten om att något händer i dig. Det kommer att gå över så våga stå kvar i det. Precis som du skriver, acceptera nedstämdheten och klumpen i halsen. Det är ok att må så, det är inte farligt och det kommer inte att "äta" upp dig. Jag kunde tom prata högt med min oroskänsla och såg det som att det var min lömska och falska beroendeperson som gjorde sig hörd och ville få plats. Jag bad den dra åt h-vete helt enkelt.
Håll i och stå kvar, du gör ett fantastiskt jobb för din egen skull.
Kram
Ellan
skrev Liten stor i Nytt försök. Nu ska det väl hålla?
skrev Liten stor i Nytt försök. Nu ska det väl hålla?
Joggade, tog tag i några praktiska saker. Tanke som Kändes som en blixt från himlen typ "jag ska nog faktiskt på riktigt undvika a hela livet". Inte deppig längre. Konstig känsla. Var som att trycka på en knapp. Spännande resa det här. Kan också varit träningen som botade nedstämdheten?
skrev Liten stor i Ärlighet varar längst
skrev Liten stor i Ärlighet varar längst
Vet precis hur du menar och tänker. Men en sak jag har upptäckt senaste tiden är att jag haft nästan lika trevligt utan a i såna sammanhang. Men har jag inte varit förberedd med en sägning typ "nej tack jag har alkoholfasta i sommar", eller "jag försöker dra ner på a då jag druckit för mkt pga stress" eller "jag tänker inte dricka förrän jag nått mina träningsmål, måste komma i form igen" så har jag tackat ja även fast jag bestämt mig att inte dricka innan.
Bra att du förändrar vanor som du är inne på oavsett vad du bestämmer dig för i augusti ju men ville bara dela med mig då det låter som du resonerar likt mig för ett par år sedan och jag önskar att jag bromsat hårdare redan då. Hade varit så värt det. Men insikt och motivation måste ju komma inifrån tror jag :)
Heja heja och lycka till med resten av juli, det klarar vi!
skrev Ellan i Jag vill lyckas
skrev Ellan i Jag vill lyckas
Jag väljer att se dessa saker och stunder som belöningar. Gör vi "rätt" saker så får vi tillbaka något i oväntad form. Något vi inte räknat med...
Fortsätt njuta av din helg!
Kram
Ellan
skrev Ellan i Nynykter
skrev Ellan i Nynykter
Hej,
Jo då vi är fler av den sorten här på forumet. Finns sällan en gråzon, fullt ut, all in, allt på en gång... det är något jag verkligen har fått arbeta med. Att hitta en ok balans i livet. Går bra ibland och mindre bra andra gånger. Nu är jag hyfsat medveten om det och kan skratta lite åt mina tankegångar... likaså har jag fått träna på att inte ha så höga krav på mig själv i allt jag gör. Jag är inte mina prestationer! Den har jag haft det tufft med men ett steg i taget.
Härligt att du står emot alkoholdjävulens falska lockelse. Jag har många gånger städat och druckit samtidigt men blev liksom aldrig klar då... sikta högt men utförde en tiondel... nu gör jag lite i taget när lusten faller på. I början av min nykterhet hade jag inte ork till mycket så precis som du själv skriver, ta hand om dig. Lite katthår och dammtussar i hörnen kan vi leva med.?
Kram
Ellan
skrev anonym11208 i Så äntligen...
skrev anonym11208 i Så äntligen...
Vad bra att du har kontaktat vc! Skriv och berätta hur det går! Kram
skrev Nordäng67 i Nollpunkten
skrev Nordäng67 i Nollpunkten
först kommer "normala" sms och man svarar och då drar det igång! Lasta över ångest och skit, man blir en papperskorg! Dan efter brukar mitt ex må finfint och rapportera om allt han gjort! Fått energi av att lasta över sin skit på mig! Jag däremot sitter där med hans ångest och mår dåligt! Tar det inte längre, ångesten får han ha för sig själv! Står emot "gråtande smileys" och sms om att han inte vill leva längre om jag inte kommer tillbaka! Tycker du är stark! Ta hand om dig själv nu istället! Kram
skrev Bedrövadsambo i Alkis?! Han vill inte se problemet.
skrev Bedrövadsambo i Alkis?! Han vill inte se problemet.
Min mamma är också krävande, men den dag hon ens börjar ringa varje dag säger jag upp bekantskapen! Det finns ingen som irriterar mig så mkt som min mamma. Offerkoftan noga lindad runt kroppen, ingenting är hennes fel osv. Du måste nog markera rejält mot din mamma. Nästa gång hon ringer säg åt henne "det här funkar inte, jag hinner inte prata med dig flera gg varje dag. Vi måste bestämma att JAG ringer dig en viss tid varje dag." Eller ännu hellre en viss dag och tid per vecka!
skrev Bedrövadsambo i Båda mina föräldrar dricker och imorn ska jag och mina systrar öppna pandoras ask
skrev Bedrövadsambo i Båda mina föräldrar dricker och imorn ska jag och mina systrar öppna pandoras ask
Jag tycker att du ska ta chansen att prata med din gudmor. Berätta precis hur du har det. Om hon haft samma problem kan hon hjälpa din mamma genom att tipsa om hur man ska gå till väga.
skrev Tofslan i Ärlighet varar längst
skrev Tofslan i Ärlighet varar längst
Tack! Jag tror att jag måste ändra hela min syn på livet, alkohol och belöningar för att det ska funka. Men hur fan gör man det. Problemet med augusti är... eller problem och problem. Men jag ska hem till Sverige några veckor i augusti och då träffar jag många av mina bästa vänner och familjemedlemmar, och det brukar bli några glas vin. Även utgångar med vännerna. Jag vet inte om jag orkar säga nej gång efter gång till en massa personer. URSÄKTER URSÄKTER URSÄKTER, JAG VET. Men allt detta är ganska nytt för mig, att verkligen fundera och erkänna mitt problem. Färskt liksom. Jag måste verkligen fundera på hur jag ska göra, vill inte dricka så mycket som jag har gjort under en tid. Det känns skönt just nu i alla fall, att jag inte vill dricka alls.
skrev Bedrövadsambo i Nollpunkten
skrev Bedrövadsambo i Nollpunkten
Så fort du svarat "hör av dig igen när du är nykter" ska du inte svara alls. Bra att du är tydlig med dina gränser!
skrev Liten stor i Ärlighet varar längst
skrev Liten stor i Ärlighet varar längst
Bra jobbat med 9 dagar! Förstår vad du menar med att belöningen alkohol är inom räckhåll. Jag har tidigare haft den inställningen och grävt mig djupare ner i alkoholspiralen efter varje gång jag misslyckats avstå längre perioder. Det var först när jag började hitta andra belöningar som hälsa, närhet till barn och fru och släppte tanken på att jag "snart ändå får dricka måttligt igen" som jag nu verkar lyckats bättre (på tok för tidigt att ropa hej för mig men tror jag är på god väg). Vi är ju alla olika och i olika faser men kanske värt att fråga dig själv kommande veckor vad några glas ute i augusti tillför jämfört med risken att halka tillbaka i dåliga vanor?
Heja dig!
skrev Klariknoppen i Nynykter
skrev Klariknoppen i Nynykter
Tack för pepp och kommentarer! Igår och idag har det sannerligen inte varit lätt att vara nykter... Helgerna är en prövning, jag vet. Var på AA-möte både igår och idag, det hjälper och man känner stödet från de andra. För övrigt har det känts så segt och trist att vara nykter igår och idag. Någon slags tomhet som jag tidigare har fallit på. Denna gång är jag dock fast besluten att inte ge upp, och det är det som räddar mig än så länge. Det slog mig i morse hur farligt nära det är till alkoholen när suget slår till. Jag drack mest 3,5:or (många) och de säljs ju lite varstans.
Idag var det städning på programmet, men det gick sådär. Längesen jag städade nykter, och längesen jag städade över huvud taget. Det kommer en gäst imorgon, så jag var liksom tvungen. Har alltid avskytt denna syssla. Jag blir arg av att städa, på riktigt dåligt humör ibland. Försöker tänka framåt på belöningen när man har ett fräscht och välstädat hem, men lik förbaskat är det värsta psykprövningen och alkotriggern att dra runt med dammsugaren bland katthår och dammråttor. Till slut la jag mig på soffan istället. Får gå upp tidigt imorgon och fortsätta. Försöker komma från det här "allt eller inget-tänkandet", det här att ska jag göra något så måste det göras till 100 procent. Någon som känner igen sig? Har hört att det är typiskt oss beroende.
Ja, idag hade jag gärna köpt ett sexpack eller två, men häller i mig mineralvatten istället, och snusar som en besatt. Jag vet att det vore förödande och dödande för självrespekten att "korka upp". Tänk att få börja om med dag ett, känna sig svag och misslyckad. Nej, inte när jag kommit så här långt. Jag tänker inte resten av livet, jag tänker en dag i taget. Detta är även mitt råd till er andra! Det blir för stort och jobbigt att tänka för långt. Det räcker gott att ta hand om sig här och nu. Ha en fin och förhoppningsvis nykter fortsättning på helgen alla ni därute! :-)
skrev Dionysa i Nollpunkten
skrev Dionysa i Nollpunkten
Så bra att du står på dig, håller fast vid din gräns! Det kommer även honom till godo fastän han knappast förstår det nu.
skrev Tofslan i Ärlighet varar längst
skrev Tofslan i Ärlighet varar längst
Igår kväll öppnade jag kylskåpet och halva flaskan vin som alltid står i kylskåpsdörren (eller alltid och alltid, men den här veckan i alla fall) var borta!
Jag: Var är vinflaskan som stod i dörren?
Min man: Jag ställde den någon annanstans.
Jag: Men jag kommer inte dricka.
Man: Nej, jag vet men du behöver väl inte påminnas om det varje gång du öppnar kylen.
Alltså åh, omtänksam eller vad.
Jag har inget sug direkt, och jag VET att jag inte kommer dricka förrän mitt mål 1 augusti, vad jag tar för beslut då får vi se. MEN tankarna har ändrats lite. Istället för att tänka: åh, hur ska jag senare komma ur den och den situationen med alkohol, hur ska jag säga nej, hur kommer den och den personen ta det etc. Så har jag börjat tänka: jag klarar mig till 1 augusti och sen kan jag dricka lite grann. Inte ensam, eller i huset men ute, ett glas vin eller så.
Förstår ni hur jag menar? Ibland känns det som att jag klarar det den här gången för att jag vet att jag kan dricka senare, vilket motverkar syftet lite tycker jag. Jag vill inte ha alkohol som en belöning för att jag har avstått från just alkohol. Aja, skönt att ha två nyktra veckor kvar att tänka på det.
skrev Tofslan i Att inse fakta
skrev Tofslan i Att inse fakta
...det är ju det viktigaste. Att han tror att han dricka öl nu är ju lite problematiskt. Och jag håller med Pi om två saker, dels att du kanske inte borde dricka framför honom och med honom, även om han säger att det är okej. Och dels vill jag också tacka dig för vad du gör på forumet, du ger mig alltid kloka svar och hejarop!
Kram
skrev Tombor i Ensam
skrev Tombor i Ensam
Det är lätt att fira när det går Bra! Min stora lycka är att jag inte kan dricka två dagar på raken. Är så trött efter första dagen. Får jag bara sova en natt så kan jag dricka igen! Men ska försöka hålla den vita vägen!
skrev Blåklocka i Nollpunkten
skrev Blåklocka i Nollpunkten
Jag har under de senaste 4 veckorna få jag haft semester för första gången sedan jag flyttade ihop med min man för 6 år sedan kännt mig lugn och avslappnad.
I början av sommaren då vi bestämt att vi skulle bo separerade, men fortsätta vara ett par, då trodde jag det skulle gå. Jag kände mig djupt olycklig och rädd då vi hamnat i detta läge.
Det har nu istället visat sog för mig att då vi har haft kontakt via sms eller då vi träffats de få ggr , tre för att vara exakt? Under dessa 4 veckor så har jag fått sådan oro och ångest av hans ångest som direkt hamnar hos mig.
Nu har jag då vi senast sågs, för 6 dagar sedan, sagt till honom att jag inte vill få några sms eller prata med honom då han druckit. För jag mår dåligt av det och vägrar hå med på detta längre.
Det förstod han och har inte hört av sig.
Förrän idag. Han började skriva lite vardagligt om ingenting speciellt men så fort jag svarade och önskade honom en trevlig kväll så kom spydigheterna, elakheterna, martyrskiten.
Då skrev jag kort och gott:
" du får höra av dig då du är nykter. Vi hörs".
Som svar blev det något spydigt.
Det gäller verkligen att inte hamna i hans sjuka argumentation och hans fyllesnack! Jag vet ju det här. Detta är några timmar sedan, så han har ju säkerligen druckit hela eftermiddagen .
Detta hjälper mig att hålla motivationen och att stå gast i mitt beslut.
Jag har under så lång tid trott och känt att det är mig det är fel på att jag är en värdelös psyksjuk pms-kärring...
Det är i slla fall det min man brukat skrika åt mig då jag protesterat mot hans sätt att dricka dagarna i ända under ledigheter...
skrev Tofslan i Ensam
skrev Tofslan i Ensam
Även om man faller tillbaka en dag så är det en ny dag imorgon. Bra att du inte faller ner i spiralen! Det gör jag när jag dricker, en dag blir till många fler.
skrev Tombor i Ensam
skrev Tombor i Ensam
Har varit till sjukhuset och gjort arbetsprovet för att se att hjärtat fungerar bra och det gjorde det! Ska göra en undersökning till innan jag kan ropa hej! Ska fira det med något gott men inte alkohol! Skönt med en framgång!
skrev Pi31415 i Att inse fakta
skrev Pi31415 i Att inse fakta
då sker en dialog och en process fortskrider. Förhoppningsvis kan det utmynna i något fungerande och bra för er båda.
Hoppas att ni får en bra andra dag på festivalen.
Vill också passa på att tacka både för att du delar med dig, och att du är så engagerad här på forumet, Bedrövadsambo.
skrev Sannah i Jag vill lyckas
skrev Sannah i Jag vill lyckas
Märkliga saker händer här i nykterheten :)
Oväntat roliga saker! Idag har varit en underbar dag med härliga människor!
Jag hade inte kunnat uppleva denna dag om den kom för fyra veckor sedan.. då hade jag varit bakfull och inte vågat köra bil...
Kram!
skrev Pi31415 i Relationsproblem
skrev Pi31415 i Relationsproblem
Denna händelse utspelade sig för ett antal år sedan ute på landsbygden, någonstans i vårt avlånga land.
En man kommer körande med sin bil på en mindre landsväg. Plötsligt springer det upp en katt på vägen. Mannen har inte en chans att hinna bromsa eller väja med bilen, så katten blir tragiskt nog ihjälkörd. Efter att mannen har kontrollerat hur det har gått med katten, ser han sig kring om det finns någon bebyggelse i närheten där katten kan tänkas höra hemma. Han ser en liten röd stuga en bit från landsvägen.
Mannen kör fram till stugan, knackar på och kliver in. Vid köksbordet där inne sitter en äldre kvinna.
- Är frun möjligen ägare till en grå-svart-spräcklig katt?
- Jo då.
- Tråkigt nog är det så att jag just kört ihjäl den katten. Det fanns ingen chans för mig att undvika då den sprang upp framför bilen.
- Men hu vad hemskt, utbrister kvinnan. Den katten som var mig så kär.
- Jag är hemskt ledsen, säger mannen. Och jag vill gärna ersätta katten. Går det bra?
- Jo då, säger kvinnan, nog går det bra. Lägg dig först ett tag på fönsterbrädan där och spinn, sedan kan du gå ut i ladan och jaga möss!
"Vill inte kalla det för sug men det kanske är just vad det är? Det skulle säkerligen försvinna efter ett par glas vin men jag är inte ett dugg sugen på att dricka nånting."
Så känner jag exakt! Måendet går ju upp och ner, vad skönt att det känns bättre efter träningen. Hoppas att dippen lägger sig lite nu. Jättebra med 15 dagar!