Senaste kommentarerna i forumet

Håller med Bedrövad... Det är det bästa du kan göra både för honom och dig själv. I den här sortens kamp är man i grunden ensam även om stöd kan finnas. Kanske de närmaste inte är de som kan ge bäst stöd eftersom de är de mest drabbade.

Hallå, prova att ät ordentligt och även drick ett par glas kallt (kolsyrat är min favorit) vatten så släpper det säkert. Vår hjärna blandar ofta ihop sug på a, när vi egentligen är hungriga eller törstiga. Kämpa på, spela hela filmen, tänk hur du mår imorgon om du dricker a ikväll. Lycka till!

Var och en har ansvar för sitt eget liv. Och sina barns, tills de blir vuxna och klarar sig själva. Bit dig i tungan och sluta "fixa". Låt honom fixa själv. Lättare sagt än gjort, jag vet. Men väldigt viktigt för ditt psykiska mående.

Mår du sämre nu än i början av avhållsamheten? Är det "bara" sug, eller känner du dig direkt dålig?

Helvete.........
Så sugen, phuuuuu
Snälla låt klockan bli 18:00 så bolaget stänger.

Känner igen det där x 2. Och när toleransen ökat så pass så är det verkligen inte mycket idé att hålla på. Bara en ful ovana att skrapa av sig.

Blev erbjuden ett glas igår och kunde sen inte sluta. Är så trött på mig själv. VARFÖR VARFÖR VARFÖR?!?! Jag är svag som inte kan säga nej eller stå emot suget. Drack nästan en hel vodkaflaska 375 ml! Ändå blev jag inte extremt full, toleransen har verkligen ökat.
Idag blir vit.

Berättade för de nära. Jobbigt men skönt!
Förhoppningsvis ett första steg mot frihet utan Alkohol!

Vet inte hur gamla barnen är men tycker det är en helt rimlig gräns du sätter! Bara en sån sak som att något skulle hända så kan de ju inte köra till akuten! DIn pappa skriver att du ska lita på att de gör rätt bedömning! Tycker detta är DIN bedömning då det är dina barn! Och så får de respektera det eller för den delen låta bli! Men då förlorar de den stora förmånen att umgås/passa sina barnbarn! Hoppas du har fler alternativ till barnvakt så Du kan stå fast vid vad du tycker känns rätt i hjärta och mage!

, och det känns rimligt, även om det just i denna stund inte gör mig mindre orolig eller på något sätt får situationen att kännas bättre eftersom jag fortfarande inte vet vad han tänker göra"

Skriver du och det samlar också ihop känslan av att vara inne i aktivt medberoende.
Alla tankar snurrar och man ser ingen början och slut på tankarna.
Om bara om vore så skulle problemen åtminstone vara hanterliga.
Då skulle vi kunna börja jobba med relationen istället för att hela tiden fastna i det här med alkoholen.
Osv osv.

Men om du istället tänker om så bara för en minut.
Detta är inte mitt problem att lösa eller lägga energi och faktiskt känna det inifrån och ut att det är sant.
Då kanske du får en liten frist i plågan.

Det kan vara början på en ny väg för dig att gå,oavsett om du sen väljer att leva kvar i relationen eller inte.
Fokus på dig,inte på relationen eller alkoholen.

Du vill förändra dina alkoholvanor och funderar på om du kan sluta helt tvärt eller om du bör trappa ned. Det bästa vid risk för abstinens är alltid att söka hjälp inom vården samtidigt bestämmer ju du såklart själv. Vi har en liten text om abstinens och rekommendationer här;
https://alkoholhjalpen.se/akut

Hoppas något här blir hjälpsamt, skriv och läs gärna vidare här!

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen

Givetvis har du rätt att be dem låta bli att dricka alkohol, likväl som du ber dem att inte ge dina barn Cola/läsk på vardagar tex. Men du kan inte tvinga dem att låta bli förstås. Vill de inte är det förstås okej, med konsekvensen att du står utan barnvakt. Påbörja inte en sådan sak utan att fullfölja är mitt råd. Alkoholister tycker alltid att de har koll, även när de kör rattfulla. Tyvärr.

Du berättar att du satt en gräns gällande alkoholen till dina föräldrar på grund av oro för dina barn. Modigt och starkt! Nu funderar du på om du gjort något fel samtidigt låter det som att du vet att du har rätt att sätta gränser. Du förklarade vad som gjorde att du satte denna gräns vilket ofta är hjälpsamt, det visar att det inte är mot personen utan ett beteende, klokt!

Vad tänker du att du skulle vara hjälpt av just nu?

Läs gärna runt och skriv på forumet, hoppas du hittar något som blir hjälpsamt för dig här.

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen

När min sambo kom hem asplakat den där lördagen i början av mars tänkte jag faktiskt tanken att filma honom, och visa den för honom. Gjorde dock aldrig det, då hade han nog dött av skam. Han minns ingenting själv, har bara fått det återberättat av mig. Skämmigt nog.

Fortfarande nykter....?
Tack för uppmuntran "Bedrövadsambo" och "Gränslös".

Ja, gränslös har jag också varit när jag varit full...allt knäppt och konstigt som jag gjort kändes så rätt, just då, i berusat tillstånd!

När jag tänker på det idag är det ju helt galet att en vuxen kvinna beter sig som jag gjort.... läs mina "gamla" inlägg, de som jag skrev för några veckor sedan men som känns som en helt annan tid.
Tack o lov att jag har tagit mig ur alkoholens grepp.
Det kommer dock ett och annat sug emellanåt men det senaste var i fredags när jag började semestern, sen har det varit lugnt. Tar ett, två eller t.o.m 4 glas alkoholfritt vin ibland och det känns helt ok! ?Så skönt att slippa baksmällan!!

Ha en trevlig kväll alla! ?
Kram

Eftersom jag vet att han bara blir på dåligt humör om jag försöker prata med honom om det här på morgonen innan han åker till jobbet så skickade jag ett långt sms där jag skrev att jag vill hjälpa och stötta honom men att han själv måste vilja sluta dricka om vi ska kunna vårda vårt förhållande.
För sanningen är ju att även jag måste jobba med vissa saker för att vårt förhållande ska fungera, alkoholen är ju inte det enda problem vi har även om det just nu kretsar mycket kring det.
Jag fick ett bra svar tillbaks där han bl.a. skrev att "vi klarar det tillsammans". Det kändes bra, men åter igen, det säger mig egentligen ingenting förrän jag med egna ögon kan se en förändring hos honom. Att han är nykter när han kommer hem ikväll exempelvis.

Medicinerna gör oftast de ännu värre för någon som har problem med alkoholen.
Jag körde på som tusan när jag åt sri medicinerna.

Sitter mer eller mindre i samma sits själv förutom att jag inte kommer hem blåslagen,
Jag är inne på tredje dagen som vit och jag skulle nog säga att lägg av rakt av så har du en eller två veckor som är jobbiga istället för att dra ut ångesten på längre sikt.
Träna, ät och hitta på saker som är roliga och som inte är asosierarat med alkohol

Att fota är perfekt. Önskar jag hade foton på mig de gånger jag gjort bort mig, mycket talande att se dem och begrunda.
Så roligt för dig med huset heller verkligen tummarna. ?????

Korten på bordet är otroligt starkt gjort, nått som många av oss inte fixat även jag.
Någonstans verkar det som du har en hel del insikter redan nu och att gå på AA möte kommer du inte efteråt att känna är ett straff.
Ta all hjälp du kan få och skriv o läs här. Det finnas massor av klokskap här.
Styrkekram!

Klart att du ska fotografera skåpet med gömda lik! Minnet bleknar fort, då är en sparad bild en bra påminnelse. Håller tummar och tår för att huset passar er ✊?

Bra jobbat. Det låter fantastiskt, jag ser också fram emot att komma i de kläder som just nu är för små. Nu kämpar vi på!

Eftersom jag drack under kvällens sena timmar i går så sitter jag på tåget nu. Promenaden till stationen tar ca åtta minuter, men jag var det tungt och segt att gå dit.

Dessa tre senaste dagarna har jag varit ledig från jobbet och antagligen därför som jag har druckit varje kväll. Jag har försökt sysselsätta hjärnan och kroppen med trädgårdsarbete, plockat jordgubbar, kokat sylt, svurit över var de tomma glasburkarna har blivit av, städat en garderob men lik förbannat hällt i huvudet på kvällarna. Nix, både jag och Flaggeländet föll till marken.

På tal om den så kom grannen för några dagar sedan och frågade om flaggan på hans tomt tillhörde mig? Hm! Funderar på att låta den blåsa iväg dit den vill eftersom det är ett sabla rännande efter den. Kanske blir jag också fri då?

Jag är inte intresserad av att trilla tillbaka in i alkoholens famn igen efter dessa dagarna utav den självförvållande förgiftningen. Min kropp har mått så enormt mycket bättre och jag har blivit av med nio kilo någonstans på vägen. Faktiskt så har även sömmen varit bättre de senaste veckorna.

Den där spikmattan med alla taggarna har jag inte provat, fast den ligger där och väntar på att få punktera mig. Jag är egentligen ingen fegis men tänker ha något mellan mitt skinn och nålarna första gången.

Jag ska nog testa den när jag kommer hem från jobbet ikväll/natt.

Attack mot alkoholhelvetet igen

Tack. Ja det känns verkligen som ett bra beslut, vilken befrielse att aldrig mer vara bakis, aldrig mer göra saker man ångrar etc.
Jag vill leva drömmen och det är endast jag som stoppar mig själv från det. Jag dricker inte alkohol längre, det kommer jag säga varje gång någon frågar i framtiden. Har folk mer frågor så har jag tusen anledningar att ge dom att jag inte dricker.

Ett AA-möte ikväll kl 19 är ett väldigt klokt första beslut! Där kommer du få mycket stöd och vägledning.