Senaste kommentarerna i forumet

Bara plus på nykterheten verkar det som! Härligt ?????

Du klarar det. Skönt att abstinensen inte varit så svår.

Tack Restart!
Det känns helt fantastiskt...
ingen bakfylla, ingen ångest, inga minnesluckor, inga pinsamma sms, inga tappade telefoner eller Visa-kort, inget ramlande i buskarna, inga blåmärke eller skrapsår, inget omkullcyklande, inga förstörda kläder och inte blivit utledd av vakter från krogen på 6 veckor!! ?

Kram till er alla! ?

Helgen har gått jättebra eftersom jag har jobbat. Brukar inte ha något sug på att dricka alls då. Men ledig dag i veckan som kommer och långledig nästa helg, det kan bli utmaningar. Men jag ska inte köpa hem något, har ju klarat mer än en vecka snart, ska minsann klara en till (minst..!). Så jag är relativt fräsch, men trött efter långa pass på jobbet.

Malta, jag har också ofta druckit i ensamhet, ingen annan märkte (tror jag iaf), och skamkänslorna var lättare att 'släta över' och glömma. Men i längden går det inte att ljuga för sej själv. Och det är ju framförallt för oss själva, som vi måste försöka. Men vi gör så gott vi kan och förmår, som du skrev. Jag tänker: en dag, ett steg i taget. Det kommer att gå lättare allteftersom, det har jag ju märkt. Tänker inte alls lika ofta på alkohol som jag gjorde för några månader sen (nästan varje timme då). Vi får inte ge upp, oavsett hur många gånger vi 'misslyckats' ?Nu är jag som sagt trött, kommer nog att sova som en sten inatt. ? Ha en fin ny vecka, med nya friska tag, alla! Kram

...vännen. Du jobbar jättemycket den här helgen hoppas det inte varig för svårt i dag?
Kram

När man bestämmer sig för att inte lyssna på demonerna så försvinner suget har jag märkt! Hjärnan är så van att tala om för mig att nu skulle du må så bra av något att dricka! Du behöver inte känna den där olustkänslan du har! Ta något att dricka!
Vägrade idag att lyssna och det gick bra! Men då kommer genast ångesten istället! Ångest över att jag dämpar med alkohol! Ångest om jag förstört för min familj! Ångest om mina barn oxå hamnar i samma skit!
Men jag är iallafall nykter och tänker fortsätta kämpa och kämpa!

Förstår att det är tufft! De allra flesta här har problem med att dricka kontrollerat. Det goda är att du lyckats med det tidigare och då kan du göra det igen. Börja om! Älta inte detta utan konstatera att det blev för mycket men du är inte en dålig människa för det! Ge inte upp! Du kan......

Varför jag inte tycker om mig själv vet jag faktiskt inte! Har känt så i ett helt liv i princip. Sen har jag ställt till det några gånger som grädde på moset. Jag tycker aldrig att jag räcker till och tänker alltid att jag kunna gjort mer! Dålig självkänsla som jag ständigt jobbar på! Jag tänker att man inte är dålig för att man inte klarar ex att dricka måttligt. Däremot kan det få negativa konsekvenser. Vill bara duga i mina egna ögon!

Jag har haft en stor klump i magen i flera dagar. Ena halvan av mig vill bara avsluta förhållandet och inte ge mig in i detta, men samtidigt vill jag tro på hans förklaring att missbruket beror på en tillfällig svacka och att han är lättad över att jag vet om det.
Jag har rotat runt bland hans grejer, hittat flaskor och boxar, och berättat för honom att jag sett allt. Känner mig som en otroligt dålig partner pga detta.
Vi har pratat om hans missbruk ikväll och han säger att han vill rensa ut allting men att han vill göra det själv eftersom han tycker det är pinsamt.
Just nu tror jag honom.
Samtidigt är jag rädd att han bara kommer gömma flaskorna på andra ställen istället för att rensa ut.

Jag vet inte hur jag ska hantera alla känslor och tankar.

Du har klarat 6 dagar jag 5 1/2 nu är vi på gång. Det känns jättebra även om även jag är trött av för lite sömn. Men det känns så bra att vakna nykter.
Malta du är snart där du också, tänker på dig.
Kram

Hej Jason
Jag har mångårig erfarenhet av eget och andras alkoholberoende och jag vågar påstå att där finns en väg ut ur beroendet för praktiskt taget alla. Men vägen kan variera mycket. Du bör alltså söka efter den väg som passar dig bäst. Att börja med att skriva här är utmärkt här finns verklig expertis. Jag skulle om jag vore i ditt ställe också prova AA , NTO, Länkarna och kommunens alkoholrådgivning.
Lycka till
Ikaros

Välkommen till forumet, Nea!

Jag kan absolut förstå din känsla. Att leva ihop med en missbrukare är svårt.

Många kramar och hoppas att du fortsätter att skriva här.

I kväll. Sitter med en god kopp kaffe och kollar film. I dag var jag barnvakt till en liten kille så underbart att få pyssla om den fina lilla killen. Njöt i fulla drag.
En nykter dag och en nykter morgon.
KRAM

om den perfekta familjen skapar kaos och dåligt samvete hos de flesta. Det är bättre för barnen att ha två hem där de vuxna mår bra än ett hem där det finns bråk. Du måste skapa ett tryggt hem hemma hos dej. Alkohol = otrygghet för barn.

Självförakt är ju en bra grogrund för flykt i alla dess former, t.ex. via alk som ju dessutom är suveränt självbestraffande... Vad har du gjort / inte gjort som får dig att känna självförakt? Frågar, eftersom jag i viss mån kan känna igen mig. Skuld, skam, etc.... börjar så smått ifrågasätta dessa känslor.

Jag blev sjukskriven för utmattningsdepression för tio år sedan. Fick tre återfall, i samband med att jag försökte sluta med SSRI-medicinen. Nu slutar jag inte igen, jag fortsätter med typ underhållsdos. Men jag har omprövat hela mitt liv typ. Separerat, flyttat till lght (mkt mindre jobb), har satt tydligare gränser på jobbet, mot barnen, prioriterar mig själv, tar alla chanser att vila osv.

Framför allt måste man förändra sitt sätt att både tänka och göra, se till att inte köra på i 190 knyck. Stress är inte farligt, men brist på återhämtning kan göra dig väldigt sjuk. Och alkohol är INTE återhämtning, tvärtom. När jag har varit deprimerad har jag helt naturligt inte druckit alls under flera månader. Ångesten blir ju så mkt värre om man dricker, ångest är skitjobbigt nog ändå att uthärda. Lyssna på din kropp och dra i handbromsen!

men trött och huvudvärk. Ska bli skönt att somna in nykter.

Som många andra försök verkar jag skriva mkt i början. Tristess och irritation börjar krypa på. Förvånad att jag inte känner några större abstinensbesvär. Irritation kan ju vara ett såklart men med tanke på mängden jag hävt i mig månaden innan jag slutade förväntade jag mig mer skakningar/svettningar etc.

Fru är bortrest så kan lätt fuska och slippa smygdricka men vet att jag inte kommer göra det.

Ska kolla på fler avskräckande dokumentärer innan jag somnar.

Tack för att du delade med dig bedrövad sambo. Skönt att veta att det är fler än en själv som har problem. Dröjer en månad innan jag får träffa min psykolog.

Ja det är ju en bra liknelse med allergi. Man undviker ju sånt som man blir sjuk av, men dricka alkohol i mängder som är skadliga, det gör man/jag. Det är ju så dumt. Det känns bra att vi ska vara hemma nästa helg och inte resa iväg. Det ska bli så skönt att inte dricka. Ja, jag är överkänslig. Det känns bra att tänka så.
Tack Manda, dina ord värmer ska du veta. Hur har din helg varit?
Kram

Det låter som om du hamnat i en spiral som snurrar allt snabbare. Tror att det klokaste du kan göra är att berätta för dina chefer att du har problem med alkoholen och ta emot erbjuden hjälp. Risken är att det blir mycket värre om du inte tar tag i dina bekymmer nu. Men det viktigaste är att du inte är någon dålig person!! Du är värd nåt mycket bättre än vad du verkar ha nu! Det kan vara tufft att erkänna för andra att man har problem men jag tror du vinner på det i längden!

Har nyss sett ett program om utmattningssyndrom. Drabbades själv av detta för snart två år sedan och det känns inte som jag har återhämtat mej än. Alkoholen har gjort att jag inte fokuserat på att vila...göra roliga saker..och allt som gör livet värt att leva. Undrar om jag är tillbaka på ruta 1... ska jag måsta sjukskriva mej igen...nä jag får försöka kravla mej upp ur dyn själv.

Tack för stöd och bekräftelse på att mina känslor är normala!
Du tolkar mig helt rätt - jag vill inte se honom död egentligen. Men frustrationen över hans lögner, svek, manipulation och förvanskning av vad jag säger leder till en så enorm uppgivenhet att jag ibland tänker att det skulle vara lättare för mig och barnen att sörja honom och hitta ett stilla lugn än att ständigt få såren upprivna. Jag hatar vad hans missbruk har orsakat vår familj och skulle vilja skicka missbruket och alla dess konsekvenser långt bort i en mörk håla.

Hej alla!
Jag klarade nästan en hel vecka!
Fick ett litet återfall i fredags.
Men stoppade tandborsten i munnen och försökte spy ut allt efter ett tag. Så patetiskt!
Nu skall jag försöka ladda batterierna och se framemot en ny vecka och då förhoppningsvis helt nykter.