Senaste kommentarerna i forumet

Hej och tack för hälsningen inne hos mig. Jo alkoholfri öl kan nog bli en ovana det med. Jag har satt i mig 4 st under denna lördag. Glad att det inte var starköl i alla fall!

Jag skall försöka återkomma med med ett längre inlägg imorgon. Nu behöver jag sova. Godnatt.

Hej på dej Steglitsan, tack för hälsningen hos mig.

Fint att se dig tillbaka, jag har myst mig igenom din omstart här. Naturligtvis inte över att du haft det svårt, men jag var orolig över dig och nu lyser det så tydligt i dina texter att du börjat ta hand om dig själv. Härligt, fortsätt så. Och jovisst, du skall sköta om det egna huset först - alltid.

Litet oroande att du talar om att kanske dricka måttligt snart igen. Du vet min teori om att ett ordentligt uppehåll (~1/2 år) behövs för hjärnan alls skall ha en chans att ställa om sig. Jag tror fortfarande på den teorin ;)

Hur som. Massor med kramar och ha en skön vårvinter,

Mannen i garaget sen i morse, "städar och sorterar" heter det idag, in fram och tillbaka lite smålullig och än så länge på gott humör. Lär bli en fyllesnarkare på soffan innan det är dags för middag...suck.

Uppdatering två timmar senare...han vinglar in aspackad och stinker sprit...men han har inte druckit nåt, jävla kärring som inte kokat nån mat ännu...så nu ska han hjälten fixa middag som är så full han knappt hålls upprätt..

Hur har ni andra det idag?

till dina nyktra månader! Fint att se dig här! / mt

som skriver aktivt med varandra nu! Allt mitt stöd till er! Jag följer er sporadiskt och gläds åt att ni håller kontakten med varandra och era trådar levande. Det betyder så oerhört mycket att sätta ord på sina tankar, känslor och erfarenheter och att sen märka att jag inte är ensam! Att andra delar samma erfarenheter, samma drömmar, samma kamp!
Forumet var min livlina under ett par år så jag vet. Jag har fortsatt läsa här, vissa tider sporadiskt och ibland sgs dagligen. Här på anhörigsidorna är det långa tider rätt låg intensitet och jag tänker att livet i skuggan av missbruket tar så mycket kraft att det inte finns ork kvar att skriva att skriva om sitt och svara andra. När jag ser mänskor som hittar kraft och styrka i varandra blir jag varm i hjärtat. Kramar och kvinnokraft till er och glöm aldrig att det är möjligt att ta makten i sitt eget liv! / mt

Hoppas du är i form igen! / mt

...via en stor livsmedelsbutik som ligger granne med "mitt" systembolag idag. Hem kom jag, med mat och utan alkohol! Succé - lite otippad sådan! Jag har inte sonen i helgen och har en del att göra imorgon, men nu ikväll var det öppet. Typiskt tillfälle för drängfylla. Så nu sitter jag istället och mumsar chips och kollar på dokumentärer och läser och svarar på lite jobbmejl jag inte hunnit med i veckan. Ser framemot att vakna pigg och fräsch imorgon och ta ett morgonpass på gymmet! Hoppas ni har en härlig fredagskväll alla fina!

Så, nu är alla ölburkar borta, skänkte dem till de tappra tiggarna utanför Konsum som jag alltid brukar göra. Blir väl att ge dem en slant i fortsättningen istället.

Redan vid fredagsfikat på jobbet började det krypa i kroppen, min biologiska klocka vet att då är en rejäl fylla inte långt borta. Kändes tomt på något sätt när jag insåg att jag inte skulle dricka ikväll.

Nu sitter jag här och funderar på vad man ska göra istället..
Får väl bli en film och sedan en tidig kväll.
Ser fram emot att vakna upp nykter på en lördag, kan inte komma ihåg när det hände senast.

Jag har exakt samma problem dom du ..., både med à och med uppkopplingen. Irriterande! Det har ju blivit en god vana detta forum. Nån som vet vad problemet består i? Verkar inte vara mobilen i sig då min andra mobil funkar.
Önskar dig precis en så fin och harmonisk helg som du beskriver!

Ja, jag blev också illa till mods av bara utsikten av att inte komma in här på ett tag! Hos mig funkar det fortfarande inte via vårt hemnätverk men med mobilen går det bra. Så viktig denna kanal har blivit på kort tid, ett ställe att ventilera för att kunna behålla förståndet!

Ser inte heller riktigt nån framtid där vi är tillsammans. Tänkte så långt fram som till pension, ska vi två då sitta här ännu - han full och odräglig och jag med en känsla av att vara inlåst och ha förbrukat hela livet på ett sätt som inte alls varit som jag velat? Livet är inte oändligt, vill inte vakna upp om 20 år och tycka allt gått mig förbi och inget blev som jag önskade. Vill umgås med folk, resa, läsa, gå på utställningar och teater, delta i diskussionsgrupper, vara framgångsrik och utvecklas i mitt yrke...inget av det kommer att hända om jag fortsätter med honom. Min dotter verkar redan må dåligt av hematmosfären, skulle hon egentligen ens må sämre om vi flyttade isär? Tänker mycket på dottern och hennes framtid men jag vill ju också ha ett liv medan hon växer upp. Skulle sakna henne ohyggligt och oroas massor när hon är hos pappa, men är det bättre hon ska leva i ett olyckligt hem med sprit lite nu och då? Kanske han håller sig med bara henne hemma, om det är jag som stressar honom till drickandet?

Så många frågor, så få svar..

Det värmer att någon bryr sig! Har varit en lite lättare dag idag, skolningsdag med jobbet på annan plats än kontoret vilket faktiskt var förvånansvärt kul och det tog för ett tag tankarna ifrån allt strul i ens privatliv. Mannen verkar hålla sig nykter idag också, vilket jag inte alls väntat mig så kanske det blir en lugn kväll.

Hoppas du Muminmamma hinner samla lite krafter till nästa veckas samtal. Ibland kan det faktiskt vara så att det känns värre när man börjar tala om saker, man hör själv hur ens liv låter när man säger saker högt. Men för att komma vidare måste man väl igenom den smärtan, och önskar dig all styrka på vägen!

jag är här men min mobil kommer inte längre i kontakt med servern så jag har inte kunnat berätta något om veckan.
Men det har varit en mycket bra vecka eftersom det har varit en vecka av kloka val, väldigt lite ensamhet och noll alkohol. Helgen kommer gå i samma spår för alla alternativ är undanröjda. Kör både med livrem och hängslen just nu och insett att så får jag göra tills jag landat i en längre ihållande nykterhet.
Hoppas du får en fin helg!
Ja det önskar jag alla forumvänner och mig själv, en skön, fin och bra helg. För egen del noterar jag minskad ångest för varje nykter dag som går och ökat glatt humör. Nånstans inuti mig bor en ganska glad o nöjd person, henne vill jag hitta och få fram på nytt.

Hej på er :)
Har ni några roliga planer inför helgen?
Kram och trevlig helg!

Hej på er,

alltså nä det var nog nåt med denna sidan eller så hade man blivit spärrad. För kom inte åt det vare sig på hemnätverket eller 4G igår alls. Blev nästan lite svajjig bara pga det, det har liksom blivit en stöttepelare detta forum som man har som sin fristad och när den inte funkar....

Ja det där med att stjäla känslor och framförallt gärna berätta hur man ska känna inför saker och vad vi ska göra i framtiden...allt dessa planerande för framtiden, är det för deras egen del så de kan planera med oss? Jag har slutat prata om framtiden, för jag ser ingen framtid alls...om inte han ser nåt slut på flaskan varför ska jag se nån framtid för oss?

Ska ta o sätta mig med det där brevet, känns som att det är läge nu!
Här blev det ett par öl igår för hans del ute i garaget, sen när han kom in så skulle han ha te och muffins som jag bakat....jag gick o la mig, det är faktiskt inte mysigt och sitta o dricka te och kolla film med en man som är halvfull bredvid. Lite av charmen försvinner kan man säga av det där film myset!

Registrerade mig på bostadssida igår också...känns konstigt att ha tagit det aktiva valet med insikt om att ha en lägenhet för mig o sonen.

Detta förbannade ägande av de känslor man har och hur man känner. Vet ni, vi har kvar en glöd i oss som kämpar. Det är därför vi har kommit hit och börjat läsa och skriva. Vi har varandra.
Idag provocerades min man av hur jag flyttade en ryggsäck och hur jag ställde ner den på golvet.
jag var iväg med de små och min man söp i garaget och hamnade sedan som vanligt i soffan. Med mobilen OCH tv:n på. Han har gapa lite på barnen och när jag sa att han var full och skulle lugna sig sa han att jag har en psykos.
En helt vanlig torsdag.
InteMera var försiktig så han inte snokar.
Stor kram ❤

Jag skulle så vilja hjälpa dig ❤ Du skulle så behöva att bara vila. Jag tycker det är bra att din chef får veta hur trött du är. Skulle det kännas ok att berätta mer? Jobbet kan erbjuda mer hjälp och stöd än vad man tror.
Jag är också vaken länge. Är min tid då när mannen somnat i sitt rus.
Det är svårt att komma till ro och slappna av när allt omkring en är kaos.
Kikar in igen om en stund och kollar dig. Stor kram

Vill gå och sova men huvudet så fullt av funderingar och planer, så blir nog mest att stirra på månskenet genom nattfönstret tills man slocknar av utmattning igen. En kollega har idag varit och pratat med en av våra chefer om mig, hon ser vad trött jag är och att jag inte riktigt orkar med jobbet och hon ville hjälpa mig att få en åtminstone lite lättare arbetsbörda. Hon ser jag är nära en sjukskrivning för utmattning.

Hoppas ni andra här får en lugn kväll och natt, önskar er alla den styrka jag önskar jag själv hade just nu.

Jag känner så igen att de växlar från att man får en kram eller en smekning över armen när man diskar till att man två timmar senare kallas för allt det värsta de bara kan komma på och man ombeds gå och dö eller försvinna om det inte passar att leva med dem som de är. Nästa morgon ska man igen dricka morgonkaffe som om inget hänt och han kan undra vad fan jag ser så sur ut eller vad tusan jag funderar på när jag med tom blick stirrar ut genom fönstret. Jag tillåts inte ha några egna känslor utan ska känna som han tycker jag ska för stunden, om han är elak ska jag bli lessen och är han glad ska jag också vara det. Att han gjort mig lessen och förbannad ska jag liksom bara stänga av när han vill jag ska vara glad igen. Låter ju helt sjukt. Nu är det bara så att jag slutat låta honom diktera mina känslor och jag är glad eller sur när det faller mig in.

Jag har nog långt redan släppt honom känslomässigt, känner ingen sorg eller saknad efter hans närhet längre. Det enda jag kan tänka på är hur jag ska kunna lämna honom på ett säkert sätt och få dottern med mig. Min största skräck är det en anställd på ett skyddsboende för våldsutsatta kvinnor berättade: om dom tvivlar på att jag 100% säkert kan garantera barnens säkerhet, om mannen kan tänkas begå nya våldsbrott riktade mot kvinnan och barnen riskerar hamna i fara så kommer soc att omhänderta barnen för att trygga deras säkerhet. Det är motivet till att jag stannar, inte det att jag hoppas vi skulle bli en riktig familj igen vilket vi när jag tänker på det nog aldrig riktigt varit.

Jag blev också idag lite fundersam för dethär forumet gick inte att komma åt när jag använde vårt hemmanätverk, som att sidan skulle varit spärrad men med uppkopplingen via 4g på telefonen kom jag in. Sammanträffande eller skannar han sidor jag besöker? Skulle inte vara första gången han bryter sig in i mitt digitala privatliv heller...

Imorgon ska jag ut och äta med några vänner. De vet inte att jag inte vill dricka. De kommer att dricka och vi är bjudna på fördrink hos en av dem. Rött, vitt och bubbel. Jag väljer....bubbel. Vatten alltså! Gärna med en limeskiva! De får tycka vad de vill! Jag ska köra och har inget val. Dessutom ska jag berätta om min detox från alkohol. Eftersom drickandet blev destruktivt pga stress etc. Jag tror att jag kommer att ha roligast, skratta hjärtligast och diskutera djupast! Jag har inga problem att vara rolig, tramsig, allvarlig, känslosam. Jag behöver inte alkohol för att våga djupdyka i mig själv och våga visa vem jag är!
Tanken på hur underbart det skulle vara att dricka vin finns där i bakgrunden! Absolut! Supersugen! Som jag blev tipsad om här så accepterar jag suget! Jag blir inte full av suget! Observerar känslan, tankarna. Låter dem snurra och släpper sen vänligt ut dem ur min hjärna. Bjuder in viljan att vara nykter, sund, och att må bra. Vara en pigg och glad mamma! En bra förebild!
Styrka åt oss alla!!?

Här kommer en till som skriver under att blotta ljudet av en burk som öppnas skapar ett fysiskt obehag! För att inte prata om lukten när man kommer hem och en millisekund efter man klivit över tröskeln känner lukten av öl som druckit medan man var borta. Fy, får mig varje gång att vilja skrika rätt ut!

Men jag har lite svårt med termen medberoende. Jag är inte beroende av nåt; inte av honom eller att ta hand om honom, reda upp efter honom även om jag ibland gör det men mest för att barnen ska slippa se. Jag är arg, men väljer att vara tyst oftast med enda hänsyn till min och barnens säkerhet. Är inte rädd att såra honom, att han ska bli lessen, att han ska tycka mindre om mig för att jag ibland säger ifrån - för der har denna teater hållit på allt för länge för. Det enda som får mig att stanna är att det med en våldsbenägen alkoholist faktiskt i vissa fall är säkrare att stanna med dem än att lämna. Så medberoende vet jag inte, motberoende kanske snarare?

Vid 17 idag började tankarna vandra mot att köpa vin, en flaska rött bara sådär. Kolla en film i kväll och dricka vin. Röka några cigaretter och dricka vin.
Googlade öppettider på Systembolaget, de hade öppet till 19, perfekt! Samtidigt tänkte jag nej nej nej, jag vill ju inte, eller vill jag? Så jag satt där i en timme och försökte att bestämma mig vad jag ville. Ville jag dricka vin och varför isådafall?
Varför vill jag inte dricka vin?
Varför kunde jag inte riktigt bestämma mig över vad jag ville?
Var jag hungrig?

Så jag gick ut med hunden och tänkte att nu bestämmer du dig studenten. Jag vill ju verkligen inte röka och egentligen är jag inte sugen på vin eller berusning alls. Så jag bestämde mig att nej. Inte idag heller. Jag vill inte.
När jag väl tagit beslutet kunde jag släppa alla tankar kring öppettider på systemet och filmer på tvn. Det visade sig att jag var hungrig och behövde middag och en glass.

Idag var det inte lika lätt att vara helt nykter, men det gick och det gör mig glad. :)

Kram på er! ?

Här kommer en medberoende till. Pysljuder från burkar som öppnas, åh så jag hatar det.
Ikväll har jag och de små åkt pulka. Lite snö i Skåne ?och min man...Ja som vanligt satt han i garaget och drack.
Är så glad att jag hittat hit. Ni är fantastiska! Stor kram

Att hitta någon skulle säkert göra att jag dricker mindre men det kan väl inte vara svaret? Jag vill som singel kunna känna att jag mår bra utan att dricka. Vill kunna slappna av utan att behöva dricka.
Jag vet om att jag dricker för mycket. Vet om att det inte är hälsosamt. Men vad ska göra för att jag ändrar mitt beteende? Jag blir typ aldrig bakis längre exempelvis. Sköter mitt jobb och inget i min vardag påverkas av mitt drickande.

Fan vad jag trycker sötsaker! Idag har jag ätit stora portioner glass, sockerkaka och lösgodis! Förra veckan bakade jag semlor och vi har vräkt på med det. Chips och nötter.
Började under hösten och eskalerat efter nyår. Det har nog att göra med att jag minskat på alkoholen under hösten och nu efter nyår totalt druckit en och en halv flaska, knappt, vin. Alkohol innehåller mycket socker.
Undrar om jag ska plocka bort sockret helt för att få bukt på både alkohol - och godissug? Blir det för stor förändring eller underlättar det? Jag är nog inne på det sistnämnda. Att ta hand om mig genom att även äta bra.
Återkommer i frågan!

Är man i gång igen två dagar nykter ???