Senaste kommentarerna i forumet

Hur har det gått? Stod han över alkoholen ikväll?

Jag hade faktiskt en lunch inplanerad sen förra veckan idag med en vän, en vän som har börjat komma mig nära nu senaste tiden och d va så mysigt att verkligen bara få sitta o ta en långlunch med henne, prata o bara va! Så d känner jag är en grej som är bara för mig själv ändå....men nu har hjärnan stoppat totalt! Dock sa hon till mig att 1-2 ggr i veckan låta sonen få va på dagis kanske en halvtimme längre bara för att jag skulle unna mig typ en extra kopp kaffe på stan innan jag tar bussen hem eller ta en promenad innan. Små steg som kan utöka varefter o d har hon nog rätt i....
Åhhh en filmkväll i soffan med popcorn är absolut en sån grej som är bara för sig själv (om man inte blir störd såklart) så unna dig d med gott samvete, d tycker jag!

Ärligt, jag vet inte hur man gör för o börja leva igen....vart börjar man?

En kompis till mig berättade idag att hon börjat leta lägenhet till mig i d bostadsområde vi bor i...hon tror att d är d jag behöver, lite press på mig för att ta tag i mitt liv. Lite som att nån annan tar mitt beslut som jag redan fattat själv. På nåt jkla sätt så kändes d bra!

Mannen är hemma o han kom inte ens in innan han tog garaget....detta jvla garage som jag har lust att bränna ner o skratta samtidigt! Känner ilskan såfort lampan är tänd därinne! Blllääääääää

Det där du skrev om att du tappat bort de roliga, så känner nog jag också. Hur hittar man tillbaka till det?

Ja nu är dag tre snart över Sarsaparilla. Jag går nog och lägger mig tidigt, som vanligt. Just nu känns det bättre att sova. Jag håller med dig uti de där med onyttigheterna, de får bara vara nu. Det kan vi ta tag i sedan, när den värsta tiden är över.

Jag kände lukten av de vin jag druckit på senaste idag. Det kom från ingenstans när jag satt vid köksbordet. Jag förstår inte varför, jag kände verkligen lukten och suget var över mig direkt! Turligt nog gick det över lika fort som det kom. Det kom tillbaka senare, när jag lagade mat. Ett sådan där typiskt tillfället att stå med ett glas i ena handen. Det gick också över på några minuter. Skönt.

Just nu vill jag att dagarna ska gå fort. Jag vill bara samla ihop några vita veckor så att ... så att de ska kännas bättre? Det är jobbigt för just nu lever jag inte, jag väntar. Kanske beror det på att depp-perioden inte riktigt är över också.

Får inte vara kvar inom området jag jobbar med.. Fick reda på det idag. Lite omtumlande men tänker att jag kanske kan få något intressant jobb så småningom. Jag har fast tjänst i kommunen så jobb får jag. Något som verkar konstigt nu kan bli jättebra sen. Förändringarna är ju bekvämast om man är med och gör dom själv. Jag har ändå tur som inte dricker för då hade jag förmodligen varit full nu. Jag säger fortfarande till mig själv ibland att jag är duktig och stark. Ser mig i spegeln, ingen vinmage längre som nästan gick upp mot brösten. Nu är siluetten slankare och jag är glad för hela förändringen jag gjort för min kropp och själ. Tacksam att jag har familj, vänner, jobb, hus och hem... Och att jag lyckats förbli nykter..

Bra jobbat ??

Min hjälp till självhjälp har varit att jag läst mycket om beroendet och pratat med människor som både har slutat men även personer som inte lyckats sluta med alkohol. Tror att det är viktigt att kunna så mycket som möjligt om alkoholberoende för att kunna sluta för gott...

som handlar om "pardrickande" dvs att båda i ett förhållande är beroende av a. Jag slutade på min födelsedag. Var full var och varannan kväll i något år innan det och supandet började tära på både kropp och själ. Jag hade utvecklingssamtal med min dåvarande chef och hon berättade om mail hon fått av min dotter, om mitt beroende. Innan detta så har jag läst och sett massor med böcker och filmer om missbruk. Har även träffat personer med missbruk i mitt jobb. Har även alkoholberoende i släkten. Du kan säkert känna igen dig i trådar där båda dricker. Och ta till dig tips av dessa. Kram..

Det verkar vara något magiskt med just 21 dagar. Många pratar iaf om just denna gräns. Vill någon förklara?

Har också funderingar kring det här vad man ska göra istället för att dricka. Drickandet tar ju upp en del tid faktiskt. Båda att införskaffa och att pimpla i sig. Tänker mycket kring vad som egentligen är roligt att göra. Har nog tappat bort det men det kanske ger sig så småningom. Känner också igen mig i det du skrev om en massa onyttigheter. Här har jag nog lite bytt ut drickandet mot smågodis, jordnötter och annat som inte är så bra i längden. Fast just nu så struntar jag helt i det! Är bara så glad att det inte är alkohol som slinker ner.

Tre dagar idag då. Mycket bra jobbat!

MondayMorning
Starkt gjort av dig. Då är det 119 dagar idag för dig!
Hur funkar AA i mobilen? Jag gick på ett möte en gång men fick total panik därinne för det var så otroligt mycket folk. Funkar inte för mig.
Maken frågade idag igen om han skulle svänga förbi bolaget och jag sa återigen nej. Sa att jag måste verkligen hålla upp nu ett tag för jag mår inte bra av det här drickandet. Han skulle då också hoppa över men vi får väl se om det stämmer när han kommer hem om en halvtimma.
Jag känner verkligen att härinne finns det bra människor som inte är dömande.
Kram till dig

Vaniljsmak
Tack för ditt inlägg och för att du hejar på! Vi kämpar på tillsammans.
Stor kram

Dag 1 är snart över.
Träffade läkaren på alkoholmottagningen idag och fick Theralen för att hjälpa mig med sömnen.

Igår drack jag bara 2 folköl och dagen innan 3. Natten till idag var rätt tuff, hoppas få kunna sova inatt. Har just tagit 0.5 ml Theralen.

Nog känner jag mig lite skakig och lite svårt att koncentrera mig. Men inte så pass att jag tror att jag behöver läggas in.

Jag ser fram emot en nykter dag imorgon!

Hur har det gått Nykteristen med att hitta på nåt att göra för bara dig själv?

Din svåra hemläxa fick mig också att fundera, och jag vet faktiskt inte heller vad jag vill riktigt mera. Gills se på kostymdrama film liggandes under en filt i soffan och äta popcorn? ? Låter kanske som ett futtigt önskemål men det är nog till och med det i sin enkelhet mer än jag gjort för bara mig på många år.

Så många drömmar man haft, som grusats och fallit sönder. Inte för att man inte själv velat eller vågat längre utan för att den man lever med sett till att alla ens drömmar blivit förlöjligade och omöjliggjorda. Hur gör man för att börja leva igen?

Ser fram mot att följa din tråd. Du har mycket klokt att dela med dig av, kan hjälpa många här.
Japp, dag 40 idag och fler blir det.
Jag är tacksam för att du varnade mig för att komma för nära kanten och hamna i diket. Peppning kan vi aldrig få för mycket av.
Nu kör vi på i vår vita verklighet!
Kramar

Huvudmålet är väl total avhållsamhet eller möjligen återgång till normalt socialt drickande om det är möjligt. Vägen dit går via delmål. Kör du februari vit kommer mars av bara farten osv.

Klokt beslut, Helle!
När man känner att man nått vägs ände på egen hand finns inget annat att göra. Starkt gjort!
Kämpa på!!!

Ett glas alkohol lindrar ingen smärta för mig.

Men det är bra att du är här nu och skriver. Det finns många på forumet dom fått klarhet och stöd av andra. Välkommen hit! :)

Hej
Ditt kloka beslut glädjer mig! Du har en spännande tid framför dig. OCH var tyck om dig själv!
Ser fram emot dina inlägg här på forumet.
vänligen
Ikaros

Och det är något jag försöker hålla i minnet hela tiden. Efter en lång promenad och lite shopping är den där envisa malande rastlösheten över och har ersatts av en känsla av trötthet och ren och skär HUNGER!
Så nu blir det mat i stället för dricka. :-)

Vad kommer du att få för hjälp?
Det är ett stort och viktigt steg du tagit, var stolt över dig själv!
Jag har också kontakt med en fd kollega som genomgått behandling och i dag jobbar som alkoholterapeut. Jag tror att ju fler man berättar för, desto mindre skrämmande och stigmatiserande känns det...
Kram och lycka till!

Det känns bra att höra att andra också är trötta. Det känns som att jag läst mycket om folk som blir pigga, går ner i vikt och börjar träna. Jag vill bara äta chips, choklad och ligga under två täcken för jag fryser och vill sova hela tiden. Jag hoppas det går över och egentligen förstår jag att det bara är att vänta ut det. Förgiftar man sin kropp i flera år kan man inte förvänta sig att allt är återställt efter ett par dag. Tyvärr har det där med tålamod sällan varit min grej.

Vad fin du är som säger så steglitsan, men just nu känner jag mig som allt annat än en superkvinna. Kanske snart, kanske när jag känner mig mer trygg i att jag kan hålla det här beslutet. Tre ynka dagar är så lite. Det har jag klarat förut för att sedan, till helgen känna "det där var ju inga problem, nu är det dags att fira!". Det kommer nog gå bra. Det känns bra den här gången. Jag är så glad att jag hittat hit!

Mannen skickar sms och frågar vad jag vill göra till helgen, om vi ska planera in något. Det kanske vore bra, att vara fullbokad så man inte hinner tänka på alkoholen. Men tänk är jag fortfarande såhär förlamande trött? Dessutom borde jag verkligen ta igen plugget jag missat under de här tre dagarna ..

Nu har jag sökt läkarhjälp ,, klarar inte det på egen hand.
Även tagit kontakt med en vän som är nykter alkoholist. För att få stöd även där.
Klarar inte leva med mig själv om det fortsätter så här.

Det är många som vittnar trötthet i början. Jag tyckte också att jag var väldigt trött precis när jag slutat dricka. vilket egentligen känns ganska realistiskt, kroppen bearbetar, återhämtar sig och det tar längre tid än den sekunden man ställer säger nej tack. Även om alla fall jag förväntar mig att bli pigg nästan dagen efter så har jag behövt lite mer tålamod än så. Men det kommer! Ha tålamod, jag tror det är suveränt att fundera på alternativa aktiviteter att sysselsätta sig med under de stunder som man vet är riskstunder för alkoholen.

Sen den här superkvinnan - du är hon redan. Glöm inte det!

SL

hur går det?
Du trampar väl vidare på stigen, ett steg i taget?

Själv känner jag mig lugn och trygg, och fortsätter utan att tappa vaksamhet och fokus.

Kom då ihåg att du kan distanspromenera med vän.