Senaste kommentarerna i forumet

Gud vad skönt det var att sova förra natten!
Somnade vid 20:30 och vaknade 07:00.

Tror att jag måste ha lyckats med nedtrappningen, skakningarna och den värsta oroligheten har lagt sig. Dock så fick jag huvudvärk och nästan panik på jobbet idag. Jag sitter i ett kontorslandskap med en massa kollegor, tidigare har jag inte tänkt på hur högljutt det kan vara där. Vet inte hur dem tänkte att man ska kunna koncentrera sig i sådan miljö.

På vägen hem så körde jag glatt förbi stället där jag alltid bruka köpa mig mitt sexpack som alltid har varit min bästa vän. Väl hemma så känner jag mig lite vilsen, konstigt nog inget allvarligt alkoholsug ännu. Kanske bara är lugnet före stormen, eller så är det Campralen gör sitt jobb.

Måste storstäda, har fortfarande fullt med vinflaskor, bag in box-kartonger och överfyllda icapåsar med tomma ölburkar kvar i huset.

Tack för idag och sov gott allihopa!

Läste din kommentar flera gånger. Och jag tror innerst inne, diskussioner och planerande i all ära, att det är att känna kärlek och närhet jag behöver.

Jag tror ofta att det är att någon diskuterar med mej och planerar framtiden med mej, som är det jag jag vill ha. I ganska enkel form, mycket enklare än den "honeymoon och lyx" min man spydigt påpekade fast han borde känna mej bättre. Jag trivs bättre i kängor och på vandring i skog och natur.

Men om man spjälkar det hela, detta har jag kommit till efter att funderat på det sedan jag läste Muminmammans inlägg sent igår kväll, så är det en uppmärksamhet, närhet och kärlek på en helt primitiv enkel nivå. Som ett litetbarn behöver. Att någon bara skulle sitta och hålla mej i famn. Redan fem minuter morgon och kväll tror jag kunde göra under.

Min man kramade om mej i flera minuter före han steg upp. Jag hade knappt vaknat, men hade lust att stanna i säng hela dagen. Jag tror man oftare borde ordinera kramar istället för andra mediciner. Kanske kunde pratet och tilliten komma via att ge tid åt kramarna. ❤

Läste också Polyglottboken för ett tag sen. Nu ligger den här trilogin av Kristina Sandberg på nattduksbordet (läste inte Ebba den?). Ibland är det skönt att läsa en deckare, bara slöläsa, och i den genren har jag upptäckt en skön snubbe som heter Linwood Barclay. Har du några boktips? Alltid gott att ha nåt bra på lager.

Må gott i kväll och i helgen!

I går kväll hällde jag upp ströbröd i en skål, toppade med tre matskedar Bregott och satte mig sen i soffan och moffade i mig alltihopa. Det fanns absolut inget annat sött hemma. Jo, en liten flaska ketchup - men det här var bättre. Så nu vet jag. På samma sätt som starkvaror inte ska finnas i mitt hem ska inte heller sötsaker finnas. Eller två var för sig harmlösa ingredienser som kan blandas ihop till "nåt gott".

AlkoDHyperD; tja, det var ju en del att bita i. ;) Jag har väl en bit kvar tills nån ens med bästa vilja i världen skulle komma på tanken att kalla mig träningsnarkoman, men som du nu kanske har läst så har jag ju andra talanger... Hur det nu än är; vi vill nåt bättre för oss själva och det är gott helt på egen hand.

Sisyfos: haha, okej, om jag får gå i terapi hos dig så kan du få gå i terapi hos mig. Jag har ingen utbildning alls och kort tålamod; how does that sound? Blir förstås glad när du skriver att du tror på mig. Du är en sån klippa, vet du det? Ge dig själv en bit av den, en stor bit - och dagligdags. Stor kram!

rabbitgirl: Blir så glad (och lite rörd samtidigt) när du skriver om dig själv. Jag önskar dig allt gott som finns och jag hoppas också att jag står inför nåt kommande "himla kul". Heja dig!

Jag blir nästan full i skratt. Vad härligt att höra att andra har obehag för ljudet av öppnande av ölburk!!!! Jag reagerar lika, hoppar till. Och får riktigt en fysisk reaktion, som en rysning, en känsla av ilska, besvikelse och nästan ett illamåendepå samma gång.

Nu ett år av öppnande av vichy och alkofritt, mycket just i burk också, och nästan samma mängder som tidigare, har mina reaktioner blivit betydligt lindrigare.
Men registrerar ljudet gör jag precis alltid. Jag är som en spion, vet precis var han är någonstans, vad han gjort före och efter. Och brukar instinktiv tänka efter hur många minuter eller timmar tidigare han öppnade föregående, vad jag vet om inköptidigare etc. Jo, sjukt, medges. Medberoende? Absolut!

Du skriver att du blivit av med suget efter alkohol som brukar dyka upp dagen efter att du druckit. Vad det beror på är svårt att säga. Men jag förstår oavsett att det känns skönt. Det kan vara hjälpsamt att försöka fundera på om du gjort något annorlunda under de två veckor du varit på semester eller sen du kom hem? Jag menar i beteende utöver att du druckit. Kanske har du varit aktiv med mycket som du tyckt om att göra och som skapat ett bra mående hos dig. Eller så har du druckit så pass måttligt att något sug dagen efter inte kommit. Du behöver fortsätta kartlägga helt enkelt. Säkert kommer någon här på forumet också att kunna känna igen sig i din beskrivning.

Varma hälsningar,
Miriam Alkoholhjälpen

Jag läser ditt inlägg och tänker att du skrivit om dig själv på ett ärligt sätt. Du beskriver vad jag uppfattar som både för-och nackdelar med att dricka. På ett sätt vill du behålla det och din ensam i flykten, samtidigt verkar du längta efter nära relationer till andra som vågar se det som pågår. Du söker efter svar som är svåra att hitta. Det låter som om du tappat din riktning och att du också har svårigheter efter tidigare upplevd traumatisk upplevelse. Om det är så att du har PTSD tänker jag att det finns god hjälp att få, tveka inte att söka det i så fall. VC, kan vara en första instans.

Jag tror att många kan känna igen sig i det du skriver och jag hoppas på att du kan få god hjälp av att både skriva och ta del av andras berättelser här på forumet.

Varma hälsningar,
Miriam Alkoholhjälpen

Visst går det att söka i forumet. Lättast brukar vara att gå via google. Klistra in länken alkoholhjalpen.se och det ord som du vill söka på. Då borde du få upp det som skrivits om ämnet tidigare på Alkoholhjälpen. Hoppas att du hittar det du letar efter, hör av dig igen annars!

Hälsningar,
Miriam Alkoholhjälpen

Ville bara titta in och säga ett snabbt Hej ...är på jobbet ..
Så skönt för dig att berätta för din sambo ..
det var först då vändningen kom för mig när jag fick hjälp och stöttning av familj och kollegor på jobbet.
Det kommer att bli bra .. och du vet att jag är med dig på din resa ..
Hörs snart .. Kramar Ler

ja, det där öppnandet av en burk....egentligen oavsett vad den burken innehåller är ett otäckt ljud och som du sker det överröstar allt annat ljud. Väldigt sällan jag själv köper en burk med läsk t.ex just för det ljudet. Det får mig att bli arg, ledsen och skrämd....av ett ljud, sjukt är det.

Visst har man lovat sig själv så många saker som man tillust inte hållit. Man tänjer på dessa gränser nåt så djävulskt.

Det som är jobbigast nu är att min man varit "skapligt" nykter en tid. Då blir man nervös för att man vet att snart är han på gång igen.
Det ska smugglas i skafferiet. Jag hatar ljudet av en öl som öppnas. Varför är det ljudet så högt? Jag kan till och med hoppa högt när jag hör någon på bussen öppna en cola. Samtidigt vill jag att han ska komma in i sin period så att han kommer ur den så fort som möjligt. Och hoppas att han inte sagt allt för otrevliga saker. Låter detta konstigt men ni förstår hur jag menar, tror jag. Jösess när blev mitt liv så här när började jag tänka att det var helt ok att dricka varje dag. Jag minns innan vi gift oss att jag tänkte om han dricker 10 helger i sträck gör jag slut. Det gjorde jag aldrig. Kram till er alla där ute.

"Uppdaterad" är en markering som kommer upp när någonting har ändrats i en diskussion. Tex, ett ändrat eller nytt inlägg.

Hälsningar,
Miriam Alkoholhjälpen

Torsdag igen!
Kanske om jag ställer klockan på 08:00 varje morgon så kommer rutinen av sig själv? Jag blir ju lixom trött på kvällen men kommer inte riktigt i säng. Inte för att jag gör något speciellt på kvällen för den delen, men somnar ändå inte förens ett/halv två.
Det är ju betydligt bättre än för några veckor sedan då jag somnade vid fem sex på morgonen. Eller inte sov alls.
Det är verkligen inte kul.
Så vill jag inte leva.
Det optimala hade ju varit att somna vid 00:00 och sova tills man vaknar ^^

En tanke som slog mig igår innan sömnen infann sig var hur det var att vara i fyllecellen. Jag kände hur hela kroppen spände sig och hur jag fick ett lätt ångestpåslag. Det kändes obehagligt, men så insåg jag att det var då. Nu är nu, jag behöver inte spänna mig och vara rädd för den situationen.
Andades igenom känslan, välkomnande den. Förlät mig för att jag försatt mig i den situationen och tröstade mig själv.
Det var fruktansvärt obehagligt ja, utan tvekan, men det kom något väldigt gott ur det. Nu går jag ur min 4e vecka som promillefri och det tror jag inte jag hade gjort, om jag inte hade försatt mig i den situationen.

Summan av kardemumman; allt händer av en anledning, men man styr sina egna handlingar som ger positiva som negativa konsekvenser.
Det är inte synd om mig, jag är inget offer för olika samanhang. Jag är stark och jag väljer att vara lycklig.

kram på er! ❤️

Håller helt med, det är verkligen som en bergodalbana. Igår när min sambo skulle gå så fick jag en puss, jag blev lite förskräckt eftersom han dagen innan bett mig dra åt helvete och diverse. Igårkväll frågade han varför jag blev så, vad ska jag säga liksom? ena dagen vill du ha en puss andra dagen ber du mig dra åt helvete och nästa dag är det bra igen....allvarligt?

Såklart precis innan sonen skulle gå o lägga sig så det sades inget mer efter det, när jag kom ner igen så satt han vid köksbordet med en flaska vin så stunden för ett samtal va liksom borta igen som vanligt. Så jag gick o la mig efter att ha tagit en kopp te och en macka.

Som du skrev i din tråd Muminmamma, sorgen är nog den värsta hittills känslomässigt att man faktiskt börjat komma på att man förlorat en människa som man egentligen aldrig haft på riktigt! Den tär på en nåt fruktansvärt och jag har nog aldrig varit så nära gråt konstant som jag är nu förtiden.

Det var Nick Nolte och Robert Redford som spelade ett par gamla gubbar som fick för sig att fotvandra the Appalachian Trail, vilket är en vandringsled som sträcker sig cirka 350 mil, från södra till norra USA. Jag tyckte mycket om filmen, delvis för att den skildrade två gubbar i högre ålder än min som faktiskt lyckades göra något häftigt trots stela kroppar och värkande knän. Om man sedan också har i åtanke att Nick var 74 år gammal och Robert 79 när dom spelade in filmen så blir det precis vad jag tycker om att se. Jag har alltid tyckt om att se folk som är närmre graven än mig göra coola saker, som Jack Lemmon och Walter Matthau i Grumpy old Men eller för den delen Rolling Stones. Det ger mig en liten gnutta hopp; än är inte allt förlorat, mina dagar i parken med en påse brödsmulor åt duvorna ligger fortfarande lite längre fram i tiden.

Annars har jag aldrig trott att jag skulle bli särskilt gammal. När jag var i övre tonåren hade jag siktet satt på trettio, längre än så vågade jag inte projicera min framtid. Jag kan nog säga att jag blev mest förvånad när jag fyllde sextio. Det här har haft den positiva effekten att jag har levt mitt liv utan tankar på ålderdomen, jag har inte planerat för att bli gammal utan har försökt knöla in så många upplevelser som möjligt under korta tid jag har trott mig ha kvar. Allteftersom åren har rullat på har det blivit en hel del och nu när jag har tvingats inse att vissa saker, som till exempel fallskärmshoppning och jorden-runt-segling, har fjärmat sig från min palett av realistiska livsmål känner jag ingen saknad. Jag är fullt nöjd med att sitta här under min korkek och lukta på blommorna.

Jag har ingen aning om vad jag kan tänkas få för mig i morgon, eller till sommaren, eller nästa år, allt är möjligt, men just nu känns det bra som det är. Min planering har blivit mer åt det modesta hållet; jag funderar på att plantera lite grönsaker eftersom det lär bli ont om dom i år i affärerna och jag skulle nog vilja skaffa en båt så att jag kan åka ut och fiska en gång emellanåt. Ingen stor eller snabb båt, bara en liten roddbåt med en liten motor där bak som puttrar på i lugnt och stilla mak. Rent generellt så har mitt fokus skiftat till lite stillsammare saker. Och det är nog bra så, alltför storvulna planer leder mig in på farliga vägar och jag tycker faktiskt det räcker nu. Just nu känner jag mig färdig med det där livet på racerbanan; numer räcker det gott att sitta på läktaren och titta på.

Ha en härlig dag!

Det är inte enbart enkelt och bra att bli nykter och må bra – balansen i familjen rubbas också. "Fienden är listig", som min doktor säger. Det finns krafter som lockar, drar, hotar och strävar efter att den gamla maktbalansen ska återuppstå. Det får mig som nyss att framprovocerat bli arg och otrevlig. Det är förnedrande för den som blir utsatt, – men också för den som utsätter en annan människa – för ord som "fyllesvin". "Håll käften..." Allt jag säger i min välmotiverade förtvivlan och vrede, slår tillbaka på mig själv, fr.a. Min Gud; lär mig behärskning, på det att jag må orka med min nya, sköna nykterhet!

Snygg match idag och grattis till vinsten. Det är förjävla svårt att stå imot ibland när man har den dialogen och är utanför systemet.
Så jag är mäkta imponerad Sisyfos. Hoppas du får sova gott. Kram! ?

Man åker verkligen runt i känslobergochdalbanan. Ilska gråt apati, ja känslorna är så starka. Värst är nästan tomheten. När man är totalt tömd på allt. Man är som en sladdrig tom plastpåse.
jag låter ju helknäpp.
Hatar också garage, förmodligen lika mkt som min man älskar sitt.
Skulle som ni också vilja slå sönder allt där inne.
Kram fina ni ❤

Man vill ju ge efter och känna igen. Känna kärlek och närhet. Man vill vara delaktig i livet med nära och kära.
jag tror att all den tid med en drickande partner förstör vissa delar inuti som på ngt sätt aldrig kan väckas till liv igen.
De döda delarna dränerar en på all tillit och gör att man lever i något sorts vakuum. Nu yrar jag ❤, men så känner jag ofta.
Stor kram

Välkommen Pettersson ch. Tror att han har rätt psykologen du har träffat. Det var en helt annan sak när det gått ett tag sist jag slutade. Jag reflekterade inte om att dricka då. Nu däremot! I eftermiddags började tjatet. Jag skulle gå ett ärende i en galleria som innehåller ett systembolag. Genast väcktes tankarnavpå att handla. Tänkte ett tag att jag kunde skjuta upp det till fredag för få kan jag ju kanske också dricka "legitimt". Bestämde mig ändå för att gå idag. Tänkte nog köpa nåt och vi hade en dialog hela vägen jag och djävulen på axeln.
- vad ska vi köpa?
-vi tar det vanliga!
-men när ska vi dricka? Vi vill ju inte att barnen och sambon märker?
-vi kan vänta tills de somnat.
-fast det tar då lång tid, vi kanske kan ta lite grann..,
Ja, nåt sånt där höll vi på. Men 50 m kvar till ingången kom jag på att om jag ska bryta den där vanan, då kan jag inte handla så fort jag har tillfälle. Jag är på god väg att bli a-fri. Det går inte 1-2 ggr/vecka köpa hem. Jag kommer att börja dricka igen om jag fortsätter så. Så idag vann jag. Ingen enkel match den här gången. Tror jag kan räkna till 2 vunna matcher den här veckan

Tack för att ni kikar in "hos mig"
Det har varit en turbulent dag. Inte så mkt min man utan nu har mina stora barn bråkat m varandra. Verbalt och indirekt pga min mans drickande.
Känns som om allt rasar. Jag klarar ju inte ens att ta hand om barnen. Nu är de ju stora barn, nästan vuxna, men det skär i hjärtat pga detta.
All sorg bryter ner mig.
Har jobbat och inte hunnit läsa så mkt.
Hoppas innerligt att det är bra med er fina ❤ Stor kram.

Igen en kväll som var helt ok. Men jag bara inte orkar engagera mej. Barnen är nog härliga, fast de borjar vara stora. De pratar på och kommer med ideer. Kramar och sånt.

Jag blev ledsen på min man här om kvällen. Detvar en stund vi kunnat utnyttja att vara tillsammans och jag upplevde han var väldigt frånvarande. Han råkade dessutom säga det rakt ut att det var bortkastad tid att vänta så och inte ha något att göra. Och då hade jag tyckte det var lite lyxigt att ha en stund på tumis. Jag tog väldigt illa upp, och detkom ju fram en stund senare.

Men samma efter det, han är "artigt vänlig", men jag bara inte kan, jag känner mej så på fel stället jag inte kan ta emot nån vänlighet mer. Jag liksom låser mej, för jag bara är rädd att bli så besviken igen. Stänger man av och väntar inget, kan man ju inte bli besviken.

Det att det inte liksom finns något att komma till. På väg hemåt från jobb så känns det som ingenting. Jag tror jag bara "stängt av" önskemål och sånt. Nu tänker många att jag borde göra egna saker jag gillar, inte bara vänta något av honom. Men jag är en hemmamänniska, jag tycker om att vara hemma. Jag har nu i ett år verkligen jobbat för att "vara jag" på många fronter, utan attfråga andra gjort på eget sett och det jag vill. Och jag har gillat det. Samtidigt har det gjort ont att se att gapet bara blivit större. Att jag har svårt att ta till mej och ta emot en person, alltså min man, som inte jag upplever "funnits där". Och jag upplever att jag nu harså mycket utanför hemmet och eget att för att jag skall känna mej lycklig måste det ny finnas mycket mer kärlek hemma för att jag ska känna det blkr balans. Både planera små och stora saker tillsammans, hela familjen och jag och min man på tumis. Ochattbara sitta i famn, utan att ens se på film eller något. Ibland undrar jag om jag blivit utbränd här hemma, annanstans fungerar det bra, men här skulle jag kunna bara bygga bo och vara hemma. Timl vilket min man säkertskulle säga, han kan ta barnen och göranågot med dem så kan jag vila. Men det är ju just det jag inte vill. Med "bygga bo" menar jag just en sån samhörighet man bara får tillsammans med andra. Att erkänna man vill vara med varandra i denna värld som bara ser upp till oberoende individer.

Jag yrar på igen, men tror jag träffar rätt nära det som är viktigt för mej. Och han har ignorerat det så länge, att jag inte har lust att ta det till tals. Han försöker nog ofta tala med mej. Men jag upplever ofta det är mer för husfridens skull och att han håller mej på armlängds avstånd. Jag kan inte känna tillit och närhet då.

Saknar dig härinne.
Hur lever livet?

Nu var det några dagar sen. Saknar dig!

Hej min man har alltid druckit från och till Han har gjort en sådan operation med Skillnaden nu e att han tåler ingenting 2 stark öl å en 6a wiskhy sså är han full Han nyktrar till ganska fort men han fortsätter å dricka så länge det finns kvar Vet inte riktigt vad man ska göra