skrev vår2022 i Det är aldrig försent

@Geggan Ja, eller hur. Det Sofia Viotti även pratar om är aktivitetsnivå skala 1-10 och att hitta tempot där vi har rätt aktivitetsnivå kopplat till det vi gör. Tex att skriva på datorn kanske en bra nivå är ca 5, och om den är på 8 så kopplas stress in. Då finns driv men även mycket hot/stress. Påslaget är för högt i en situation där det inte behövs och framförallt om det pågår under en längre tid. Det man kan göra är att sakta ner tempot - från 8 till 4-5 - göra det lite långsammare. Minska på hotet och öka på trygghet, grönt. Då stressar man ned och kan tänka klarare😁


skrev Geggan i Det är aldrig försent

@vår2022 intressant! Ska tänka på det. Att det finns tre system, att driv och hot inte är samma sak!


skrev EbbaiHulu i Värdelös

@Stinalotta Hej! Inte bra att ni bråkar eller så är det kanske det? Min gubbe säger liksom ingenting och det kan jag tycka är värre än att bråka. Här går det också lite upp och ner, så idag ska jag på rådgivningen och hoppas får mer hjälp.


skrev Lady175 i Värdelös

@Stinalotta skönt att höra ifrån dej! Här är det oxå upp o ner, tuvärr ner idag...vi kämpar på! Kram


skrev vår2022 i Nytt kapitel! 3år och framåt❣️

@Himmelellerhelvette Jag tänker att det är naturligt att känna sorg när man inte har en fin relation med sin förälder, en av de viktigaste personerna i ens liv. Att man kan påminnas och triggas av det i olika situationer. Också att man får processa och bearbeta saker hela livet, att det liksom är livet. Att man lär sig att leva med det och hantera det. Att situationer uppstår som triggar men att tillstånd förändras och man kommer vidare framåt och att utveckling sker i processen när man bearbetar saker.

Jag tror det är hjälpsamt att stanna upp och bli medveten om vad som händer inom dig i situationen. Och sedan agera hjälpsamt mot sig själv, att ta hand om obehaget, reflektera kring det. Sätta ord på det. Om man undviker att känna känslor kan det istället öka på obehaget. Intressant är också att när man stoppar en undvikande strategi, så kan obehaget öka. Tex om man inte är så van vid att säga ifrån, och en dag säger ifrån så kan obehaget öka. Man kanske är van att ”köra” över sig själv och hålla med fast man egentligen inte gör det. Men om man kan ta hand om obehaget som kommer och bli medveten om det som händer, så kommer obehaget att avta. Man agerar hjälpsamt mot sig själv och tränar på att stå på sig, att känna självmedkänsla.

Livet är en process och man lär sig hela tiden. Ha en fin dag!❤️


skrev vår2022 i Är det verkligen möjligt att förändra sig?

@Dan_Måne Jag fick en dyr flaska typ dessertvin från utlandet när jag varit blomvakt åt en granne i början av min nykterhet. Minns att det var blandade känslor kring det. Typ åh!…wow…men…nä…vad ska jag göra? Att flaskan kändes så värdefull på något sätt och gratis! Känslor av glädje och sorg samtidigt. Jag bestämde att ge bort den till vänner som inte har alkoholproblem, som kan ta ett glas och vara nöjda med det. Det var skönt att bli av med den.

Jag tänkte att det var min alkoholdjävul som skulle komma ur flaskan om jag skulle dricka ur den och den fan ska inte få ta kommando och sänka mig igen! Kanske kan du tänka så om din platta öl😂.

Det är när vi prövas som vi måste vara som bäst! Ha en fin dag!🌞


skrev Dan_Måne i Är det verkligen möjligt att förändra sig?

@Andrahalvlek wrote:"Oavsett så gör tillfället tjuven. Du bör inte ha skiten hemma. Ställ ut det så någon kan sno det."

Direkt kommer tankarna vid tankarna på att slänga:

Tänk på att du sparar pengar!
Du slipper åka och skämmas för att du är på systemet igen!
Du kan ha kylda öl direkt när du kommer hem direkt efter jobbet.
Du KAN väl för fan inte slänga bort livets dryck!!
Skärp dig nu!

Helt sjukt vad jobbigt allt blir bara för att man ska slänga bort öl. Precis som om det är smycken som tillhört familjen i 100 år liksom.

Håller med dig att det är fel på alla sätt att ge bort alkohol i presenter eller för att visa sin uppskattning, Jag har gjort det själv också många gånger. En 12-årig famous är liksom standard att ge bort av nån anledning.


skrev Pelleri i Att försöka sluta med överdrivet drickande

@Taga_Ny Bravo, en dag i taget, en dag blir två som blir tre och så vidare, och varje dag utan alkohol är en bra dag! För mig har sömn lindrat, dels att jag sover bättre, men också att ta kortare tupplurar under dagen. Jag har kommit fram till att jag använt alkohol, bland mycket annat, för att "pigga på mig", blir en ond cirkel, dricka för att man är trött, kortsiktigt så funkar det ju, men sömnen med alkohol blir kass.
Jag mäter också min framgång i att se att pulsen går ner, blodtrycket går ner, bättre djup och REM-sömn, och tappar i vikt (inte så mycket men ändå). Förr gjorde alkohol mig dåsig, jag kunde somna, sista åren har jag i stället varit för uppe i varv för att kunna somna, och det har hänt mer än en gång att jag då går upp och tar ett glas till för att "varva" ner.
Tanken att jag alltid i princip har haft alkohol i kroppen är också en bidragande orsak till att jag inser att detta går ju inte, hur länge ska kroppen klara av att hantera det, den tanken har som aldrig slagit mig förut. Kämpa på och hitta ditt sätt att mäta framgång!


skrev Andrahalvlek i Är det verkligen möjligt att förändra sig?

@Dan_Måne Och grattis till 10 nyktra veckor! 🥳🥳🥳

Kram 🐘


skrev Andrahalvlek i Är det verkligen möjligt att förändra sig?

@Dan_Måne Ouch. Alkohol som gåva är big nono sen jag blev nykter. Ger aldrig bort alkohol. Ibland säger jag nej tack, som till min chef som ville lämna julklapp. ”Är det alkohol kan du behålla julklappen”, men det var inte alkohol tack och lov. Hmm, hur skulle jag gjort? Kanske gett vidare till någon som jag vet dricker sparsamt? Kanske slängt? Jag har hällt ut vinflaskor.

Oavsett så gör tillfället tjuven. Du bör inte ha skiten hemma. Ställ ut det så någon kan sno det.

Hur var det med hundsällskapet?

Kram 🐘


skrev Amanda L i 90 vita dagar

@xyz23 Kanske du skulle ha hjälp av terapi? Låter som du har obearbetade problem som kanske kan gå att lösa? Kanske värt ett försök om du har möjlighet? Och om du har råd… vet inte om man kan få hjälp med det, men kanske värt att kolla?
Tycker det verkar som flera haft det som du. De ursprungliga problemen dyker upp när de slutar dricka. Och det är såklart jobbigt men också bra, då finns ju i alla fall möjligheten att förändra. ♥️


skrev Dan_Måne i Är det verkligen möjligt att förändra sig?

10 veckor idag. Otroligt!

Jag var hundvakt förra veckan till ett par som åkte båt över Östersjön.
När dom hämtade hunden ett par dagar senare så hade dom med sig ett 24-pack öl som tack!

"jag vet ju att du gillar Mariestad"

Hade det varit innan den 23 Juli hade jag lagt in några st i frysen direkt men nu känns dom bara som ett irritationsmoment.
Jag var noga med att inte ha en droppe alkohol hemma när jag bestämde mig för att ta ett alkoholstopp ett tag. Inte ens en folköl (reserv öl) finns i kylen.
Nu står dom där nere i källaren och irriterar mig. Vad ska jag göra med dom?

Jag känner mig själv tyvärr och jag vet hur lätt det är att glömma sina löften till sig själv om man ens kommer till läget att man börjar förhandla med sig själv. Skulle vilja säga att om man ens tillåter sig att göra det så är man ganska illa ute! "Bara ett par st"! "Du behöver ju inte kliva upp imorgon" "man ska leva medans man lever" osv osv.

Varför tar det ens emot att slänga bort? Det är ju inte direkt något som har något sentimentalt värde för en. Är ju fan inte ens pant på dom där burkarna.

Eller så får dom vara kvar och man får visa att man har lite stake när alko-suget gör sig påmind på Fredag - "Hej kompis" - Nu är det Fredag igen, ska vi öppna en lite bierra och mysa ikväll".

Får se hur jag gör.


skrev Amanda L i 90 vita dagar

@Hellen57 Bra jobbat! ♥️ Och mycket bra att läsa om hur alkoholen fungerar, som du gör. När man man förstår hur det funkar blir det lättare att stå emot…
Jag tyckte mycket om ”skål tamejfan”.
Den kände jag igen mig i och den var rolig.
Slutar med att han tar hjälp av AA, det gjorde inte jag, men annars gav den mycket.
”Tänka klart” är skriven av en amerikanska. Lite mer självhjälps bok, men hjälper en att förstå hur hjärnan fungerar ihop med alkohol.
Hur beroendet fungerar.
Lycka till med allt, du gör det bra! Och hoppas dina kurser blir roliga och intressanta!♥️🙏🏻


skrev Taga_Ny i Att försöka sluta med överdrivet drickande

@Amanda L
Förstod det😊.
Igår var min första helnyktra dag på länge. Gick bättre än väntat. Sov bra och vaknade för en gångs skull rätt pigg.
Känns rätt bra idag. Ångesten slår till lite då och då och med den kommer också suget efter att dämpa det med lite alkohol. Men jag ska stå emot och ta en dag i taget.


skrev Nykter2025 i Nytt försök

@TeTanten
Hej. Min plan är också året ut, med början att säga sober October. Känns lite enklare, men mitt livsmål är att inte känna beroende. Men jag har alkoholistgenen i mig. Så med det med mig vet jag att jag aldrig kan dricka på ett ”normalt” sätt. En öl funkar inte för mig, så det får bli helt alkfritt för min del. Funderar kring vad jag kan hitta för goda stimuli istället som inte sabbar för mig och min omgivning.
Har du hittat något som funkar för dig?
Ha en fin torsdag.


skrev Andrahalvlek i Nytt kapitel! 3år och framåt❣️

@Himmelellerhelvette Självklart kan man sörja en förälder som man både älskat och vars beteende man verkligen ogillat. Man sörjer att det inte blev som man ville ha relationen, som ”alla andra” tycks ha det. (Vilket inte stämmer.)

Sorgen kommer i vågor, i början nästan konstant, senare då och då. Filmen gjorde att du blev påmind. Och du har senaste tiden utvecklats enormt, så allt du tänkte om honom då behöver kanske processas om. Du får fundera och provtänka tills du landar i att det är ett klokt och sansat agerande att bryta med honom helt. För det är det.

Alldeles för många ”återfaller” i att börja umgås med tex föräldrar igen, bara för att kutymen är så att man ska göra det. Den typen av processer blir vi nog aldrig klara med. Vi behöver ta samma beslut gång på gång. Utan att den andre parten ens är inblandad. På samma sätt som jag faktiskt förlåtit min mamma och pappa för att de var otillräckliga under min barndom. Det tog många år, men jag är där nu. Jag har förlåt dem, för min egen skull.

Du har många och lättväckta känslor. En del av oss är sådana, jag är också sådan. Jag kan ta oerhört mycket skit för att jag just vill försöka, ge alla tusen chanser. Då är risken stor att man kastar sig in i återföreningsprojekt, som sällan slutar bra. Det finns en anledning till att man bröt från början.

Bli inte rädd när känslorna kommer. Se dem som små barn, de behöver bli lyssnade på, få några kloka råd, klappas om och tröstas, tills de gillar läget och lugnar ner sig. När du istället blir arg och rädd och tänker ”kom inte hit, jag vill inte” så tror jag att ångesten blir värre.

Vissa relationer i våra liv mår bäst av att somna in. Och även om de gör sig påminda då och då så mår de bäst av att förbli insomnade. Vi får dock vagga och vyscha dem till sömns igen, inombords.

Kram 🐘


skrev Varafrisk i Nytt kapitel! 3år och framåt❣️

@Himmelellerhelvette ❤️Hinner bara skriva lite kort nu.

Men, släpp tanken att det är fel på dig! Det är bara det att du har vaknat upp genom din nykterhet och ser allt tydligare samt att du har ett helt annat perspektiv på det hela. Och, det är klart att du kan sörja din pappa. Det är ju inte den narcissistiska sidan av honom som du sörjer, jag tänker att du sörjer den pappa som inte fanns. Att du sörjer den goda personen som du kanske kunde se glimtar av. När du möts av något som liknar din pappa eller inte alls liknar utan bara påminner om den pappa som inte fanns gör det ont. Fast, jag tänker att det kommer göra mindre ont med tiden.

Ha en fin torsdag! Kram🥰


skrev Himmelellerhelvette i Nytt kapitel! 3år och framåt❣️

Nu är det något som skaver igen, något bliv upprört i mig igår och jag vet inte vad, jag kollade på en film där karaktären påminde så mycket om min pappa och jag blev så ledsen trots att jag känner att jag bearbetat klart honom, kan det vara så att man ändå sörjer en narcissistisk förälder för att han ändå hade bra sidor med? Jag vill inte ha med honom att göra för han har sårat och behandlat mig så illa att jag vet att jag bara kommer må dåligt av att ha en relation till honom. Kan man veta att man gjort rätt val för att skydda sig själv men ändå sörja att det är så här? Sörja att han inte är den fina människa som han är när han manipulerar? Då när han lyssnar på mina problem och tröstar mig när jag är ledsen men som sedan använder detta för att trycka ner mig vid ett senare tillfälle när jag sätter en gräns för något! Usch jag blir fortfarande arg när jag tänker på hur lömsk han är men är jag arg eller är jag ledsen? Har jag bearbetat klart men kan bara få ett litet återfall i en dålig känsla? När jag känner såhär kan jag tvivla på om det är mig det är fel på? Jag har dragit ner på många kontakter sedan jag blev nykter och jag vet väl på ett sätt att det är så jag behöver göra för att må bra i min nykterhet, jag kan se det jag mår dåligt av och bryta de kontakterna men det kan ofta bli lite ommöblering i hjärnan där jag istället tänker att ”det kan väl inte vara fel på alla de människorna, det måste vara mig det är fel på?” Samtidigt vet jag att jag dragits till människor med psykisk ohälsa och missbruk för att hjälpa för att det är ett beteendemönster jag tagit med mig från min uppväxt som jag sedan när jag blev nykter insåg inte gynnar mig för jag är högkänslig och tar in allas problem och gör dem till mina därför har jag behövt bryta kontakter, många! Och jag känner mig egoistisk! Och min dotter som inte kan förstå tycker att jag är konstig och överreagerar på andras beteenden, hon tycker jag bara borde stänga av och inte bry mig och hon säger ju inte så för att såra utan hon vet ju inte bättre och är för ung för att förstå mitt jobb med mig själv och vad jag varit med om, jag har trots mitt eget missbruk lyckats skydda henne från en dysfunktionell uppväxt.


skrev Carisie i Det riktiga livet

@aeromagnus Förlåt - men vilka njurvärden sjunker? GFR (som förvisso är uträknat) eller Kreatinin? GFR är bra om det är högt och Kreatinin ska vara under 90 som referens. Jag tycker det verkar som att dialog uteblir oavsett vad och hoppas ni får en bättre kontakt med någon annan läkare så att ni får klarhet. Kan ni be om en second opinion på sjukhuset? Din fru har rättigheter som patient! 🩵


skrev Himmelellerhelvette i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

Jag hoppas verkligen att ditt knä blir bra fort och att du känner dig bättre på alla sätt snart @Varafrisk ❤️ Ta hand om dig ❤️ Kram


skrev TeTanten i Hur behåller ni motivationen?

@Jordgubben14
Känner igen precis! På riktigt glömmer bort! Från motiverad att sluta till dricka 1,5 flaska vin på en kväll, på 4 dagar.
Denna gång känns det annorlunda. Ramlade in hör på sidan när jag ångestgooglade en lördagmorgon och blev inspirerad av att så många kände likadant.
Funderar du på att sluta så lägg en dag på att läsa igenom massa trådar här är mitt tips.
Och sen gör en plan som du tror på! Man måste inte ta alla beslut direkt, men det är skönt när man bestämmer sig att ta kontrollen.


skrev TeTanten i 50 dagar innan

Så starkt och bra att kämpa vidare nu trots trötthet och irritation och mkt jobb! Det är en prövning som vi ska igenom!!!
Jag tänker att det kan leda till massa positiva förändringar på sikt… om man blir kvitt de där tankarna som tjatar om att unna sig lite och kroppen får tid att hela sig. Då kan man kanske orka tänka och ta tag i jobbiga saker som att byta jobb och även planera in nya roliga aktiviteter man vill prova på.
Drömmer redan om alla möjligheter med ett nyktert 2026… hur skulle det se ut?


skrev TeTanten i Nytt försök

Samma för mig. Öppnar jag en flaska tar den alltid slut. Så blir man skamsen och irriterad dagen efter.
Hitills har det hjälpt mkt att bestämma sig att vara vit längre tid denna gång ( bestämt året ut, på dag 13 idag), för att sen förhoppningsvis landa i ett nyktert beslut om framtiden. Och läsa och skriva mkt här har gjort stor skillnad i motivationen.
Har du gjort nån plan frammåt?


skrev TeTanten i 90 vita dagar

Ha jag drömde med om att jag drack härom natten. Det kanske är en del av bearbetningen… Vad är det här Naked Mind du lyssnar på? En podd?
Jag lyssnade på avsnittet med Hanna Hellquist i Beroendepodden i förrgår. Bra tycker jag. Har beställt en bok med på ämnet. Det är lite som man får en kurs.