skrev förvirradrjej i Osäkerheten, ilskan och ångesten

Vet snart inte längre vad jag ska ta mig till, min osäkerhet min ilska och min ångest bara växer. Jag o min man har levt ihop i snart 13 år och han är verkligen inte samma person längre som jag träffade. Jag vet inte hur många gånger hans alkoholvanor nu har fått mig att få sparken från mina tidigare jobb. Och svartsjukan från han bara växer o dem där spydiga kommentarerna hela sablar tiden. Jag känner mig så otroligt dum och naiv jag har försökt prata med han om hans alkoholvanor vilket antingen svarar han mig inte eller så är jag bara psykiskt sjuk o vill starta bråk i hans ögon. Jag älskar han verkligen det gör jag men när ska nog vara nog hur ska jag få han till att förstå? Inte ens att han har satt mig i skiten hos fogden får han till att fatta. O i dag när jag nämnde att jag vill söka skuldsanering då fick jag så mycket skit för det. Hur ska man kunna hjälpa någon som inte ens inser va han säger eller gör att hans alkoholvanor har gått över styr?


skrev Auti i Dags att inse faktum-jag måste sluta dricka alkohol helt!

3 veckor idag!

Full rulle på campingen, vin och öl!
Det känns toppen att inte vara sugen, men jag gick just och lade mig trots att de andra är kvar. Det beror inte på alkoholen utan att jag är trött helt enkelt...

Jag har inte varit så sugen på
"alkoholfria" liknande alkoholdrycker heller utan druckit cola zero... ett annat beroende (som jag inte orkar försöka ge upp).


skrev Carisie i Andra halvlek har inletts

@Andrahalvlek Gud så spännande!!! 📖🩵


skrev Carisie i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

@Andrahalvlek Eller hur?! Jag tänker på vad Markus Enochsson säger. Om mina vågskålar väger jämnt och jag tycker om aktiviteten mer än alkoholen så är mitt motiv gott. Skulle jag ha minsta sug när jag är ute så går jag hem för då behöver jag lämna miljön. Det har inte hänt än dock. I våras var jag på krogen till 03 med maken & vänner och drack alkoholfritt och bubbelvatten och hade jättekul!!!
🩵


skrev Silvertärnan i Min resa mot ett bättre liv

Välkommen hit. Jag är alkoholfri sedan 25 maj så jag är också ny här. Jag har druckit problematiskt i många år, med ett eskalerande under pandemin och därefter mer och mer. Jag tänker för egen del att vad än orsakerna är till mitt drickande så blir inte problemen bättre av att jag försöker dränka dem i alkohol. Jag ältar också mycket, grubblar och funderar på saker som varit. Men att fortsätta med att hälla i mig något som på sikt bara kommer att förvärra det hela för mig är ingen lösning. Tänk inte så långt, ta en kväll nykter, fundera på annat du kan göra istället för att dricka så kommer du att se att dagarna nyktra kommer att bli fler och fler. Kram!


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

PS. Om den aldrig trycks kan jag göra en pdf-version.


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

@Carisie Jag är igång nu. 15 A4 klara idag. Ska bli spännande att se hur många sidor det blir. Mycket jobb att bläddra igenom totalt över 6.000 inlägg. Pust.

Kram 🐘


skrev Molnet i 2 månader idag! Rastlös!

@Amanda_ .Grattis!Härligt.3 månader till så blir det 6 mån!


skrev Andrahalvlek i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

@Carisie Det fina och ljuvliga med att sitta på uteservering beror inte på vad man har glaset. Upplevelsen där och då är tillräckligt wow 🤩

Men det tar lite tid innan man ens vågar prova, och man måste uppleva det för att förstå. Alla upplevelser måste vi uppleva med nyktra förtecken.

Kram 🐘


skrev Carisie i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

Kvällsavstämning ✅
Kl 20.40 och 27 grader både inomhus & utomhus! Magiskt! Jag älskar värmen. Middag på balkongen idag igen och efter det en 3 km promenad 🥵 men det är värt det lätt! Nu ska jag ta en dusch då eftersvettningarna lagt sig och sen är det away to La-la-land 🥱

Veckans sista pass är en kväll... lite dålig planering att ha ledig helg efter ett kvällspass men men. Det ska vara såhär härligt väder imorgon också så maken möter upp på byn för en kvällsdrink till sig och en kvällsdricka för mig. Kanske på någon kaj eller härlig uteservering vid vatten. Jag känner inte att det är ett problem att vara ute på lokal utan alkohol - tvärtom. Livet är en fest och jag har fått en biljett 🎟️
🩵


skrev Stark2025 i Min tjej är Alkolist

Håller med ovan skrivna.
Försök att hålla fokus på dig och din dotter. Din beroende person kommer inte ändra sig innan hon bestämt sig själv att det är klar, att hon druckit färdigt.

Jag låter säker haha är mitt uppe i att hålla min beroende person på avstånd och det är inte lätt speciellt när de ber om förståelse och ger löften om bättring.
Själv har jag stärkt mig med att lyssna på böcker, poddar om medberoende, gått på Al-anon möten och har anmält mig till anhörigdagar på ett behandlingshem.
Allt till en början för att jag ville ha svar på alla VARFÖR, men nu landat i att lägga fokus och jobba med mig ( låter präktigt som fan 🫣) men det har hjälpt mig i min förtvivlan. Så försök hitta din tråd av tröst att hålla i även om den bara är en liten liten spindeltråd i början.


skrev Amanda_ i 2 månader idag! Rastlös!

Tack @molnet Jag har nu gått förbi 3månader som alkoholfri 🥳
Det var mitt satta mål från starten och vill fortsätta som alkoholfri nu


skrev fooliehutten i Min resa mot ett bättre liv

@Molnet tack, men storyn är lånad fast jag bytte ut både munkar och en ung kvinna i tolkningen av originalet😇. Det är knepigt hur man trots skilda vägar fysiskt, ska bosätta skelettet i psyket flera år, eller hur? Brukar säga att det oftast är en väldans lång tid innan man träffade sin ”kärlek” som man inte ens visste att vederbörande fanns. Det finns en slags parentes före det mötet och det är viktigt att bygga på en likadan parentes efter en skilsmässa. Personen ska inte längre beredas plats i sinnet utan ska likt alkoholen förpassas tillbaka till glömskans träsk. Annars blir man nog aldrig riktigt skild från x:et… tror jag🤔


skrev Silvertärnan i Nu ska jag ta makten över mitt liv

@vår2022 tusen tack för tänkvärda ord. Det är såklart inte så att det man själv målar upp som en stor grej betyder särskilt mycket för andra som har fullt upp med sig själva. Man får bara lite hjärnspöken ibland.👻


skrev Silvertärnan i Nu ska jag ta makten över mitt liv

@Molnet ja, tack för pepp! Man behöver ju inte berätta allt för alla😊.


skrev Sommar85 i Nytt försök

@zalkin Nej jag viker mig inte. Tråkigt bara att de ska bli så dålig stämning och att de är så djupt rotat att man ska dricka, särskilt i de sällskapet. Han skäms om jag säger nej. Har alltid känt att han ”offrar” mig och barnen för att imponera eller göra sig rolig inför andra. Trycka ner oss inför andra. Göra barnen till åtlöje för att vara rolig. Jag är INTE rädd för att stå för mitt beslut hos grannarna men han riskerar gärna min nykterhet för att de ska se bra ut.


skrev Lady175 i Nytt försök

@Sommar85 håller på dej! stå på dej! Vi ska på 60 årsfest i helgen o jag har fan bestämt att jag kör vatten! kommer inte ge mig denna gång! heja dej o kram


skrev Lady175 i behöver råd o tips

@Amanda L visst är det så o just nu känns det jättebra...kram


skrev zalkin i Nytt försök

@Sommar85 stå på dig, ställ in eller gå med och avböj alkohol. Detta är ditt liv och dina val. Du kommer inte att ångra det en sekund imorgon. Jag brukar tänka att både jag och omgivningen behöver få lite tid att smälta att vägen har en ny riktning. Stå på dig, gör det utan dramatik. Man får vara nykter, du fixar det👊💥


skrev Sommar85 i Nytt försök

Ja då va de diskussioner med gubben här hemma igen. Bjudna till grannar ikväll. För att inte vara tråkig tänkte jag mig att bli med, men ingen alkohol. Nu är jag idiotförklarad! Va är de för fel med att ta 2 glas bubbel undrar han? Han tycker jag ska bjuda på mig och inte va så torr, han tycker jag är pinsam. En annan dag när du är själv hemma kan du dra i dig 2 flaskor.. svarade att är man beroende så är de fel med 2 glas. De kanske blir 2 glas ikväll men mycket mer en annan dag. Han menar att jag intalar mig att jag har problem. Han är sjuk i huvudet. Han skiter ju verkligen i mig. Men när de passar honom trycker han ner mig för att jag har problem. Jag har bara problem när de passar honom. De ska bara vara fint utåt. Nu får jag och barnen stå ut med grinighet för att straffa mig. Usch va ledsen jag blir. När jag mår bra och är stolt över mina val. Nu vill jag bara fly. Hur ska ett liv med honom fungera om han ska dra ner mig i fördärvet..


skrev Åsa M i Har jag fel eller är det problematiskt?

@Ak258 ja, du blir gaslightad. Alkoholen är hans snuttefilt och han kan inte vara utan den. Han är beroendesjuk. Du kan inte diskutera honom frisk. Det du KAN göra är att dra en gräns i stnadenoch konstatera att 1) ni har olika syn på alkohol och drickande, 2) det kommer inte ändras, 3) han VILL och MÅSTE dricka, för han är beroende. Om du vill leva ett liv där alkoholen inte förekommer i varje samtal kanske du behöver överväga en annan partner?
Mitt ex har supit mer än halva livet och jag insåg att inget, absolut inget, jag sa eller gjorde skulle ändra något. Och precis så blev det. Jag vände fokus till mig själv istället, och frågade mig själv: Hur vill jag leva? Vilka är mina värderingar? Och så lever jag efter det istället. Jag kan rekommendera lugnet som infinner sig när man slipper de eviga debatterna om dricker du, hur mycket och när, men du lovade ju, men du har druckit x glas eller y flaskor osv osv. Det är så tröstlöst. Fokusera på DIG. 🤗


skrev has i Min tjej är Alkolist

@jonte1981 vilken jobbig situation! Det är ju precis som du skriver inget en kan göra för att ändra någon annans beteende och du har redan gjort mer än vad någon kunnat begära.

Men det känslomässiga är en annan sak, oavsett vad förnuftet säger.

När jag insåg att min exman var alkoholist hade jag stor hjälp av vad en barndomsvän, tillika nykter alkoholist, sa till mig när han varit nykter några år.

Han hade också varit inlagd ett flertal gånger men hamnat tillbaka på ruta 1 när han kom ut.

Jag frågade honom vad som hade hjälpt honom att till sist bli nykter. Han svarade att det enda som hjälpt honom var att människor tog avstånd från honom, visade att de inte kunde ställa upp på det han gjorde.

Vi hade då inte haft kontakt på några år, efter att jag försökt hjälpa honom på alla möjliga sätt jag kunde komma på (vi bor långt ifrån varandra). Till sist orkade jag inte ha kontakt med honom eftersom det gjorde för ont att se hur han skadade sig själv med sitt missbruk. Jag förväntade mig nästan en inbjudan till hans begravning, då det hade pågått många många år.

Men så plötsligt stod han en dag på min trappa och var nykter sedan ett par år och höll på att utbilda sig till beroendebehandlare.

Jag vet förstås inte om det är så för alla, men det hjälpte mig i valet att lämna min man. Som ett sätt att rädda mig själv, men också i tron att det var det bästa jag kunde göra även för honom.

I det här snåriga träsket (beroendesjukdom) behöver vi alla hitta vår egen väg. Har du något stöd kring din situation? För mig har det varit hjälpsamt att gå i samtal samt delta i alanon grupp.

Du har verkligen gjort allt du kan. Kom ihåg att ta hand om dig med!