Senaste kommentarerna i forumet

Vet inte om det va för att jag va trött eller om dina tips fungerade.
Men hurusomhelst, jag räknande och räknade...å jag somnade på typ en kvart ????
På toppen av det hela, vaknade jag enbart tre fyra ggr och sov sju timmar.
Tack och bock för tipsen

Om man fruktar vågen kommer blicken hela tiden vandra ut mot havet. Spejandet efter krusningar på vattnet som potentiella vågor tar upp mycket tid och fokus från de härliga strandaktiviteterna...minsta vindökning sätter igång beredskap och rädsla. Ändå kan du inte göra något åt det som sker där ute.
När vågen tornar upp sig och kommer emot dig kan du försöka trycka undan den med händerna - metafor för att "mota bort tankar" - rätt svårt, eller hur?
Du kan också försöka springa ifrån den - det vi gör när vi sysselsätter om hela tiden för att slippa känna - funkar ett tag men är energikrävande, och vågen finns ju kvar, nafsande i hälarna.
Du kan ju strunta i den med risk att få en kallsup - ge efter för suget - vilket skulle öka rädslan för nästa våg eller i värsta fall sänka dig.
Eller så lär du dig flyta/surfa!
När vågen kommer ser du den, men drunknar inte, för du flyter ju ovanpå. Du är heller inte rädd för den, för du vet att du kan ligga avslappnat på vattnet eftersom det bär dig. Ju fler vågor som kommer desto fler tillfällen att bevisa för dig själv att du flyter. En väldigt stor våg kan överrumpla dig bakifrån. Kanske sköljer den över dig. Ok, håll andan då.
Flyta med eller hålla andan och vänta ut.
Själv bygger jag en vågbrytare för säkerhets skull. För att slippa de där stora "hålla-andan-vågorna" som kan komma bakifrån. Den heter "involvera andra människor, vara öppen med alkoholproblemet, berätta om sug och längtan efter alkohol samtidigt som jag i samma mening säger "och jag kommer inte att dricka, kan du se till att hindra mig genom...."
Jag bad min son lägga sin spritflaska i bilen och gömma nyckeln i helgen. För jag kände att den skulle kunna bli magnetisk under midsommaraftonskvällen när jag var ensam, trött och kanske rastlös Det gjorde han. Vågen var knappt märkbar men rullade förbi under mig i samma stund som jag omöjliggjorde tillfället.
Fem månader helnykter nu. Det har varit storm och krabbsjö mest hela tiden. Tror ta mig fan inte att en tsunami skrämmer mig. Den våg som jag inte kan flyta på nu kommer vara så enorm att jag ändå stryker med, så varför ens vara rädd för den?

Hoppas du kommit ur den djupa svackan av självförakt och kan se dig själv som vi gör, d v s en ung, stark, insiktsfull person. Benägenheten att rannsaka sig själv är egentligen en god egenskap, reflektionsförmåga, men kan vändas till självförakt - speciellt om man känner sig ensam och uppgiven med sina problem. Ofta är det dömandet som sänker ytterligare.
Se det så här när självkritiken kommer: Jag har en förmåga och mod att se mig själv och mina handlingar utan att stoppa huvudet i sanden. Det gör ont. Jag är ledsen över att det är så svårt med förändring (ledsen över andra saker också?). Och jag förstår och tillåter den känslan, utan att döma mig. Vad behöver jag göra nu för att ta ett litet steg i riktning mot det jag värdesätter?
Att dela dina tankar här är omsorg om dig själv. Att sätta ord på ditt behov av stöttning och respons är att ta dig och dina behov på allvar. Så du tar redan steg i den riktningen när du skriver här. Finns det andra områden, situationer där du också kan göra det?
kram

Som dyker upp dag 14.
Är en beroendepersonlighet och kontrollmänniska. Märker att jag nu vill ta tag i allt. Allt ska nu bli väldigt bra...
Funderar på att sluta snusa med. Har provat att sluta en miljon gånger! Att sluta är inga problem... men att hålla det där, faller tillbaka gång på gång.
Men på något sätt är det som om jag vill bli fri!!
Märket även att beroenden tar sig i nya uttryck... Handlar lite mer än vanligt... som om att jag måste ha något att hänga upp livet på!
Jag är vaksam för nykterheten går först!
Vad är jag så rädd för?? Mig själv?
Kram alla där ute!!☀️

..som Bedrövadsambo säger. Håll dej sysselsatt. Läs trådar och skriv av dej..för din egen skull...som en påminnelse för dej själv. Det är bra att gå tillbaka och läsa i sin egen tråd. Pepp o stöd är skönt men jobbet måste man göra ensam...och då finns kloka tankar från andra att fundera över.

Alla känner sig ensamma då och då. Oavsett om man har problem med alkohol eller inte. Det är en helt normal känsla. Just nu är de negativa känslorna förstärkta hos dig, pga dopaminbristen. Det rättar till sig så småningom. Du kan hjälpa kroppen genom att motionera, äta bra, och vila mycket. Läs/lyssna på böcker för att skingra tankarna. Läs och skriv här på forumet för att sätta ord på vad du tycker, tänker och känner. Varje gång du drabbas av suget - läs igenom din tråd och påminns om varför du gör det här. Du kämpar på jättebra!

Snacka allvar med din man. Berätta att du har bestämt dig för att inte dricka, och att han inte ska bjuda dig! Och egentligen borde ni INTE ha alkohol hemma. Kan du inte be honom låsa in det någonstans. Värre sug än igår kan komma.

..hur är det ? Saknar dina kloka ord. Kram.

Inser att när jag är nykter behöver jag egentligen bara en kopp kaffe och en bra bok för att må bra...eller en promenad. När jag är full kan jag vräka i mej salt i form av nötter chips bacon. Inte konstigt att 10 kg lagt sej runt midjan.

Hej Sessi!
Ser att du inte fått något svar gällande din fråga om antabus. Är det gällande dig själv eller din närstående du frågar?
Om det är så att du misstänker biverkningar så kan det vara bra att boka tid för rådgivning hos den läkaren som skrev ut antabusen och ta upp den frågan.
Det finns även trådar här på Alkoholhjälpen där man diskuterar antabus, exempelvis:
https://alkoholhjalpen.se/node/30627
https://alkoholhjalpen.se/node/18873

Hoppas du hittar fler kloka svar om du läser i olika trådar här på forumet!

Önskar dig en fin dag!
/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

efter en natt då jag fuskat och tagit insomningstablett. Känner mig helt manglad. Oron i kroppen är lite värre idag. Dax att gå upp och ta itu med dagen. Igår kväll blev det mest Netflix och dåliga serier. En springtur på 8 km fick jag till också. Ikväll har dottern lovat att följa med mig till gymet.
Börjar känna obehag för att gå och lägga mig, kanske dax att skaffa en spikmatta. Vad som helst som hjälper vore bra.

Ser att du inte fått något svar, men jag vill bara skriva att det är så bra att du lägger märker till sådana här mönster hos dig! Det gör det mycket lättare att hitta alternativa sätt att bryta mönstren.
Jag kan också tänka mig att det är många som känner igen sig, det är lite som att täpper man till ett hål så börjar det pysa någon annanstans, gällande mat, porr, spel eller något annat. Det kan ta lite tid att upptäcka detta, och hantera vad det står för, och du verkar vara på god väg!

Hoppas du vill fortsätta läsa och skriva här!

Varma hälsningar
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Jag vill egentligen bara hälsa dig välkommen hit till forumet! Det verkar som du har kommit till en gräns och att du vill göra en förändring för att må bättre. Det fina på forumet är att det finns många kloka människor här som har gått igenom denna process som du är inne i just nu.

Hoppas du vill skriva mera här och du kommer säkert få pepp och stöd!

Varma hälsningar
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Hoppas han kommit iväg och att du kan andas lite lättare för en stund! Hoppas han var mogen att fullfölja behandlingen och stannar hela tiden!

Förskolan borde för det första ha ringt dig redan första gången det hände och de får inte lämna ut barn till en förälder de ens misstänker är berusad! Då sätter de ju medvetet barnet i bilen med en rattfull och det kan sluta illa vilket även är deras ansvar! Så skulle jag varit du: se till att kräva de genast hör av sig om det skulle hända igen och att de inte släpper iväg honom med barnen innan du hunnit dit också!

Självklart ska du konfrontera honom om detta, om det dessutom hänt mer än en gång och fler personer reagerat så ligger det nog nåt i det de säger. Låt honom bli skogstokig men gör det klart för honom att han inte ska hämta barn om han druckit och hur han ens tänkt när han gjort det och inbillat sig ingen skulle märka. Förskolan har sin fulla rätt och till och med skyldighet att göra en orosanmälan till barnskyddet om detta hänt, få honom att förstå ni kan hamna under utredning hos barnskydd och social på grund av detta.

6 timmars tidsskillnad för mig, bara så ni vet varför jag skriver på konstiga tider etc. Bor inte i Sverige.
Min man kom hem med ett sexpack öl som jag gillar, en starkare typ (såklart!) han tog automatiskt upp 2 stycken och skulle ge en till mig men jag sa snabbt att jag inte ville ha. Det var ett smått sug men det gick över efter ett par minuter när jag hade börjat äta middag. Det konstiga är att jag har inte alls känt sug idag fören detta hände, och ändå har vi sprit och vin hemma. Tror det var för att det var just den ölen, och vanan att alltid dricka det som köps till middagen... Jag vet inte, men det viktiga är att jag sa nej. Hoppas helgen går lika bra. Tentan är på torsdag istället för nästa vecka så det kommer bli lite jobbigt fredag och lördag kväll. Men en dag i taget! Känner mig dock lite nedstämd just nu, ska gå och lägga mig.

...och efter flera dagars jobb för att slippa suget så är det där igen. Det är väl själva fan på ren svenska. Jag vill vakna nykter och utan dagen efter känslan i kroppen, men ändå..

Nu gäller det att komma i säng och försöka tänka på annat än följeslagaren på något vis. Längtan efter alkoholen vill jag vara utan.

Lev väl där ute och jag hoppas ni slipper suget i natt och får en god nattsömn

Kloka ord, tack!

I nuläget vet jag inte riktigt om jag har lagt ner totalt, eller jo det är min ambition så småningom (när det nu blir). Visst triggar det igång saknaden efter det sk välbefinnandet. Självklart känner jag hur bra kroppen har mått utan alkohol efter denna perioden. Jag har fått för mig att organen har blivit fastare och inte lika lösa och slappa som kycklingfiléer som har fått tina upp för länge efter en period i frysen. Ansiktet "hänger" inte som tidigare och ögonen har blivit klarare. Dessa komma nio dagarna som jag har tagit ut svängarna har inte blivit helt nedsupna utan jag har faktiskt kunnat sluta dricka innan det har gått för långt. Än så länge.

Jag har lärt mig under dessa 85,9 dagar att inte ta nykterheten för given. Alkoholsuget finns hela tiden runt hörnan och jag tänker inte bli kaxig i tron om att det är fixat ock klart. Detta är mitt första ärliga försök så jag kämpar vidare och vet inte hur det kommer att sluta.

Det finns fantastisk hjälp att få men jag vill försöka först på egen hand. Inte intresserad över att hamna i journaler eller något annat. Jag vill först vara Stålmannen i bh! Fungerar inte detta så får jag se vad framtiden ger.

Den där spikmattan har anlänt. Den luktade fy katten när den kom så den åkte in i tvättmaskinen direkt. Jag stack mig på fingrarna när jag tog ut den ur maskinen så det var inget trevligt första intryck. Den ligger i sovrummet och väntar på mig, men jag har inte testat en ännu. När älskade sonen fick syn på den skrattade han rakt ut och berättade att kamratens mamma använder en sådan och att de hade lagt den på golvet utanför toaletten när mattanvändarens son gick ut därifrån. Så, nej jag har inte provat den ännu. Kanske kan jag lägga skulden på att jag har jobbat så mycket som möjligt för att slippa suget efter alkoholen? Dagen för första försöket närmar sig och jag kommer inte undan.

Hoppas det gick bra och att du hade trevligt på träffen med dina gamla arbetskamrater. Roligt att du trivs med nya jobbet!
Ja, vi måste ta hand om oss själva. Livet är för värdefullt för att förstöras med alkohol. Kram

De flesta av hos oss åker ju på återfall, men kanske är det en del i processen..? Man blir så besviken på sej själv. Jag har också sagt saker "på fyllan" som jag sen ångrat, och dessutom haft minnesluckor (ännu värre). Men bättre att inte se det som ett misslyckande, utan ta lärdom av det istället. Det kommer att gå allt bättre, gäller att inte 'luta sej tillbaka' och nån gång ska vi lyckas! Ge inte upp! ??

Ja, du! Det där med flaggan på fd suphuset numera växthuset (hoppas jag) har verkligen blivit en följeslagare, det som finns kvar av den. Numera påminner den om en sliten sjörövarflagga. Älskade maken talar om för mig lite då och då att han har satt eländet på plats igen. Underbart med back up! Sabla tur att det inte är den stora flaggan som jag får leta efter lite överallt. Haha!

Skogen är oxå helt underbar. Jag kan ofta sakna den ro det gav mig som liten/yngre. Jag har haft turen att växa upp vid havet och en stuga vid skogen så jag har dragning åt båda hållen, men havet ligger nog i täten. Konstigt att jag har hamnat vid en sjö som jag verkligen inte tycker om att bada i. Mörkt och "kompakt" vatten som man inte ser ett smack i. Läskigt! Får nästan panik när jag försöker bada och får för mig att en hand ska dra ner mig i mörkret.

Så Gunda, njut av skogens ro och tryggheten den ger dig.

Det där med suget tycker jag verkligen inte om. Det kan ta tag i hela mig med buller och bång vilket det gjorde midsommarafton i goda vänners lag. Tack och lov så gick det över utan att knäcka mig totalt. Det räckte med att se min älskade familj i ögonen och möta deras blickar och känna deras värme för att följeslagaren skulle besegras. Deras peppande ors och stolthet över att deras mor och maka var den enda av oss "vuxna" som var nykter. Att jag sedan inte kunde sova på många timmar pga alla toalettbesök var en "baggis".

Hej Gunda! Mina blodprover (för mer än ett år sen) visade att Peth: 0,54 och talade för "mer omfattande och regelbundet alkoholkonsumtion". Levervärdena var också förhöjda. Jag hoppas alla värden är lite bättre nu, har ju ändå minskat ner med alkoholen sen förra året.
Ditt och andras inlägg om levervärdena mm, fick mej också att tänka på den ökade risken att drabbas av andra sjukdomar, som t ex cancer, stroke, demens mm, pga alkohol. Jag läste på lite igen, känner att jag behöver det för att få insikt och påminnelse om hur alkoholen förstör (är tyvärr så lätt att "glömma").
Vi har ju så mycket att vinna på att minska på drickandet! Nu kör vi mot ett sundare (och längre) liv. Jag är på dag 4 (snart på 5:e nu). ? Kram

PS. Har också tänk läsa "Njutningsparadoxen", men har inte hittat den än. Hoppas du mår bättre och att du kan äta. Bra att du kan få i dej smoothie iaf. Kram ?

Speciellt i stugan där på midsommar, det vet jag inte om jag skulle ha klarat. Och vad skönt att få köra bilen dagen efter, färsk i sinnet. Även om du inte får svar varje gång du postar så är det nog många som läser och blir peppade av dina inlägg. Fortsätt kämpa och skriva här :)

... att du och dina sinnen börjar upptäcka/se/känna saker i det 'lilla' och kanske många gånger självklara och uppenbara. Vilka vinster du redan sett med ett fritt och nyktert liv. Fortsättning följer, en intressant framtid väntar.... Kram

Jag gissar att du är alkoholist och inte borde försöka att inte dricka alls. Vet inte om det är vad du ville höra men jag får intrycket att det är så det är. Precis som för mig och många andra! Min a-terapeut förklarade att har man börjat gå över gränser, beteendemässigt, så kommer man att göra det igen och ännu värre: man kan inte gå tillbaka till det mer normala. (Jag har gjort alla de saker du beskriver själv!)