skrev Åsa M i Rädslan och förvirringen hos en anhörig

Tack ni båda ❤️
Ja, visst är vi hjälpare allihopa här, på gott och på ont.
Jag har återhämtat mig bra från akut sjukdom, som tur är, men lärdomen är: man måste fokusera på sig själv först. Ingen annan gör det åt en. Det är forumets läxa till mig, från dag 1 fram till nu.
Kramar till er, ni är bäst 🤗


skrev has i Rädslan och förvirringen hos en anhörig

@Åsa M kan känna igen mig i det där! Att finna trygghet i att hjälpa.

Tänker att det väl är grunden mönstret för en medberoende. Ibland kan det vara hjälpsamt, både för den man hjälper och en själv.

Men när en fastnar och inte tar sig ut sätter det krokben för en.

Hoppas du kryat på dig❤️


skrev has i Utslängd av en beroende

Ju mer jag läser här inne, desto mer förstår jag att min (snart ex) make fortfarande kan brottas med sitt beroende, även om jag i mitt huvud börjat diagnosticera honom med annat den senaste tiden.

Jag har varit på kvinnojouren på samtal idag. Innan besöket skulle jag bara tvätta av bilen lite snabbt. Körde in i tvätten, som så många gånger förut, dörrarna stängdes och maskinen gick igång.

Och jag fick panik! Alltså rejäl panikångest så pass att jag behövde ringa en vän.

På KJ förklarade hon hur kroppen ständigt befinner sig i fight-flight-freeze i en relation där det förekommer någon form av våld.

Jag skulle säga att de allra flesta som levt i en relation med någon som har ett beroende har utlevt våld i nära relation. Eftersom beroende personens hela fokus ligger på sig själv, och alla andra runt omkring på olika sätt får anpassa sig. Jag förstår om en tänker ”nej men så illa var det väl inte”. Så har jag nämligen tänkt själv. Men nu när kontakten är nästan helt bruten börjar mönstret falla på plats inom mig.

Så till frågan: varför är inte det man tyckt varit roligt skoj längre?

Jag tror kroppen bär på mer trauma än vi tror när vi bryter upp från denna typ av relation.

Är vi inte helt ute pågår ofta fortfarande visst våld. För mig just nu ekonomiskt och psykiskt eftervåld.

Så länge det pågår kan man inte börja bearbeta det hela.

Så länge vi borstar bort det med ”det var inte så farligt” kan vi varken förstå det vi varit med om eller bearbeta det på djupet.

När kroppen är i överlevnadsläge tänker jag att den inte kan prioritera ”skoj”. Ofta finns istället symptom på depression och ångest lurandes i bakgrunden när saker har pågått länge.

Kan det vara utmattning och stresspåslag som funnits med så länge att vi inte ens märker att vi går runt med det längre?

När jag ser tillbaka har andra försökt påpeka det en längre tid: du verkar stressad? Va nä, inte är jag stressad inte 👀

Men det är verkligen väldigt stressande att leva med en person som sitter fast i ett missbruk! Och det jag läser om ständiga påhopp tolkar jag nu som psykiskt och emotionellt våld.

De flesta av oss verkar vara riktiga slitvargar. Vi ger allt till våra nära och kära, utan att vara riktigt medvetna om vad det gör med oss.

Jag kan ha fel, men det här är min tanke kring varför saker inte känns roliga längre. Och varför saker som tidigare kändes som något enkelt helt plötsligt mynnar ut i panikångest eftersom marginalerna är så små.

Jag fick rådet idag att börja med mindre steg, försöka känna efter vad jag klarar just idag. Ställa mig frågorna kan jag det här? Vill jag det här? Orkar jag det här?

Kanske är det samma med det ”roliga”? Börja med något litet, som vi mäktar med och sedan bygga vidare på det?

Ta hand om er!


skrev Antonia i Hitta måttligheten

Så kom då ett dödsbud till. Jag har jobbat i två olika alkoholstinna branscher och det här är det fjärde dödsbudet bland gamla högkonsumerande kollegor.
Stroke, cancer, alkoholdemens. Den fjärde vet jag inte, men jag tror att han bara väldigt aktivt "söp ihjäl sig", han hade dragit sig tillbaka till en stuga på landet med en hembränningsapparat i källaren.
Ännu en påminnelse om att det är ett dödligt gift vi har kommit att bli förtjusta i att förgylla vår vardag med.


skrev Carisie i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

@vår2022 Wuhuuu... stormen har lugnat ner sig 🌬️ Nu endast vanligt fläktande så rummet håller 18 grader. Kallt ändå liksom 🙄

Du satte fingret på det som vanligt. Ja jag är GLAD för jag vet att jag kommer att lägga mig nykter och sova och vakna nykter ☺️ Ett stort plus också för att ingen substans trollat med sinnena...man är sig själv!

Idag blir det hem & städa av inför besök av gäster i helgen. Eller så lämnar jag det åt maken när jag är på AW imorgon 😂 Sjysst va?

Hoppas du får en fantastisk minisemester - njut av allt och lite extra av kärlek ❤️ Var rädda om er. KRAM! ❤️
🩵


skrev Antonia i Hitta måttligheten

Igår, dag 5, kom ett sug över mig på eftermiddagen, utan särskild anledning.
Jag valde att inte se det som en frestelse utan som ett stöd för att jag har fattat rätt beslut, att (tills vidare) vara helt alkoholfri.

Ett starkt sug helt från ingenstans, det drabbar bara den som verkligen behöver låta bli alkohol.

Sen gick det över, jag sov gott och livet går vidare.


skrev Carisie i Promillebikt

@Flarran Halloj flarran 👋🏼
Nu blev jag ju jättenyfiken - hur mycket har du sparat? 1 år & 7 mån! Snart 2 år!!! Wow! Var stolt! Det är jag idag!
🩵


skrev Carisie i Promillebikt

@Flarran Halloj flarran 👋🏼
Nu blev jag ju jättenyfiken - hur mycket har du sparat? 1 år & 7 mån! Snart 2 år!!! Wow! Var stolt! Det är jag idag!
🩵


skrev Kristoffer i Vad säger den senaste forskningen?

Hej Nymis! Jag vill tipsa om Socialstyrelsen nationella riktlinjer: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikel…

På sida 35 och 42 hittar du information om vilka medicinska respektive psykosociala behandlingar som bedöms ha tillräcklig evidens för att rekommenderas av Socialstyrelsen. Vad som passar för en person i den situation du beskriver är däremot inte självklart, ofta behöver man själv fundera vad som skulle kunna passa och diskutera det med läkare eller behandlare. Hoppas det blev hjälpsamt på nåt sätt!


skrev Måste välja nu i Jag vill ju så mycket annat...

Summering av de senaste tre veckorna: 17 enheter alkohol fördelat på sex tillfällen. Då ingår gårdagskvällen när jag och gubben "delade" på en flaska vin. Jag drack nog fyra enheter och idag känner jag mig bakis. Kroppen är nog inte lika van att hantera alkohol när jag minskat konsumtionen ganska drastiskt. Sätter in det i erfarenhetsbanken och bestämmer att absolut maxgräns får framåt bli tre enheter vid samma tillfälle, det vill säga en halv flaska vin. Vi gillar mat och vin och kan jag begränsa mig till det max två gånger per vecka kommer jag känna mig jättenöjd!

Tant Sug kommer på besök emellanåt, men hon är inte riktigt lika envis som tidigare. Jag känner mig stark!

Imorgon bär det av på lite semester och umgänge med barn och barnbarn. Jag vet redan nu att jag kommer att klara av att hålla mina gränser. Det känns bra!


skrev Lady175 i det gick åt helvete

Glömde säga att jag har läkartid nästa fredag o kommer säkert lipa o va livrädd men kommer be om hjälp


skrev Lady175 i det gick åt helvete

@Lobster Han vet om mitt drivkande, han är orolig såklart. Han dricker inte så utan kanske 2 öl på kvällen lite mer på helg o inte var dag. Jag känner ändå idag att jag mår bra, inget sug! Jag vet att det är hjärnan som lurar mig. Jag vet ju att jag klarar av det innerst inne. Mitt värsta är att jag helst dricker på mornarna, kvällar är jag inte så noga med. Men har kommit på att långa promenader är mkt bra för mig så ska ta en nu! tack för ditt stöd


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

Jag har sovit hyfsat. Och landat lite efter chocken igår. Och i förrgår. Hon kommer inte hem igen, den insikten har också landat hos mig.

Jag är också fullt tillfreds med att min mamma är inställd på att snart dö. När hon låg på sjukhus för två månader sedan sa hon ”vaddå, jag lever ju max ett år till”. Thats it. Då kan det få gå så snabbt som möjligt nu, när det verkar vara dags. Hon repar sig inte från detta. Organsvikt är nästa grej. Levern var redan påverkad sa de på akuten.

Nu på morgonen har jag varit i hennes lägenhet. Hon bor ju bara fyra hus bortanför mitt. Jag har tvättat golvet i hallen, vädrat, dragit upp persienner, vattnat blommor och noterat några fler lösenord/koder. Överallt dessa lappar med olika kom-i-håg 😢

Allt blir som det blir och går som det går. Jag ska åka dit igen ikväll, lite bättre förberedd denna gång. Pausar imorgon, åker dit igen på lördag. På något plan förstår hon kanske att jag är där.

Kram 🐘


skrev Flarran i Promillebikt

Torsdag har det gått och blivit och inte har man väl sovit så värst mycket att det stört precis. Men ett par timmars vila blev det väl kanske. Frukost har intagits och även en sittning på balkongen har hunnits med. När jag satt där och drack min päronsaft i pappkartong med sugrör och tittade ut över en rätt fin och somrigt solig gård var man väl i skaplig balans.

Då mådde man en liten stund rätt bra faktiskt. Tänkte sedan att nog kan man väl vila sig en liten stund till. Men det gick då inte alls, för då som från ingenstans kom ångesten krypande och byggde upp en frustrerande stress inom mig. Deppkänslan in fann sig snart också. Då naturligtvis passade liksom alkoholdjävulen på att viska i ens öra liksom. Varför inte en liten sommarfest...

Fick en känsla av att, nog skulle det väl suttit fint med en starköl eller lite vin just då. Samma gamla tjatiga och malande tankar alltså. Mådde inte alls något vidare och började tänka att vad spelar det för roll egentligen om man är duktigt nykter eller inte. Det går ju åt helvete i alla fall som det väl sjunges i nån humoristisk låt. Tänkte då att man väl kunde blåsa iväg en tusenlapp för en gångs skull.

Men se då knackade den snåle och gnidne på inom mig. Började tänka på hur fort pengar bara rinner genom fingrarna så att säga när man väl har besökt bolaget. För det brukar sällan stanna vid ett besök, det brukar ju rätt snart bli återbesök. Tänkte att en fem tusen spänn i månaden under sommartiden lär väl flyga all världens väg som förvirrade fjärilar liksom. Var så stressad och uppe i varv på något knepigt sätt att jag var tvungen att ha nåt att fingra på.

Så plockade då fram min gamla plåtburk som blivit rätt fylld med blandade sedlar sedan man halkade in i nykterheten för över 1 år och sju månader sedan. Bredde ut en stor sedelbunt på min säng och räknade mina pengar förtjust och glatt som ett litet barn. Men tänkte ändå först att: Tja en femhundring på flaskor och burkar kan man väl göra av med på en sommardag som denna. Men då knackade återigen snålheten på inom mig. Hörru du, Pengar växer alltså inte på trän grabben.

Började då tänka på att man kanske skulle sikta in sig på att spara ihop till en bra musikdator istället för att dricka nervgiftet alkohol från bolaget och betala frivillig skatt helt i onödan. Tänkte att det ju faktiskt låg nåt i den rätt kloka känslan som då hade infunnit sig. Men varför ska man slarva bort pengar på nya prylar så länge som den gamla datorn ändå snurrar och går rätt så skapligt.

Snålheten härjar helt vilt och tycks för stunden ha slagit alkoholdjävulen på käften. Kanske skulle man ta sig en sittning till på balkongen och dricka lite ur en halvliter med hemkört kolsyrat vatten, för sånt kostar ju inte skjortan i alla fall. Inte blir man yr i mössan och tappar fattningen över tid och rum heller av lite vanligt vatten med trevliga små bubblor i så att säga.

Ha en fin dag mina vänner!


skrev Lobster i Mot en ärligare framtid

Dag 22!
Maken åkte inatt och nu känns det faktiskt bättre. Jag ska ta tillvara på att få vara ensam och försöka njuta av det. Jag är aldrig ensam annars förutom ibland 20min i bilen hem från jobbet. Jag behöver inte laga mat, jag kan gå och lägga mig när jag vill och imorgon ska jag på dagstur till storstaden!


skrev Lobster i Att angripa det som fick mig att dricka

@Ursus Ja, en nykter morgon är den bästa starten på dagen!
Hoppas det blir en fin avslutning!


skrev Lobster i det gick åt helvete

@Lady175 Hej! Har du pratat med maken om ditt drickande? Dricker han på samma sätt? Du behöver få professionell hjälp och att ringa alkoholhjälpen kan vara ett första steg. Finns det någon beroendemottagning där du bor? Kolla på 1177 eller ring dem och rådfråga om vart du kan vända dig!


skrev danisa i Ny början

@vår2022
Tack fina du! Nu på morgonen tog jag cykeln till mitt officiella kontor för att hämta papper. Så blir det en administrativ dag i stugan. Kalla dopp i ån i pauserna... Kan det bli bättre?
Numer använder jag alkoholkalendern här som en kalender. Skriver varje kväll små meddelanden till mig själv. Lite pepp, lite hur dagen varit, någon trevlig sak som hänt osv. Det känns också skönt.
Nu när jag närmar mig 3 månader från sista glaset landar nya insikter varje dag. Känner mig så tacksam över att livet gett mig en ny chans.
En chans att bli mer och mer den jag vill vara. Stressen liksom rinner förbi mig. Det här med min syster och alkoholen blev som en enda stor svart härva som hindrade mig just att vara mig själv.
Friheten från båda är hisnande. Som att stå på ett högt berg vid havet spana ut över vidderna och känna den friska vinden...
Oops nu blev jag poetisk. Man kan tydligen bli hög av nykterhet🤣🥰


skrev vår2022 i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

@Carisie God morgon! Hoppas du slipper storm i salen idag! Det är så härligt med AW i nyktert tillstånd. Jag brukar bli extra glad för jag vet att jag inte kommer att vara bakis och må bra nästa dag. Att jag är mig själv hela tiden. Faktiskt är jag mycket roligare och trevligare att umgås med när jag är nykter. Jag skrattar mer och det är för att jag har en trygg och härlig känsla inom mig. Jag behöver inte anstränga mig liksom.

Ha en riktigt fin AW i solen!🌞. Idag bär det av på minisemester och det ska bli en fin och säkert intensiv resa, men som nykter blir det så mycket roligare, många goda skratt och mycket kärlek. Kram❤️


skrev Lady175 i det gick åt helvete

Fy tusan vilket återfall jag fick igår! Det är sån ångest idag så jag blir galen! det ballade ut totalt , jag gick till lokala krogen o köpte inte en flaska vin utan två som jag smusslade med hem. Gav mig på det direkt o sen har somnat o baknar 18.30 då är maken hemma sen timmar tbx. Alltså nu får jag ringa alkoholhjälpen jag måste få hjälp, taxsam för ni finns och att jag kan vara brutalt ärlig här. Antar att flera här kanske känner igen beteendet. jag skäms så in i bäng


skrev vår2022 i Ny början

@danisa Vad härligt när insikter trillar ned och landar inom en. Precis som du skriver känner jag också att en insikt känns som en befrielse. Det är också skönt när omgivningen berättar om vad de ser och att det bekräftar dina känslor om saken. Då stämmer det liksom ännu mer. Precis som när en kollega sade att hon såg vad min narcissistiska kollega gjorde mot mig, det var en skön bekräftelse och skönt att även hon såg och jag inte var ensam i det. Det stärkte mig.

Ja, du kommer att må så mycket bättre ju längre tiden går som nykter. Insikterna landar, hjärnan återhämtar sig och pannloben, den rationella och förnuftiga hjärnan, börjar dominera över känslohjärnan där suget bor och blir balanserad, självkänslan stärks, man blir att gladare och positiv, tankarna breddas med fler perspektiv, tacksamhet och glädjen dominerar. Kroppen och knoppen mår bättre och är ett skydd mot välfärdssjukdomar som alkohol orsakar.

Så fortsätt med ditt fina nyktra arbete! Kram❤️


skrev Carisie i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

God morgon folket ☀️ Kvällsavstämningen uteblev igår - men det kanske passerade obemärkt förbi 🙈😅 Jag hade en konstig dag kroppsligt igår - jag frös så jag inte visste var jag skulle ta vägen. Det var nåt knas med klimatanläggningen i operationssalen så det blåste rakt in på oss! 🌬️ När jag kom hem skulle jag hämta paket på vägen och himlen öppnar sig så jag blev genomblöt 😓. Så när jag kom hem tog jag en HET dusch men slutade liksom inte att frysa. Mådde lite som att man ska bli sjuk. Så jag gick och la mig tidigt med mjukisbrallor, collegetröja & sockor och har sovit ihoprullad som en igelkott 🦔 under täcket hela natten. Men när jag vaknade mådde jag bra. Lite förundrad över att jag inte blivit varm & typ svettats med alla de där kläderna på? 🤔

Nu är jag på väg till jobbet iallafall med knallrosa läppstift och en undertröja i väskan ifall det ska vara halv storm på salen idag också. 🌪️

Nykterheten står sig och imorgon ska vi ha AW i solen. Ska bli jättekul. Jag kunde dra mig för AW förr för att jag visste att jag skulle bli bakis. En annan grej som "hindrade" mig förr var att jag tyckte det var jobbigt att ta mig hem från nån lokal på fyllan. Vad historien inte förtäljer är att jag givetvis hade egen AW hemma. Men hur mycket alkohol jag ville och nära till sängen om jag inte däckade i soffan såklart?! 🙄 Asså vilket skitliv! Jag kommer på mig själv om och om igen med olika minnesflashar - it ain't pretty - som att spy lite då och då - och frågar mig VARFÖR jag tyckte det var "normalt"? Nåväl, nu är jag framme vid den stora vita kolossen jag jobbar i idag. Önskar alla en fin och nykter dag i vad som liknar sommar lite idag. ☀️
🩵


skrev Ursus i Att angripa det som fick mig att dricka

Aha!

Ja, nu gör jag halt för läsåret snart, avslutning imorgon :)

Nykter morgon är en bra morgon. Ta hand om er!


skrev Carisie i Det syns inte, men det känns

@åträtthåll God morgon ☀️ Visst är det härligt när man känner de små förändringarna till det positiva? Tänk att det ska ta dagar & veckor till upprätningen men bara en hundradels sekund för att lägga sitt arbete i ruiner. Ungefär som förtroenden - det är ett ögonblicks verk att förstöra ett förtroende men kanske månader eller år för att bygga upp det igen. Om någonsin.

Önskar dig en fin torsdag under solen till fåglarnas sång 🎶
🩵


skrev åträtthåll i Det syns inte, men det känns

Nu har jag lyckats hålla mig nykter ett par dagar och idag verkar det ha gett god effekt då jag vaknade av mig själv 05.35 till fågelkvitter helt utvilad. Sån skön känsla.

Den stora plufsigheten från helgen och flera veckors (månaders) a-intag börjar smått lägga sig. Så skönt känns det.

Fan vad jag önskar att jag kunde vara måttlig men det går inte. Jag är så styrd av alkohol. Egentligen önskar jag att det blev olagligt eller inte fanns alls. Tänk så bra alla skulle må 😊