skrev Molnet i ?

@eling Kloka insikter.Tror att acceptans kan vara rätt sätt att hantera sug och det faktum är att det går överstyr när vi dricker.Sug är ju inte farligt i sig sålänge vi inte tar det första glaset.Men nog så jobbiga att hantera ibland.Accepterar åxå att sug kommer förekomma en lång tid framöver.Jag har ju druckit på varenda jobbiga känsla förut & måste lära om.Och så kan det ju va för många människor.


skrev Sattva i Det är aldrig försent

Tack alla för era inlägg!
Var hos min terapeut i veckan, och som vanligt givande.
Två insikter kom jag hem med;
Det är nu mitt sorgearbete har startat. Att inse vem min exmake faktiskt är. Han har visat sig genom sitt beteende vem han är. Jag har levt med önskan o hopp väldigt länge att han skulle innerst inne vara en annan. Velat att han var en annan. Sträckt ut handen så många gånger o gett honom chansen att göra på ett annat sätt. Som terapeuten sa "Han har inte omsorg om dig, Sattva. Han har varit elak mot både dig o din dotter. Ni var inte två i förhållandet, du var den som var i förhållandet o han checkade ut". Denna mening hon sa blir lite tagen ur sitt sammanhang nu när jag skriver, men den är betydelsefull för mig. Exmaken har inte hört av sig o inte jag heller sedan sist jag skrev här. Mina känslor börjar snarare dra åt kyla än den maktlöshet/ starka önskan att vilja förstå o greppa varför hans beteende är som det är.
Den andra insikten kom ett par dagar efter terapin. Vi pratade om så mycket, men ett genomgående tema är övergivenhet. Och jag blir otroligt ledsen av att tänka o känna kring övergivenheten. Det är så många situationer genom livet jag blivit övergiven på olika sätt. Men jag har så svårt att gå in i känslan o sorgen o låta det ledsna (och besvikna? Arga/förbannade?) få ta plats. På bara några sekunder säger jag till mig själv "sluta tyck synd om dig själv" i olika varianter. Så insikten är att jag nog aldrig tillåtits och tillåter mig själv att se de tuffa sakerna jag faktiskt varit med om. Få känna dem. Få tycka synd om den flicka, unga kvinna o nu mogna kvinna som faktiskt fått hantera så mycket. Tycka synd om o samtidigt ta ansvar för sitt liv är inte samma sak som offerkofta.

Idag firar jag 4 år, 2 mån nykter.
Och det är drygt 8 mån sedan jag åt godis eller choklad. Suget är faktiskt borta. Jag har börjat köpa goda frukter o gör fruktsallad. Men oftast "behöver" jag ingenting. Min tolkning är att jag börjar läka på djupet. Tacksam.
🌸🌸🌸🌸🌸


skrev Molnet i Beroendemottagning, jag är så nervös.

@LAO Ja vad galet man kunde hålla på.Accepera att man mådde dåligt både fysiskt & psykiskt och ändå vara på samma dryck på kvällen/eftermiddagen.


skrev Molnet i När ångesten & besattheten leder dig till att välja återfall.

Tröstlöst & deppig känsla idag.Värken & den dåliga sömnen fortsätter.Är fortfarande en allt eller inget person.När jag drack så blev det ju inte så mycket gjort.Och sen nyktra perioder överkompenserar jag.Allt ska vara så perfekt.Både inför mig själv & min familj.Då ska det bantas.Tränas.Hemmet ska vara perfekt.Jag måste se perfekt ut .poddar ska lyssnas på.Böcker läsas.Aktiviteter ska planeras.Relationer ska lagas osv.Idag struntar jag i alla måsten & vilar istället helt osminkad med myskläder på så inte återfall kommer som ett brev på posten.Ska öva & påminna mig om att Good enough får räcka.


skrev LAO i Beroendemottagning, jag är så nervös.

@Molnet ja visst är det så. Tänk ändå att jag tyckt att det varit ok att må såhär förr. Ikväll är det middag hos kompisar, men jag kommer nog köra.


skrev Molnet i Ett försök till nykterhet innan allting brakar

@nasann Som du själv skriver:citat:” Men nej! Nu har jag bestämt mig. Jag bromsar nu innan det går ännu längre.Du har börjat känna efterdyningar av din alkoholkonsumtion & sätt att dricka.Att det eskalerat.Klokt att dra i handbromsen.Testa 3 mån i nykterhet.Kan ju inte skada.Välkommen hit & lycka till.


skrev eling i ?

@zalkin att ta bilen är ju ett riktigt bra kort, förutom när man ska på middag hos grannar några meter bort då faller det 😁 Hoppas du hade trevligt igår! Jag kan bli bättre på att planera in roliga saker att se fram emot, är dålig på det, samtidigt som jag också gillar att göra saker utifrån vad jag känner för just nu. Jag har börjat baka bröd på helgmorgnar iaf och det är en ny mysig rutin jag gillar, tsm med att ta en ingefära shot, och kaffe såklart 😁
Kram


skrev eling i ?

@Se klart ja det är verkligen ett inre barn man har inom sig som säger saker som "kan visst!!", sedan surar och sätter sig på tvären när man säger nej 🫨 😅 Men tillslut lär sig ju även barnen att acceptera ett nej 🤩
Kram ❤️


skrev nasann i Ett försök till nykterhet innan allting brakar

Det finns nog inte många som vet att jag har problem med alkoholen.
Jag sköter mig så bra på jobbet, aldrig sjukskriven, tränar, äter nyttigt, pratar om hälsa.
Men jag har alkoholismen i blodet.
Mitt beteende är inte normalt även om jag aldrig upplevt abstinens, aldrig tagit en återställare eller förlorat något signifikant på grund av alkoholen.
Jag har druckit alkohol sedan jag var 15 år. De senaste 10-15 åren har jag druckit varje fredag och lördag, ibland söndag om det blivit över. Under pandemin blev det plötsligt mer, då kunde onsdag också vara en festdag och varför inte torsdag?
Måttfullhet har aldrig varit min grej. Ett enda glas, vad är det? Minst två vill jag ha, helst tre och fyra.
Min man är ytterst måttlig, han mår inte bra av att dricka och måste därför vara försiktigt och håller alltid ett öga på mitt glas och vad jag gör.
I smyg när min man går ut ur rummet häller jag snabbt i mig några klunkar från hans glas.
I smyg smyger jag förbi vinflaskan i köket och fyller på.
I smyg går jag förbi barskåpet och sveper en klunk gin direkt ur flaskan.
Sedan november förra året bor min man på annan ort för att arbeta. Behöver jag säga att mitt drickande har eskalerat?
Det är nästan komiskt hur jag beter som en tonåring som trotsar sina föräldrar, som en råtta som dansar på bordet bara för att katten borta.
En dag slog det mig efter jobbet att ingen såg mig och att jag ”var fri” att göra vad jag ville. Så jag nallade helt sonika en vinflaska ur vår vinkyl och drack upp den själv i tevesoffan.
Stora klunkar, snabbt. Sådär som jag egentligen gillar att dricka men som jag aldrig får eftersom jag har ett vakande öga på mig - intensivdrickandet som ger en snabb berusning. Aldrig mer än en flaska, ok, max 1,5.
Jag snattade kanske totalt fyra flaskor innan det började se lite väl urholkat ut i förrådet och då kom jag på att jag kunde dricka matlagningsvinet.
Därefter kom idén att tulla på spritflaskorna.
Gjorde starka cosmopolitans, men det blev så många kalorier så jag gick över till att sippa ren sprit.
Här börjar det bli ordentligt knas och jag blir rädd för mig själv på riktigt.
Jag dricker snabbt och mycket och kan vakna med i soffan. Minns inte hur mycket det blev, men behöver köpa igen Absolut citron (eller var det två, jag ska inte ljuga, jag minns inte) för att det fattas för mycket i barskåpet.
Att vakna trött och sliten, masa sig till jobbet.
Att smussla med flaskor.
Oroa sig för minnesluckor.
Oroa sig för att bli avslöjad.
Skammen. Den bittra skammen blandat med rädslan om vart jag är på väg.
Jag känner mig som min mamma som var alkoholist under tio år innan hon blev nykter. Hon gjorde en raketkarriär från nykterist till alkoholist.
Är jag som du, mamma?
Var det så här du kände?
Sen går jag på en jobbfest och blir bjuden på bag-in-box-vin. Alla andra tar ett glas. Jag smyger förbi boxen och tar ett glas till. Vill egentligen ha mer, men bland kollegor dricker jag inte mycket utan där och då föds idén att köpa en en egen bag-in-box till dagen efter.
När den tog slut köper jag en till.
Att dricka är inte kul längre.
Jag blir inte salongs längre utan går direkt från nykterhet till fylla, svårt att artikulera, kan inte svara i telefonen för då hörs det att jag druckit. Skammen bränner.
Avstår träningen för att sitta hemma själv och dricka.
På riktigt! Vad är det här för liv?
Tankarna kommer allt ofta - är jag beroende? Är detta också alkoholism? Jag borde bryta!
Så tänker jag på morgonen, men framåt eftermiddagen kommer suget. Det skjuter genom huvudet som en tanke först, att nog vore det väl gott ändå, bara idag, idag svänger jag förbi Systemet på vägen hem - och innan jag vet ordet av har tanken blivit en handling.
Men nej! Nu har jag bestämt mig. Jag bromsar nu innan det går ännu längre.
Jag vill veta vilken skatt som döljer sig bakom nykterheten.
90 helnyktra dagar. Sen får vi se.
En dag i taget.


skrev eling i ?

@vår2022 ja det är ologiskt att tro att man skulle bli botad på så vis, jag kommer inte kunna snusa igen heller utan att sitta fast igen 😬😁😭 Jag kan trösta mig med att jag inte föddes med dessa beroenden och att ju längre tiden går desto närmre "ursprungsläget" kommer jag och desto friare blir man som du är inne på. Tack och stor kram till dig, såg att du varit sjuk, skönt att du mår bättre nu ❤️❤️


skrev Blidenjagvillvara77 i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

@Carisie men oj! Tur du är på rätt ställe! Och att det inte var en propp 🙏 se nu till att bli ompysslad och vila ordentligt! Krya på-kram 💛


skrev Molnet i Beroendemottagning, jag är så nervös.

@LAO Då är det nog vinet & bubblet som ger dig obehagliga eftereffekter😇Men nice med att kvällen kändes trevlig & lyckad.


skrev JHL i Andra gången gillt, nu måste det gå!

@Blidenjagvillvara77 fantastisk roligt att läsa att du och din man kämpar vidare!!! 2 månader är inte illa, vilken kämpe du är.


skrev LAO i Beroendemottagning, jag är så nervös.

Dagen och kvällen igår blev precis så fin som jag hade önskat. Bastu, bad, brasa, samtal, god mat, fin miljö, bra rum, lyx, flärd och skratt. Och vin, och bubbel. Idag hjärtklappning, huvudvärk, oropåslag och dålig allmän känsla.
Nu hotellfrukost!


skrev vår2022 i Ny början

@danisa God morgon! Ja, tankar kan ställa till det och tankens makt är stor. Sedan tänker jag att man ska vara snäll mot sig själv i sina tankar om sig själv. Att tex tänka att jag är så glad att jag tagit tag i mitt alkoholproblem för att jag ska må bättre och kunna handskas med livets utmaningar på ett bättre sätt. Att det är bättre sent än aldrig och att jag gör det just nu. Det kommer att bli bättre och jag ska ta en dag i taget och ge det den tid som behövs. Mitt liv kommer att bli bättre som alkoholfri och i allt jag gör framöver så kommer alkohol inte att ha en plats. Det är skönt och befriande att utesluta alkohol för det gör mitt liv så mycket tyngre än det behöver vara. Jag ger mig själv ett bättre liv där jag är mer tillgänglig och närvarande för mig själv men även för andra. Det kan gå upp och ned med känslor men det går alltid framåt och det kommer att kännas bättre. Jag är själv på väg ut ur en svacka och jag märker att det jag skriver till dig, även hjälper mig i mina tankar och känslor. För mig är alkohol totalt uteslutet och ingen fråga längre och jag vet att jag skulle må tusen gånger värre om det fanns med i bilden. Vi behöver vara alkoholfria för att kunna hantera dippar och motgångar. När vi kommer igenom har vi stärkt upp vårt skydd, minskat sårbarheten och kan hantera nästa motgång ännu bättre. Man faller inte lika djupt och tar sig snabbare upp.

Idag ska jag göra sköna saker, ut på en lång sväng i skogen med mina hundar. Bara vara och ta in naturen och njuta av den friska luften. Dricka kaffe när jag kommer hem. Städa och göra fint hemma och laga något gott till middag. Läsa eller se en film. Njuta av friheten av att jag inte låter alkoholen vara en del av mitt liv längre. Ha en fin lördag! Kram❤️


skrev LAO i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

@Carisie men hjälp! Vad hände? Hur blev du så sjuk? Vila nu, och njut av rödamattan behandlingen ❤️


skrev Blidenjagvillvara77 i Andra gången gillt, nu måste det gå!

2 månader idag! Som tidigare skrivet fokuserar jag inte så mkt på antal dagar. Förra gången blev det att jag automatiskt tänkte på alkohol varje dag just därför. Både i positiv och negativ bemärkelse. Men jag håller lite koll och tittar ibland i min app för att påminna mig hur långt jag ändå kommit, trots att livet varit allt annat än enkelt senaste veckorna. Sakerna börjar reda upp sig vilket jag är så tacksam över (ni som vill veta mer får skrolla tillbaka i tråden). Jag och min man har pratat mycket, många samtal och har kommit fram till att vi har mycket kvar att kämpa för. Trots mitt ”snedsteg” är han helt på det klara med att han vill försätta vandra längs vägen med mig. Jag har verkligen lyft på alla stenar och berättar alla tankar, tveksamheter, grubblande och rädslor jag gått omkring med och han sa då att han inte haft en aning om
Hur dåligt jag faktiskt mått och vilken stress jag gått omkring med inombords. Han accepterar mig för den jag är vilket ju är helt fantastiskt om man tänker efter. Han är inte heller perfekt och jag har också påtalat att vi båda bär orsaker till att vårt förhållande hamnat där det är idag. Nåväl… nog ordat om det. Jag har för egen del bokat in ett samtal med psykolog. Jag behöver hjälp att reda i mitt inre kaos. Vad är hönan och ägget? Varför hanterar jag mina känslor/komflikträdsla som jag gör? Är min oro som förälder befogad? Varför kan jag inte slappna av och bara vara? Hur får jag stopp på allt tjatter i huvudet osv…var ska jag adressera allt? Vad är min del och vad är andras? Ja ni hör… mycket att ta tag i men jag hoppas det i slutändan ska hjälpa mig och att jag kommer få det där inre lugnet. 🙏
Jag har en del av hjärnan som resonerar klokt och har mycket självinsikt. Som vet vad som behöver göras och jag har en enorm förmåga att analysera mig själv och se vilka mina problem är, samtidigt som den där a-djävulen finns i bakgrunden och lurar. Igår var han framme och ”förhandlade”. Inte så att jag var sugen men han har nog börjat försöka planera till återfall. Jag behöver analysera vad det beror på? Själv är jag inne på att lättnaden jag känner just nu kan vara en orsak? Lite som att ”oj, nu är det äntligen över och jag kan slappna av” och då tycker djävulen att man är värd vin och bubbel. Nu är faran över liksom. Men nej, jag vet ju att jag inte har nåt intresse av att ta ett glas, jag vill ha fler. Så jag måste hålla garden uppe som många skriver om. Spela filmen och använda min kloka del av hjärnan.

Har vaknat med huvudvärk flera dagar och vet inte om det beror på förkylningen eller att jag ändock har en inre stress som ökar på blodtrycket? Eller om jag spänner käkarna när jag sover. Otroligt störande att vakna med huvudvärk som påminner om baksmälla från flera glas vin kvällen innan trots att jag inte druckit en droppe! Om det inte går över får jag väl kolla upp det.

Önskar er alla forumvänner en underbar dag! Vad gjorde jag utan er och detta forum! Kram! 💛💛


skrev vår2022 i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

@Carisie Men så bra att du blev inlagd och nu omhändertagen❤️. Och så skönt att det inte var proppar! Se till att vila ut ordentligt och blir frisk innan det blir full fart igen😁.

Sköt om dig och krya på dig❤️


skrev Åsa M i Magkänslan att det har börjat smygas igen

Jag håller med ovan. Ansvaret är inte ditt att styra upp hans sjukdom eller behandling. Däremot hade jag inte satsat på en fortsatt relation eftersom det ljugs och smusslas. Tänk på dig själv! Min relation med en alkoholist har tyvärr skadat mitt förtroende för män och gjort att jag inte ser en ny relation som en över huvud taget lockande fråga. Det är synd. Men att vara anhörig och medberoende sliter oerhört på en. Jag känner mig lite som skadat gods nu och det var det INTE värt. Tänk på DIG. Det är du som ska må bra och fungera. Det är inte du som är sjuk!


skrev Natalia i Kaffestugan

@Flarran bra gjort 🙂

Godmorgon i stugan!
Kikar in medan jag försöker vakna till över morgonkaffet. Är trög efter min Propavan. Ska jobba idag men bara ett kortare pass. Undvek vin igår vi och ska göra detsamma ikväll.

Önskar en fin dag!
Kram


skrev Molnet i Nu måste det gå

@Mickan85 Ja usch .Kemisk ångest pga alkohol är inte att leka med.Tror att man måste fylla tiden med olika saker.Typ leka spa på badhuset.Ta en fika med nån man inte brukar parta med.Gå på bio.läsa böcker allt är bättre än att hamna på krogen.


skrev Flarran i Promillebikt

Vaknade nyktert till denna tidiga lördagsmorgon och kunde inte somna om och gick därför ut i mitt kök, drog upp persiennerna och skådade mörkret ute på gården och tänkte att man väl kunde lyssna på lite svängig Rock 'n' Roll av nåt slag som så ofta. Kollade in nätet och Youtube och letade efter en låt som väl finns på en platta nånstans i skivsamlingen med pub-rock-bandet Dr. Feelgood. Hörde på låten: Milk and Alcohol. Har nu i ny-nykter rutin tömt ett stort glas med kallt och gott kranvatten och tänker i stunden att vem sjutton behöver väl alkohol för att ta sig fram liksom.

Ha en fin dag!


skrev Carisie i Magkänslan att det har börjat smygas igen

@Idafri God morgon 🙏🏼 Jag förstår verkligen din besvikelse - men skuldkepsen är inte din. Jag skulle fråga om det är något han vill bekänna. Vill han inget bekänna så hade jag bekänt kontokollen. För oavsett vad du bekänner så är det inte du som gjort fel. Du äger varken sjukdom eller skuld och är det "bara" sen i jan kanske det går att reparera? Vill han reparera eller ha kakan och äta den? Alkoholism är en progressiv sjukdom - kanske vill du lämna innan du sitter fast i en ohållbar medberoendesituation? 🩵


skrev Carisie i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

@vår2022 Hej fina vårfru 🧚🏻‍♀️ Även jag minns blixten som igår. ⚡️ Jag vet att vi hade diskussioner om mitt beroende/slentrian/kanske bara behövde en check up- men någonstans så spelar det ju ingen roll vad det var/är när blixten om alkoholens onödighet slagit ner?! 😅 Jag tuffar vidare mot Nollköping och jag känner mig privilegierad som haft förmånen att få träffa så många kloka människor, som du t.ex., som trampat upp stig före mig. Tack! ❤️